Varning för ökad kommunal korruption

Att allt fler svenskar tror att korruptionen är utbredd och att den ökar kan på sikt kan hota det politiska systemets legitimitet. Det menar forskarna Gissur Ó Erlingsson och Johan Linde som är docenter i statsvetenskap.

De har båda, under en längre tid, ansett att intresset för korruption i Sverige varit väldigt svalt, och tagit emot skeptiska kommentarer som ”Varför bry sig om korruption i ett land där problemet inte finns? Vi klarar ju oss alltid bra i internationella jämförelser – lägg forsningsresurserna på mer angelägna problem.”

När korruptionsskandalerna i Göteborg blossade upp efter reportagen i SVT:s Uppdrag Granskning upplever de nu ett ökat intresse för korruptionsfrågorna.

I en artikel i senaste numret av Ekonomisk Debatt, som ges ut av Nationalekonomiska föreningen, påpekar de att korruption och maktmissbruk är ett problem som sannolikt är större än vad vår offentliga självbild traditionellt gett sken av.

Därtill, skriver de, kan vi inte slå oss till ro och tro att Sverige är immunt mot korruptionsproblem. Istället är det hög tid för stat, kommun och landsting att analysera vilka åtgärder som måste vidtas för att motverka risken att korruptionen sprider sig.

Enligt den begränsade forskning som finns på området träder en ganska mörk bild fram som stör bilden av Sverige som ett rättssäkert och korruptionsbefriat paradis:

”Fram tonar ett samhälle där medborgarna är tämligen säkra på att personliga relationer har betydelse i kontakter med myndigheter och där politiker och tjänstemän misstänks berika sig själva på skattebetalarnas bekostnad”, skriver Gissur Ó Erlingsson och Johan Linde.

De betonar att frågan om korruptionen i Sverige ökat eller inte är svårbesvarad eftersom det inte finns tillräckligt material kring hur korruptionen i Sverige såg ut för 30-40 år sedan. Men om man utgår ifrån att korrupt beteende är vanligast förekommande där det finns gynnsam frestelsekultur finns det goda skäl att tro att frestelsekulturen blivit mer gynnsam för korrupt beteende.

För den som missbrukar sin förtroendeställning finns det helt enkelt mer pengar att tjäna nu än förr bland annat genom den offentliga upphandling som ofta sker i en slags medieskugga. Exempelvis köper stat, kommun och landsting varor och tjänster från näringslivet för 520 miljarder kronor och de offentliga bolagen handlar för ytterligare 300 miljarder, årligen.

Det är kommunala verksamheter som är särskilt känsliga och riskutsatta eftersom upphandling och inköp i allt högra grad hanteras på denna nivå.

”Det är rimligt att tro att vinsterna förenade med maktmissbruk blivit större och att tillfällena till att tillskansa sig resurser via maktmissbruk blivit fler just på lokal nivå”, skriver forskarna i Ekonomisk debatt.

Samtidigt som man kan tjäna mer på att vara korrupt på lokal nivå så påpekar författarna att de övervakningssystem som skulle motverka detta har försämrats.

Att driva offentlig verksamhet i privat regi har också försämrat insynen. En skillnad mellan privat och offentlig driven verksamhet är meddelarskyddet, att anställda inom offentlig verksamhet har en unik möjlighet att rapportera om oegentligheter till media. Men inom offentlig sektor tycks en tystnad ha spridit sig, benägenheten att agera ”whiste blower” har alltså avtagit.

Att mediernas granskning på kommunal nivå har kritiserats över att vara otillräcklig, ökar också den teoretiska sannolikheten till att tro att frestelsekulturen blivit mer gynnsam för maktmissbrukare, anser forskarna.

Läs hela artikeln här.