Därför kommer artikel 9-fonder innebära en mer hållbar ekonomi och framtid 

Taggar i artikeln

Debatt ESG
Albin Axelsson, grundare av A Triple C Consulting.
Publicerad
Uppdaterad

Hållbarhet och ansvarstagande investeringar har seglat upp som centrala teman inom den finansiella sektorn de senaste åren. För att förstå och navigera i denna komplexa värld är det viktigt att sätta sig in i de nya regleringar som styr hållbarhetsaspekter inom den finansiella sektorn. Särskilt en trio av regelverk har blivit centrala för att forma framtidens hållbara ekonomi: Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), Taxonomiförordningen och Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Dessa regleringsåtgärder är avgörande inte bara för att uppfylla legala krav, utan också för att skapa en mer hållbar framtid och för att locka ansvarstagande investeringar. Det skriver Albin Axelsson, grundare av A Triple C Consulting

Realtid.se

SFDR: Belysning av ESG
Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) utgör ryggraden i Europeiska unionens ansträngningar för att främja hållbar finansiering. Genom SFDR krävs det att finansiella marknadsaktörer och rådgivare tillhandahåller tydlig och standardiserad information om hur de integrerar miljö-, sociala och styrningsfaktorer (ESG) i sina investeringsbeslut. Denna transparens ger investerare möjlighet att fatta informerade beslut i enlighet med sina hållbarhetspreferenser. SFDR specificerar tre olika kategorier av fonder: Artikel 6, Artikel 8 och Artikel 9. För att skapa en sund och hållbar ekonomi är det avgörande att företag och investerare förstår skillnaderna mellan dessa kategorier och de krav som gäller för varje.

• Artikel 6-fonder har som mål att inte marknadsföra sig som hållbara fonder och måste undvika gröntvätt. De måste ändå överväga hållbarhetsrisker, även om de inte är föremål för de stränga krav som gäller för Artikel 8 eller Artikel 9-fonder.

• Artikel 8-fonder fokuserar på att främja hållbarhet som en del av sin investeringsstrategi. De måste tydligt rapportera hur de tar hänsyn till hållbarhetsaspekter i sina investeringsbeslut och hur de bedömer hållbarhetsrisker och påverkan.

Annons

• Artikel 9-fonder, särskilt de som kallas ”mörkgröna fonder,” har de strängaste kraven. De måste ha klara och transparenta mål att investera i enlighet med Taxonomiförordningen, Parisavtalet eller egna ambitiösa hållbarhetsmål. Detta betyder dock inte nödvändigtvis att de bara kan investera i redan hållbara företag. Artikel 9-fonder kan faktiskt investera i företag med bruna innehav, så länge de aktivt arbetar med att omställa sig mot hållbarhet och följer Taxonomins riktlinjer.

Det är viktigt att inte falla för myten om att Artikel 9-fonder enbart investerar i redan hållbara företag. Istället bör investerare och företag noga studera regelverken på både nivå 1 och nivå 2 för att förstå de exakta kraven och möjligheterna som erbjuds. Genom att göra det kan de effektivt bidra till den gröna omställningen och stödja nödvändiga förändringar inom bruna företag för att skapa en mer hållbar framtid.

Artikel 9-fonder: Mörkgröna Målsättningar
Artikel 9-fonder har blivit centrala för att främja övergången från bruna till gröna ekonomiska aktiviteter. Dessa fonder har de mest strikta kraven och måste ha tydliga och transparenta mål för att investera i enlighet med Taxonomiförordningen, Parisavtalet eller egna ambitiösa hållbarhetsmål. Detta innebär att de inte enbart investerar i redan hållbara företag, vilket är en myt som bör avlivas. Artikel 9-fonder kan faktiskt investera i företag som har bruna innehav, under förutsättning att dessa företag aktivt arbetar med att omställa sig mot hållbarhet och följer Taxonomins riktlinjer, och därmed kan rapportera i enlighet med SFDR ”taxonomijusterad/linjerad” följsamhet, vilket är ett av kraven för att anses utföra hållbara investeringar i enlighet med de nivå 2-regler som anges i de mer tekniska standarderna och som återges i alla fonders särskilda produktinformation den så kallade förköpsinformationen.

Annons

Låt oss belysa detta med två konkreta exempel:
Exempel 1: Cementföretaget som renoverar och ställer om; cementföretaget har ambitionen att renovera och anpassa två av sina största anläggningar. Dessa anläggningar står för 50 procent av företagets omsättning. Renoveringen inkluderar åtgärder som höjer energieffektiviteten, minskar användningen av icke-hållbara material och ökar användningen av alternativa material i cementtillverkningen. Resultatet är anläggningar med låg kolintensitet som följer Taxonomiförordningens riktlinjer. Företaget genomför också en klimatriskbedömning som identifierar risker för översvämning. Som en del av omställningsplanen stärker företaget sina dräneringssystem för att öka motståndskraften mot översvämningar. Denna omställning innebär betydande kapitalutgifter. För att finansiera detta projekt emitterar företaget en grön obligation i enlighet med EU:s standard för gröna obligationer. När omställningsarbetet är klart kan företaget kräva att all omsättning som genereras från dessa anläggningar räknas som taxonomijusterad/linjerad. Detta öppnar dörren till att rapportera 80 procent av företagets kapitalutgifter som taxonomijusterad/linjerade.

