Enligt en undersökning av företaget Indrustrifakta köpte de svenska hushållen bygg- och hantverksarbete för närmare 5 miljarder kronor 2004. Det innebär att hushållen till 20 procent väljer svart arbetskraft när de ska renovera sina hem. I samma undersökning svarar 35 procent av de tillfrågade att de kan tänka sig köpa svarta tjänster.

Undersökningen gjordes under ett år då de svenska hushållen fick möjlighet att dra av skatten för arbetskostnaden av byggtjänster genom det så kallade rotavdraget. Hela 180.000 hushåll ansökte om rotavdrag, vilket genererade 3,2 miljarder till statskassan. Industrifakta uppskattar att cirka 1 miljard annars hade gått till svartarbete. Rotavdraget upphörde att gälla den 1 juni i år.

– Vi kunde tydligt se att rotavdraget pressade ned andelen svartjobb. Det troliga är att det nu återigen ökar successivt och åtminstone återgår till tidigare nivåer, säger Arne Jacobsson, vd i Målaremästarna.

Enligt Rolf Persson på Industrifakta är många försiktigare med att använda sig av svart arbetskraft för de arbeten där en garanti är avgörande för försäkringen. Exempel på det är renovering av våtutrymme.

Realtid.se har varit i kontakt med Sven Svensson (fiktivt namn). Sven Svensson bor i Djursholm. Han har anlitat svensk vit, svensk svart och polsk svart arbetskraft för renovering av sin lägenhet.

– Svartjobben handlade om att måla eller resa en vägg, saker som nästan inte kan gå fel. Jag skulle aldrig anlita svart arbetskraft för våtutrymmen eller för att sätta in ett kök, säger han.

Men det visar sig att priset inte alltid är det avgörande.

Karl Karlsson (fiktivt namn) har renoverat sin villa utanför Stockholm vid ett flertal tillfällen. Han har använt sig av både vit arbetskraft från Sverige och svart arbetskraft från Polen.

Varför valde du svart arbetskraft?

– På grund av kostnaden, återkopplingen och servicen. Svenska byggare är ofta mycket duktiga hantverksmässigt. Däremot är det lite si och så med arbetsmoralen. När de saknar en skruv så åker alla hantverkarna iväg för att köpa den. Samma sak när det gäller lunch, alla försvinner i väg på en gång. Polackerna börjar ta betalt när de börjar jobba, inte när de lämnar sitt eget hem på morgonen.

Vad menar du med återkoppling?

– De hela sköts väldigt professionellt. De har en projektledare som en gång i veckan redovisar tydligt i ett excelark exakt hur många timmar som gått åt och vad som gjorts. Köper de in material så visa de kvitton, det gör aldrig de svenska byggarna.

Hur förklarar du att servicen är så mycket bättre?

– De lever helt och hållet på sitt rykte, eftersom de inte kan annonsera. Jag kom i konflikt med en svensk byggare en gång och frågade honom om han inte var rädd om sitt rykte. Han svarade att jag ändå skulle snacka skit om honom så det spelade ingen roll.

Sven Svensson har liknande erfarenheter.

– Det spelar ingen roll om det är vitt eller svart. Svenska hantverkare har alltid sju projekt på gång. De dyker inte upp när de ska och ringer och bokar om tider, om de alls ringer. Polackerna är punktliga, ambitiösa och arbetar bara med ett projekt åt gången. Jag är faktiskt villig att betala mer bara jag vet att arbetet blir bra gjort, att kommunikationen fungerar och att jag i övrigt får bra service, säger han.

Några problem att få tag på svart arbetskraft är det inte.

– Djungeltrumman. Det är så man får kännedom om dem, säger Svensson.

– Det handlar om rekommendationer. Jag känner till två eller tre gäng som finns här i Stockholmsregionen. Det är samma killar som syns på arbeten runt om i stan, säger Karlsson.

Och även bland den svarta arbetskraften finns prisskillnader.

– Svenska hantverkare frågar om man vill ha det med eller utan moms, utan moms innebär att de gör det svart. Jag har aldrig varit i kontakt med ett företag som inte frågat hur jag vill ha det, säger Nils Nilsson som bor i bostadsrätt på Kungsholmen.

En svensk hantverkare som arbetar svart gör det för mellan 160 och 250 kronor i timmen.

– Svenskarna har börjat gå ned i pris på grund av konkurrensen, säger Karlsson.

Enligt Karlsson har polackerna samtidigt börjat bli lite dyrare. De har gått upp från 70 kronor i timmen till 120. Istället är det nu balterna som lägger sig i det lägre prisskiktet.

– Själv har jag inte anlitat hantverkare från Baltikum, men jag har kompisar som har gjort det, säger han.

Anders Andersson (fiktivt namn) har också använt svart arbetskraft för renovering av sin lägenhet i Stockholms innerstad. Han är på hela taget nöjd med det arbete som han fick uträttat, men tycker att polackerna var lite stökiga av sig.

– Ibland såg det ut som ”hej kom och hjälp mig” när jag kom hem på kvällarna.

Skulle du rekommendera dina vänner att använda samma hantverkare?

– Det beror på. Jag vet att de är väldigt eftertraktade och att de är här under korta perioder. Har man otur får man inte tag i de bästa. Så jag skulle rekommendera dem om det gällde mindre arbeten, inte större där man verkligen är mån om kvalitén.