Peter Norman vill låta FI straffa insiders

I samband med att EU-kommissionen föreslår skärpningar av marknadsmissbruksdirektivet planerar den svenska regeringen att genomföra drastiska förändringar när det gäller hur kampen mot insiderbrott bedrivs i Sverige.

Enligt regeringens egen sammanställning väntas EU-kommissionen inom kort att föreslå skärpningar på fyra punkter (se faktaruta).

”Vi är i grunden positiva till allt detta från svenska sida. Det är punkt 3 som troligen blir mest omvälvande i ett svenskt perspektiv”, skriver Peter Normans pressekreterare Victoria Ericsson till Realtid.se.

Punkt nummer tre gäller de sanktionsvapen som respektive lands tillsynsmyndighet kommer att få för att förebygga och beivra insiderbrott.

EU-kommissionen vill bland annat skärpa dagens möjlighet att ta ut straffavgifter, en form av insiderböter, för den som genomför otillåtna transaktioner.

Enligt finansdepartementet kan systemet, där Finansinspektionen, FI, i så fall blir den som utdelar straffavgifterna, införas även i Sverige.

Det innebär en helomvändning jämfört med den rådande modellen. När Sverige införde den nuvarande marknadsmissbrukslagen 2005 valde riksdagen att avlöva FI till förmån för Ekobrottsmyndigheten, EBM.

EBM har i dag huvudansvaret för att utreda och åtala misstänkta insiderbrottslingar. Finansinspektionen är formellt bara mottagare av anmälningar från marknaden och fungerar i princip som en brevlåda.

Enligt Linnéa Klefbäck, rättssakkunnig på departementets finansmarknadsavdelning, kommer EU-kommissionen sannolikt att ge respektive lands finansinspektioner utökade möjlighet att utdela olika former av administrativa sanktioner. Att skicka ett ärende till åklagare som inleder förundersökning och senare väcker åtal i domstol blir inte längre det enda alternativet.

På FI har det under lång tid funnits en frustration över det nuvarande systemet. Raden av misslyckade marknadsmissbruksmål i domstol imponerar inte:

– Facit har visat att den inslagna vägen är svårframkomlig, säger Sten Åkesson som är ansvarig för Finansinspektionens handelsövervakning.

Med det nya systemet skulle Finansinspektionen få både utökade utredningsmöjligheter samt egna sanktionsvapen i form av straffavgifter. Myndigheten är därför inte oväntat positivt till regeringens planer:

– Det är inget självändamål att fälla så många som möjligt utan målet är att städa upp och få en marknad med högt förtroende och då är det bra om vi får utökade möjligheter till administrativa sanktioner.

Straffavgifter kan också riktas mot företag som agerar på värdepappersmarknaden, vilket inte är möjligt vid brottmålsprocesser.

– Det skulle ge ett bättre resultat om företagsbot användes i större utsträckning. Det skulle bli ett incitament för företagen att hålla rent i de egna leden, enligt Åkesson.

En annan förändring skulle bli att Finansinpektionen kan använda egna sanktionsmedel för att få fram information om misstänkt handel både i Sverige och utomlands. Utredningstiderna skulle därmed kunna kortas ner eftersom Ekobrottsmyndigheten idag måste gå rättshjälpsvägen:

– Vi har ett mycket snabbare samarbete med våra systermyndigheter än vad Ekobrottsmyndigheten har när de använder sig av internationell rättshjälp, säger Sten Åkesson.

Enligt Anders Ackebo på Setterwalls, tidigare chef för marknadsövervakningen på OMX nordiska börser, skulle ett utökat mandat för Finansinspektionen ställa nya krav på myndighetens hantering av interna intressekonflikter.

Han efterlyser någon form av sanktionsnämnd, liknande den som börsen har när det gäller disciplinärenden:

– Hur FI ska lösa detta blir en praktisk fråga eftersom myndigheten får flera roller: normgivande, utredare och domstol. Om FI ska kunna utfärda administrativa sanktioner borde myndigheten införa en sanktionsnämnd med ordentlig sakkunskap. Det gäller exempelvis juridisk och straffrättslig kompetens samt erfarenhet från finansmarknaden.

Det första steget på en förändrad insiderlagstiftning i Sverige blir EU-kommissionens skarpa förslag till nytt direktiv som väntas senare under hösten.