"Populism, men förmodligen juridiskt möjligt"

G20-ländernas finansministrar samlas i dag och imorgon i London för ett möte om hantering av finanskrisen inför mötet i Pittsburgh senare i september. Under den senaste veckan har frågan om skärpt reglering av bankers bonusar blivit allt hetare, med bland annat en av EU-finansministrar gemensamt författad debattartikel publicerad i DN och Financial Times i dag.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Finans och Försäkring som skickas ut varje måndag.

I artikeln återkommer verbet ”bör”:

”Garanterad bonus för mer än ett år bör förbjudas. Bonusar bör betalas ut över ett antal år och bör återspegla individens och bankens verkliga prestationer över tiden.”

Formuleringarna väcker frågan om vad som egentligen är möjligt att göra, särskilt i ljuset av att Anders Borg efter Ekofinmötet i onsdags sade att det måste till en klar förändring av regelboken. Redan i oktober 2008 uppgav Anders Borg att Ecofin hade gett Financial Stability Forum (ett organ bestående av G7-ländernas finansmyndigheter) i uppdrag att ta fram ett underlag för ett nytt regelverk. Dessa principer finns sedan april i år publicerade på FSF:s efterföljare Financial Stability Boards (som FSF, men med G20-ländernas finansmyndigheter) hemsida: ”FSF Principles for Sound Compensation Practices”. De sätt som där nämns för att åstadkomma efterlevnad är ”suasion”, vilket kan översättas med påtryckningar, och, i andra hand, skärpta kapitaltäckningskrav.

Att dessa regelförslag redan finns, och att det dessutom finns passusar om hur de ska efterlevas, antyder att starkare sanktioner för trilskande banker är att vänta i och med de förnyade diskussionerna. Anders Borg sade också i onsdags att principer och riktlinjer (vilket är vad FSF publicerat) inte räcker.

Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro Universitet och specialist på konstitutionell juridik, särskilt ur ett EU-perspektiv, säger att det nya utspelet om bonusar visserligen är populistiskt, men att det inte är lika ”helt absurt” som att staten lägger sig i styrelsesammansättningar och kvoterar in kvinnor:

– Finansministrar i olika länder är ju uppenbart ute efter att plocka politiska poänger, men rent juridiskt: om staten garanterat bankernas existens är det inte orimligt att kräva motprestationer, till exempel då att man inte får dela ut bonusar under en viss period.

– Men min grundinställning är att bolag själva förfogar över sina pengar, och stämman beslutar om överskottet ska gå till välgörenhet eller bonusar eller till vad som helst. Jag hörde nyss Reinfeldt uttala sig i frågan på ett mycket bombastiskt sätt i samband med nyheten om ett specialinkallat toppmöte om detta den 17 september, veckan före Pittsburgh, men frågan är ju vad som är juridiskt möjligt, fortsätter Nergelius.

Han påpekar också att i vilken mån utländska banker fått statligt stöd är viktigt för reglernas möjlighet att få verkan: att flera svenska banker fått inget eller begränsat stöd är en sak, men förslaget handlar om en internationell överenskommelse.

Hur lång tid tror du det tar att driva igenom sådana här lagar?

– Det kan nog gå fort, beroende på om nya EU-parlamentet och ministerrådet kommer överens, och det tror jag att de kan bli inom ett halvår. Det är min bedömning, jag kan ju inte säga exakt. Men jag tror nog att det nya EU-parlamentet är för den här typen av regleringar.