De flesta som arbetar med M&A-transaktioner är nog överens om att marknaden har gått in i en lugnare fas jämfört med aktiviteten de senaste två åren, som legat på en osedvanligt hög nivå med 2018 som ett verkligt toppår. Det är framför allt de stora transaktionerna som gått ned.
 
Statistik från Mergermarket visar att det gjordes 429 M&A-affärer i Sverige under 2018. För 2019 noteras en nedgång till 395 transaktioner. Trots det är det den näst högsta siffran för det gångna decenniet, och för Vinges del ser vi en liknande utveckling. Vi har gått från 98 till 91 transaktioner.
 
Transaktionsmarknaden under första halvåret 2019 var fortfarande enastående stark. Transaktionerna förekom i alla storlekar och inom olika segment, såväl private equity som industriella aktörer var aktiva, och det var såväl bilaterala processer som stora auktioner, däribland gällande Söderberg & Partners, Dellner, IP-Only och Billerud Korsnäs försäljning av Bergvik Skog Öst.

Det är dock främst de större transaktionerna som blivit färre, aktiviteten vad gäller små och medelstora transaktioner är fortsatt god.

Nedgången började kännas av under andra halvåret 2019. När vi gick in i hösten hade köparna blivit mer eftertänksamma. Flera auktioner drogs tillbaka, köp- och säljprocesserna tog längre tid och blev allt oftare bilaterala. I fjärde och sista kvartalet förstärktes nedgången.
 
Trenden från andra halvåret 2019 har fortsatt in på 2020 med en något avvaktande inledning, men vart 2020 tar vägen är för tidigt att säga. Det är dock främst de större transaktionerna som blivit färre, aktiviteten vad gäller små och medelstora transaktioner är fortsatt god.
 
Det som bland annat talar för en fortsatt stark marknad för M&A-affärer är den låga räntan och att kapitalresningarna till private equity-fonderna fortsätter att vara framgångsrika. Just private equity har stor inverkan på den svenska transaktionsmarknaden – både genom private equity-bolagens direkta förvärv och försäljningar men också genom att deras portföljbolag ofta gör många tilläggsförvärv. Som bekant finns det många aktiva fonder i Norden som har mycket pengar som behöver sättas i arbete.
 
Men även inom private equity visar statistiken på en minskad aktivitet under 2019 jämfört med 2018 som var ett rekordår. Det var framför allt buy-out-transaktionerna som backade i Sverige, från 89 till 53 i antal, medan antalet exit och secondary buy-out landade på ungefär samma nivå som 2018. Andelen private equity-transaktioner av det totala antalet transaktioner föll från 38 procent 2018 till 30 procent 2019.
 

Det är särskilt privat equity-fonder som funderar på publika bud. 

Tittar vi på den nordiska marknaden för M&A-affärer har utvecklingen varit liknande den i Sverige. 2018 var ett rekordår med totalt 1 153 transaktioner, att jämföra med 1 000 transaktioner 2019. Vad gäller buy-out-transaktioner var nedgången än mer påtaglig, från 232 till 155 transaktioner.
 
Det pågår en rad transaktioner, såväl bilaterala som en del auktioner, men känslan just nu är att det inte är något jättetryck och private equity-firmorna vittnar om att de inte får lika många IM (Investment Memorandum) som tidigare.

Vi får emellertid många frågor angående public-to-private. Det är särskilt privat equity-fonder som funderar på publika bud. Fonderna måste göra affärer och då multiplarna varit höga och konkurrensen stark vid privata förvärv har fler och fler börjat intressera sig för börsen trots att dessa transaktioner är mer komplexa att komma i mål med. Dessutom tycks det inte finnas så många stora bolag till salu just nu, vilket också är ett skäl till att större private equity-fonder tittar på noterade bolag. Hittills har det inte resulterat i så många konkreta affärer, men det kan snabbt förändras om kurserna går ned något. Det är många som ligger i startgroparna och som räknar och funderar på strategin.
 
De allmänna omvärldsfaktorerna kan verka avskräckande, men det har de å andra sidan varit även under de senaste rekordåren. Kanske att säljare och köpare har varit lite avvaktande de senaste månaderna som en följd av hotet om att lågkonjunkturen närmar sig. Köparna har då inte varit beredda att betala till de höga multiplar som gällt de senare åren medan säljarna fortsatt förväntat sig samma prislapp. Så småningom visar det sig om vi faktiskt står inför en vändning eller inte, och då blir förväntansbilden mellan köpare och säljare förhoppningsvis mer samstämmig.
 
Christina Kokko
Advokat/Partner Advokatfirman Vinge