De senaste åren räknar branschorganisationen Svensk handel med att det årligen försvunnit totalt mellan elva och tolv miljarder kronor i svinn från svenska butiker.

Av den summan försvinner upp till tio miljarder i stölder, som begås av antingen kunder, anställda eller leverantörer. Resten av svinnet är varor som ”försvinner” på grund av felräkningar och administrativa misstag.

Sett över de senaste trettio åren har svinnet ökat stort. I början av 70-talet låg det årliga svinnet på cirka en procent av handelns bruttovinst. Femton år senare hade det fördubblats till två procent.

– I dag räknar vi med ett genomsnittligt svinn på runt tre procent, säger Svensk Handels säkerhetschef och säkerhetskonsult Dick Malmlund till TT.

Pengarna rinner ut i intet och kunderna får betala. Flera chefer på de stora kedjorna vittnar om att svinnet är en faktor som räknas in när budgetar ska läggas, löner förhandlas och priser sättas. Trots det finns ingen vilja att pressa ner svinnet mot 70-talets nivåer.

– Det är inte ekonomiskt intressant. Företagen har en brytpunkt som ligger någonstans mellan två och tre procent – svinnet över den punkten är lönsamt att bekämpa men inte det som ligger under, säger Malmlund.

De företrädare i olika branscher som TT talat med är alla ense om att svinnet är ett stort problem.

På Coop, som årligen förlorar mellan 600 och 650 miljoner i svinn, har andelen internt svinn ökat i takt med att man satsat på att minska kundstölderna med larmsystem, kameror och kundkontrollanter.

– Det är svårt att komma åt de interna stölderna, men vi avslöjar och avskedar personal ständigt för oegentligheter, säger Sven-Erik Ek säkerhetschef på Coop Norden.

TT