”Stöld är stöld även om det handlar om immateriella rättigheter”. Morgan Johanssons uttalande stämmer fortfarande efter fyra år men inget har gjorts för att öka rättssäkerheten för svenska innovatörer, skriver Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors.

Svenska start-up-företag, uppfinnare och universitetsforskare har svårare att få patenttvister prövade i domstol än i många andra länder. Få vågar ta risken att förlora och tvingas stå för motpartens ibland mycket höga rättegångskostnader. Detta får konsekvenser för den svenska innovationspolitiken.

”Stark immaterialrätt är helt avgörande för vårt välstånd och våra jobb” och ”Stöld är stöld även om det handlar om immateriella rättigheter”. Uttalandena gjordes av justitieminister Morgan Johansson, när han presenterade förra regeringens arbete med immaterialrätten på riksdagens hearing 2016. Det var stora ord, men samtidigt något som övriga ledande politiker knappast skulle motsätta sig.

Retorik och stora ord i all ära, men hur ser verkligheten ut för personer som bidrar med sin kreativitet, sitt risktagande, hårda arbete, samt egna och andras finansiella resurser för att stärka Sveriges innovationskraft? Det svenska patentsystemet är fullt av luckor för de kapitalsvaga aktörerna vilket måste uppmärksammas och åtgärdas.

Problematiken med patentintrång är inte unik för Sverige. Ungefär 8 procent av patentinnehavarna i Europas mindre företag (färre än 50 anställda) rapporterar att de utsatts för någon form av intrång de senaste tre åren. Bara en tredjedel av dessa intrång prövas i domstol.

En grundpelare i rättssystemet är ju möjligheten att få sin sak prövad i domstol. Men de svenska reglerna för patenträttegångar gör landet till ett särfall i Europa. I Nederländerna och Frankrike är antalet enskilda och mindre företag, som deltar i patenträttegångar tre gånger så högt som i Sverige (per capita). I dessa länder får alltså missnöjda sin sak prövad i rätten.

En patenträttegång är kostsam. En normal svensk tvist kostar mellan 1 och 10 miljoner kronor per part och förloraren får betala för båda. När tvisten etablerats, så blir advokatkostnaderna styrande och ofta viktigare än sakfrågan. Det händer att den väletablerade parten anlitar fem jurister samtidigt som den kapitalsvage aktören har svårt att bekosta ett eget ombud.

Kostnaderna styrs i hög grad av motpartens agerande och detta leder till osäkerhet. Dessa obalanser hanteras i flera andra länder. I Tyskland bestämmer domaren redan vid den första förhandlingen det maximala belopp som den tappande parten får lägga för att täcka den vinnande partens biträdeskostnader. Detta efter att parterna har presenterat vilka värden tvisten representerar för dem. Denna rättsordning har medfört att många internationella tvister avgörs just vid de tyska domstolarna.

I England och Wales finns sedan 2010 en domstol, Intellectual Property Enterprise Court (IPEC), som är speciellt riktad till mindre tvister. Vid IPEC är maxbeloppet för att täcka motpartens rättegångskostnader 50 000 GBP och för skadestånd 500 000 GBP. Aktiv processledning är ett ledord såväl i England som i Tyskland. Effekten har varit positiv. Antalet rättegångar har ökat dramatiskt från en låg nivå samtidigt som kvaliteten på förlikningar har förbättrats. Allt detta på grund av att riskfördelningen har blivit mer balanserad.

Den svenska innovationspolitikens ledord är ”samverkan” och då avses samarbete å ena sidan mellan etablerade företag och å andra sidan start-up-företag, uppfinnare eller universitetsforskare. Juridiskt bygger detta samarbete på patent- och avtalsrätten. För universitetsforskarna har lärarundantaget avgörande betydelse.

I dagsläget gäller att vid eventuella tvister väljer den kapitalsvaga parten, med rätta, att avstå att driva sin sak vidare på grund av det svaga patentskyddet. Obalansen i denna samverkan missgynnar naturligtvis möjligheten till framgång. En forsknings- och innovationsproposition förbereds inom regeringskansliet. Den ska presenteras hösten 2020. Inom ramen för denna är det viktigt att bristerna i patentsystemet hanteras.

Unified Patent Court (UPC) är den nya rättsordning, som förhandlats fram i Europa under flera decennier. När den införs kommer ett domslut i UPC att gälla i alla anslutna länder. Den minskar kraftigt rättegångskostnaderna för tvister, som gäller fler än fyra länder. Det är osäkert när UPC etableras, hur många kapitalsvaga aktörer är inblandade i tvister, som gäller flera länder och hur UPCs rättshjälp kommer att fungera. På grund av alla dessa osäkerhetsmoment kvarstår behovet av en översyn av de svenska rättegångsreglerna.

Värst är att den svenska avsaknaden av rättssäkerhet har normaliserats. En statlig utredning måste snarast tillsättas för att studera start-up-företagens, de andra mindre företagens, uppfinnarnas och universitetsforskarnas möjlighet att bidra till det immateriella värdeskapandet i synnerhet med hjälp av patentskydd.

Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors
Ledamöter av Uppfinnarkollegiet och tidigare bland annat verksamma vid Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU)