Så begränsas sund priskonkurrens i fondindustrin

Det är därför uppenbart att just höga avgifter är det som driver lönsamheten och produktutvecklingen hos nätmäklarna. Problemet för kunden och marknadsutveckling är dock djupare än så. Avanzas och Nordnets marknadsdominans och förmåga att styra utvecklingen förhindrar priskonkurrens i fondindustrin.

Nätmäklarduon har inga som helst incitament att ta in nya fondbolag eller nya fondprodukter som vill konkurrera om spararnas gunst med låga förvaltningsavgifter. Den delen av fondmarknaden tar nätmäklarna själva hand om genom att erbjuda billiga egenutvecklade fondprodukter, som till exempel Avanza Zero som är helt avgiftsfri. Samma villkor gäller Nordnets indexfond Sverige.

Billiga externa fonder hotar bolagens affärsmodeller då låga fondförvaltningsavgifter betyder lägre intäkter för nätmäklarna och en negativ vinstmarginalpåverkan. Ett fondbolag som ändå vill priskonkurrera om förvaltningsvolymerna måste i så fall betala mer av förvaltningsavgiften än de befintliga fonderna på plattformen till nätmäklaren eller ett fast belopp vilket gör att kalkylen, i synnerhet i det senare fallet, för fondbolaget blir extremt tuff. På så sätt begränsas en för slutkunden sund priskonkurrens i fondindustrin. 

Strukturen i förmedlingsindustrin hämmar därigenom utvecklingsviljan i fondförvaltningsindustrin och minskar incitamenten att starta nya fondprodukter och fondbolag. Enligt uppgifter som jag tagit del av så måste hedgefonder, förutom att nätmäklarna tar ut en en stor del av den årliga förvaltningsavgiften precis som för ”vanliga” fonder, betala stora delar av sin performancefee (hedgefonder tar normalt ut 1-2 procent i årligt förvaltningsarvode och 20 procent av den avkastning som överstiger en viss tröskelavkastning) till förmedlingsplattformarna. 

Det är därför mycket bra att Finansinspektionen, FI, nyligen sagt sig vara villiga att förbjuda förmedlingsprovisioner, eller kick-backs, i fondindustrin. Visserligen är FI framför allt ute efter att komma åt förmedlingsprovisioner som är kopplade till rådgivning där försäkrings- och fondförmedlare har alla incitament i världen att rekommendera finansiella produkter och fonder där det egna arvodet blir så högt som möjligt. Ett otyg som borde förbjudits för länge sedan. Ingen av nätmäklarna marknadsför öppet specifika fonder (förutom sina egna fonder förstås), men som framgått ovan har dom inte heller några incitament att plocka in lågprisfonder på sina plattformar. 

Ett förbud skulle vara mycket illa för de börsnoterade och högt värderade nätmäklarna som haft en mycket stark värdeutveckling under coronaviruspandemin eftersom förmedlingsintäkterna står för en betydande del av vinsterna. Aktiemarknaden har sänkt aktierna efter att FI-chefen uttalade sig om att det kan komma ett förbud, för det finns en betydande fallhöjd om FI genomför ett förbud. 

Det finns också tankar inom den svenska fintech-industrin om att utmana nätmäklarduons mycket starka ställning inom aktiehandel för privatpersoner. De courtagemodeller som bolagen arbetar med är, precis som fondförmedlingen, främst bra för Avanza och Nordnet inte kunderna. Hittills har framför allt storbankerna, som Avanza och Nordnet, en gång i tiden utmanade och besegrade,  försökt pressa courtaget, men det har inte varit särskilt lyckat då applikationerna saknat den användarvänlighet som finns hos Nordnet och Avanza.

En fintech-aktör kan med all sannolikhet bygga något betydligt vassare och utmanande för giganterna.