"Noteringsklimatet håller i sig under hela 2015"

Hur länge kan den positiva noteringstrenden hålla i sig?

Carl Montalvo, Head of Corporate Finance, SEB:

– Aktiemarknaden är attraktiv jämfört med andra placeringsalternativ och med bra intjäning hos de flesta börsbolag och fortsatt låga räntor kommer detta att bestå en tid framöver. Jag är övertygad om att det positiva noteringsklimatet kommer att hålla i sig under hela 2015 och även in i nästa år. Hot är (geo)politisk osäkerhet som slår mot den globala tillväxten och – på längre sikt – högre räntor vilket skulle göra aktier som tillgångsklass mindre attraktiv.

Annika Andersson, delägare och ansvarig för Lindahls kompetensgrupp inom kapitalmarknad och publik M&A.

– Det finns ännu fler kandidater hos de svenska börserna i år än under rekordåret 2014. Men den svenska marknaden för noteringar är fortsatt mycket känslig för kursvolatilitet i såväl Sverige som i omvärlden. USA-marknaden går dock stark och den europeiska marknaden återhämtar sig, om än i långsam takt, så mycket talar för ett stabilt noteringsklimat under 2015. Det som i viss mån skulle kunna påverka noteringsklimatet i negativ riktning är den ökade riskaptiten för förvärv. Det genomförs inte sällan ”dual tracks”, det vill säga att en försäljningsprocess förs parallellt med noteringsprocessen. Bland annat den ökade riskaptiten bland PE-bolagen och industriella köpare samt det låga ränteläget kan leda till en högre multipel vid en försäljning jämfört med en notering, och därmed färre ”exits” i form av noteringar.

Peter Bäärnhielm, delägare på Advokatfirman Vinge och ansvarig för Kapitalmarknadsgruppen:

– Svårt att sia om sånt. När marknaden öppnade upp under andra halvan av 2013 kom det lite överraskande och på samma sätt måste man vara beredd på att fönstret kan stängas lika snabbt. Många av hittills genomförda noteringar har varit framgångsrika, vilket bidrar till ett fortsatt intresse liksom att aktier idag är ett av få tillgångsslag som erbjuder vettig avkastning. Detta talar för en fortsatt tillströmning till börsen. Hoten är väl främst kopplade till omvärldsfaktorer, till exempel den politiska utvecklingen i öst och den ekonomiska utvecklingen i Europa. Misslyckanden med enskilda bolag, som vi sett exempel på, kan naturligtvis också påverka intresset negativt.

Vilken typ av bolag är hetast?

Carl Montalvo:

– När vi ser tillbaka på våra börsnoteringar under den senaste 12-månadersperioden så har samtliga bolag gått bra på börsen och såväl köpare som säljare kan vara nöjda med utvecklingen. Jag kan dock konstatera att detta gäller trots att det varit helt olika branscher. Det har även varit olika typer av säljare; allt från privatpersoner till börsnoterade bolag och private equity. Så bransch eller nuvarande ägare är inte avgörande för intresset hos investerare. Däremot är historik viktigt, investerare fäster stor vikt vid bolagets ledning, historik och track record. Att kunna uppvisa en lång trend av tillväxt och lönsamhet bidrar till och underlättar för en framgångsrik notering. Bolag som är framgångsrika inom sin bransch eller nisch är heta!

Annika Andersson:

– Förra året var det första större noteringsfönstret i Sverige sedan finanskrisen. Vi såg både PE-bolag och andra finansiella ägare som tvingats ta över bolag under finanskrisen göra ”exits” under det goda noteringsklimatet. Den större delen utgjordes av industriföretag. Mycket talar för att den trenden kommer hålla i sig även under 2015. Sedan var det ett stort antal mindre IT-bolag och life science-bolag med behov av expansionskapital som sattes på börsen förra året, och även det bör vi se mycket av under 2015. Som rådgivare blir det viktigt att kunna kombinera branschkunskap och kapitalmarknadskompetens med en tydlig rådgivning för att klienterna ska lyckas bra.

Peter Bäärnhielm:

– Om man betraktar spridningen på bolag av olika storlek och inom olika branscher som hittills noterats på de nordiska marknaderna, kan man inte se något tydligt mönster. Bolag med stark marknadsposition, robust affärsmodell och starka finanser drar till sig investerare oavsett vad de sysslar med.

Vid flera noteringar (Lifco, Eltel, Dustin) används teckningsgarantier från institutioner, är det något som kan bli vanligare framöver?

Carl Montalvo:

– Innovationen med så kallade ”cornerstone investors” gjordes i börsnoteringen av Lifco. I Lifco förband sig AP4 och Didner & Gerge fonder att teckna sig för 7,5 procent vardera av bolaget i samband med noteringen. Efter denna notering användes Cornerstone investors i Eltel (Zeres Capital, AP4, Robur Fonder och Lannebo Fonder). Utfallet av att ha med Cornerstones har varit mycket positivt och det är något vi kommer att fortsätta att arbeta med. Vi ser att detta är en ”win-win-win” för de befintliga ägarna, bolaget och de nya ägarna. Kanske passar det inte för alla bolag och situationer, men i många fall är det rätt.

Annika Andersson:

– Teckningsgarantier från ankarinvesterare såg vi komma i Sverige under 2011, när marknaden för noteringar fortfarande var mycket svag efter finanskrisen. Då fanns det en viss oro över att det skulle uppfattas som ett svaghetstecken och skapa frågetecken kring börskandidaten, men den oron var obefogad. Så det tror vi absolut kommer att bli än vanligare framöver.

Peter Bäärnhielm:

– Ja, förekomsten av så kallade ”ankarinvesterare” sänder en tydlig signal till marknaden om det institutionella intresset i bolaget och fungerar som en ”kvalitetsstämpel” för övriga investerare. Möjligen kan man uppfatta den ökande förekomsten på senare tid som ett tecken på att marknaden är något svagare – och därför behöver den här typen av förstärkningssignaler – än för säg ett halvår sedan.

Hur tror du trenden kommer att se ut när det gäller utköp under året?

Carl Montalvo:

– För köpare som räknar på utköp från börsen är det inte lätt att få ihop kalkylen, men det finns undantag som det aktuella budet på Axis visar. Min bedömning är att vi kommer att se mer av börsnoterade bolag som förvärvar icke-noterade bolag och samgåenden/aktiebyten mellan börsnoterade bolag än av rena utköp mot kontant betalning.

Annika Andersson:

– De senaste åren har vi sett ett ökat intresse för svenska börsbolag, främst inom life science och IT-sektorn, inte minst från amerikanska, indiska och kinesiska köpare. Under 2013 rörde det sig mest om utköp av small cap-bolag, förutom utköpet av Höganäs. Med bland annat ökad riskaptit och ett lågt ränteläge såg vi dock allt fler och större affärer under 2014. Den trenden bör hålla i sig under 2015, vilket inte minst Canons bud på Axis i veckan visar.

Peter Bäärnhielm:

– Starka finanser och utmaningen att skapa lönsam tillväxt i befintlig affär på befintliga marknader kommer att leda till en fortsatt ström av offentliga erbjudanden från industriella köpare, vilka dominerat under de senaste åren, till exempel SSAB/Rautarukki, VW/Scania, Lexmark/Readsoft, Nets/DIBS och nu senast Canon/Axis.