För de flesta svenskar är det en självklarhet att via e-legitimation identifiera sig för sin bank, sjukvården eller sitt försäkringsbolag. Det är enkelt, säkert och skapar smidighet i vår vardag på ett sätt som man för 15 år sedan antagligen inte kunde tro. Företag lägger stora mängder tid och resurser på att försäkra sig om att det är rätt person man ger tillgång till konton eller journaler – men vi har inte skapat samma förutsättningar för konsumenter. Här finns det en stor möjlighet för bankväsendet att få tryggare kunder, samtidigt som man ökar förtroendet för både den enskilda banken och för branschen i stort.

Mörkertalet för bankbedrägerier är stort, och försöken till bedrägeri än större. Vi har helt klart en annan syn på om någon försöker bryta sig in i ens hem och misslyckas, än om någon misslyckas med att bryta sig in i ens internetbank. För banksektorn och dess medarbetare är det förvisso positiva nyheter att mängden bank- och värdetransportrån sjunkit drastiskt till ett fåtal per år, men det betyder inte att brottsligheten försvunnit. Istället har antalet bedrägerier fördubblats över en tioårsperiod.

Varför lägger inte banker, regionerna och andra viktiga samhällsbärande institutioner mer tid och resurser på att också identifiera sig själva gentemot privatpersoner? Det enkla svaret är nog att vi identifierat problemet åt ett håll, men tyvärr stannat där. E-legitimationer som BankID och Freja eID har som sagt främst fungerar som ett verktyg för att företag och myndigheter ska vara säkra på vem man släpper in i sina system, och tänkt för lite på att skapa säkerhet i motsatt riktning.

När vi grundande Securifid var det just utifrån den insikten – vi ville att företagen och organisationerna skulle identifiera sig på samma sätt som konsumenter för att öka tryggheten i samhället. När privatpersoner blir uppringda av exempelvis sin bank, ber hen bara personen i andra änden att identifiera sig via Securifid, och kan därefter vara säker på att det faktiskt är banken som ringer.

Enligt en rapport från Accenture har förtroendet för bankerna sjunkit radikalt under de senaste åren, och jag tror nästan Accenture säger det bäst själva: “Banker har arbetat hårt för att utveckla relationer med kunderna, vilket nu försvåras på grund av det digitala skiftet under pandemin. För att skapa starka kundrelationer måste bankerna tänka om gällande de digitala tjänster som tillhandahålls, och göra dem mer personliga och relevanta.”

Allt oftare får man nyhetsflashar om hur en bank är utsatt för bedrägeriförsök, och att ständigt synas i ett sådana negativa sammanhang är såklart skadligt för varumärket. Med tanke på just det förtroendetapp som skett borde det här vara en prioriterad fråga för bankväsendet att lösa. Att som bank visa framfötterna och ta steg i rätt riktning för att skapa en tryggare miljö för sina kunder, för branschen i stort och så man slutar kopplas till bedrägeriförsök kommer nämligen öka förtroendet. Med tanke på hur många metoder bedragare använder sig av i dag för att lura kunder, kommer det nog oavsett bli ett krav som många konsumenter kommer ställa inom kort. Att som bank kunna identifiera sig gentemot
sina kunder är såklart inte hela lösningen på förtroendefrågan, men det är absolut en pusselbit.

Banksektorn är en samhällsbärande och viktig bransch, och då krävs det kvalificerade säkerhetslösningar som skapar tillit i människors liv. Det är nu hög tid att vi ser till att öka tryggheten, och minska möjligheten för kriminella att lura konsumenter.

Lisa Hasselgren, vd och medgrundare av Securifid