Exempel 2: Företaget som Gör Sig Helt Klimattåligt Ett tjänsteföretag har som mål att göra hela sin verksamhet motståndskraftig mot klimatrelaterade risker. Genom en grundlig klimatriskbedömning identifierar företaget områden där det behövs åtgärder för att minska risken, inklusive passiva kylningsåtgärder och ökad dräneringskapacitet. Företaget beslutar sig för att genomföra åtgärderna stegvis. Först ska huvudkontoret anpassas till att motstå översvämningar och extrem värme. Dessa åtgärder klassificeras som taxonomijusterad/linjerade investeringar. Företaget emitterar en grön obligation för att finansiera detta arbete. Efter att huvudkontoret har anpassats kommer företaget att fortsätta anpassa sina övriga anläggningar. Varje steg av anpassningen kan följa samma mönster som det första steget och finansieras med gröna obligationer eller lån. Sammanlagt kommer företaget att kunna rapportera alla dessa kapitalutgifter som taxonomijusterad/linjerade.

Taxonomiförordningen: Grönt ljus för grön finansiering
Taxonomiförordningen har fastställt tydliga kriterier för att avgöra vilka ekonomiska aktiviteter som kan klassificeras som miljömässigt hållbara. Den skapar en taxonomi som kategoriserar aktiviteter som antingen ”gröna” eller ”bruna,” och erbjuder en robust ram för att identifiera och främja investeringar som bidrar till miljömål. Företag som följer dessa kriterier (det vill säga, det är ”taxonomijusterad/linjerade”) kan kommunicera sitt bidrag till en grönare ekonomi, vilket gör det enklare för investerare att identifiera verkligt hållbara investeringar. Genom att redovisa omsättning, kapitalutgifter (capex) och driftskostnader (opex) i enlighet med Taxonomiförordningen ger företag värdefull information för att konstruera gröna portföljer och analysera företags övergångsplaner och miljöhållbarhetsstrategier.

Annons

Det är också viktigt att förstå att Taxonomiförordningen inte enbart gäller gröna företag. Företag kan vara Taxonomi-förenliga genom att hjälpa bruna branscher att omställa sig, vilket i sig öppnar dörren till grön finansiering. Därmed ger Taxonomiförordningen investerare flexibilitet i sina investeringsmöjligheter och olika investeringsstrategier.

CSRD: Utvidgning av horisonten för hållbarhetsrapportering Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) syftar till att utöka den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen till en bredare skala av företag, inklusive små och medelstora företag (SME) och icke noterade företag, förutom publika bolag. Genom CSRD skapas en konsekvent och jämförbar rapporteringsram inom hela EU.

Sättet Framåt: Förståelse och handling
För investerare är det viktigt att förstå att Artikel 9-fonder har potentialen att vara katalysatorer för positiv förändring. De skapar en väg för att finansiera övergången från bruna till gröna aktiviteter och främjar samtidigt hållbarhetsmål. Genom att investera i sådana fonder kan investerare stödja den gröna omställningen och bidra till att minska riskerna för gröntvätt.

För företag är det avgörande att omfamna möjligheter som erbjuds av dessa regler. Genom att anpassa sig till Taxonomiförordningen och finansiera omställningen från bruna till gröna kan företag kommunicera sitt engagemang för hållbarhet och attrahera ansvarstagande investeringar.

Artikel 9-fonder erbjuder en möjlighet att omvandla ekonomin, minska riskerna kopplade till klimatförändringar och stödja en hållbar framtid. Det är en möjlighet som företag och investerare inte bör låta gå förbi, utan istället aktivt omfamna och driva framåt för en mer hållbar värld.

Sammanfattningsvis, SFDR, Taxonomiförordningen och CSRD inleder en ny era av företagsrapportering där hållbarhet och ansvarsfulla investeringar står i centrum. För företag som anpassar sig till detta föränderliga landskap öppnar sig möjligheter att visa sitt åtagande för en mer hållbar, transparent och ansvarsfull framtid. Dessa regelverk inte bara följer utvecklingen inom hållbarhetsområdet utan hjälper också till att forma den, och det är upp till företag och investerare att dra nytta av detta för att skapa en positiv inverkan på vår ekonomi och planet.

Albin Axelsson
Grundare av A Triple C Consulting

Annons