Mitt i karriären: Nicklas Kulti

Realtid.se träffar Nicklas Kulti i Ladbrokes lokaler i centrala Stockholm. På väggarna hänger fotokonst med sportmotiv. Att dra slutsatsen att det var naturligt att ett gammalt tennisproffs skulle hamna här är inte långt borta. Men Nicklas Kulti hävdar att det var en slump, och att han innan sin skadade fot 2001 aldrig ens hade funderat på vad han skulle göra resten av livet.

– Under tennisen var det bara tennisen jag tänkte på. Livet efter fanns inte utan bara här och nu till 100 procent. Ända sedan jag var 6 år var min strävan att bli bäst i världen och det var självklart att jag skulle bli tennisproffs.

Vad har du med dig från tiden som tennisproffs i ditt nuvarande jobb?

– Det är många saker, som målmedvetenheten, tävlingsinstinkten och självförtroendet. Jag vet att självförtroende är en färskvara och det är lätt att applicera det på tennisvärlden. Vinner du en match och så ytterligare en och sedan en turnering, då är du på toppen av världen. Det jag har med mig från idrotten är att jag hela tiden är ute och letar efter något som får mig att utvecklas. Då var det till att bli en bättre spelare, nu är det till att bli en bättre människa.

Är det något du saknar i dag?

– Nej, men när jag befann mig på den nivån så var det viktigt att kunna prestera under stress. Det är en otrolig stress hela tiden, om du spelar bra går det bra ekonomiskt, annars går du back. Och du måste prestera inför 200.000 människor som tittar och ännu fler som ser det på tv omkring i världen. Jag gillade det, trivdes med det och vill fortfarande ha det så.

När upplever du den känslan i dag som när du stod på planen med 200.000 människor omkring och direktsändning i tv?

– Jag kan känna en sådan bekräftelse när jag drivit igenom en affär som jag är nöjd med. Det är självklart inte lätt att sätta fingret på en grej som man kan göra med en sportprestation.

Som tennisproffs måste du ha fått säga nej till mycket annat. Kan du känna det i dag, att du offrat mycket och inte vill göra det igen?

– Blickar jag tillbaka på min tenniskarriär så har jag aldrig känt att jag offrat något. Men reflekterar jag över det så är det klart att mina kompisar gjorde annat när jag tränade och förberedde mig inför tävlingar. Men jag har aldrig känt att jag offrat något. Jag har haft världens bästa yrke.

Hur ser du på yrket som tennisproffs i dag?

– Jag vet vad som krävs för att bli världens bästa tennisspelare och jag längtar inte tillbaka. I dag är jag gift och har tre barn. Att vara borta från familjen så mycket skulle jag verkligen inte vilja. Men att vara tennisproffs är fortfarande världens bästa yrke.

Du verkar vara en väldigt lugn person, har du blivit det eller är du det av naturen?

– Jag är lugn av naturen, men jag är även tränad att vara det. Det kan vara hur stojigt omkring mig som helst men jag märker det inte. Jag gör det jag gör.

Nu är du på Ladbrokes, vad händer sen då?

– Om många år vill jag kunna se tillbaka på min andra karriär och stolt veta att folk kan säga att ”det här skapade Nicklas Kulti”. Jag skulle vilja vara med att bygga upp något, vad vet jag inte exakt. Just nu är det Ladbrokes, men det kan bli något annat sen.

Blir det i din tredje karriär då?

– Nej, tennisen var min första karriär och allt jag gör nu är under min andra karriär. Var den slutar kan jag inte säga än. Men jag är ingen typisk entreprenör som har tusen idéer. Jag vill mer målmedvetet driva nånting framåt. Sen är jag kanske ingen vanlig person, utan mer av en ledarperson. Jag vill gärna stå på barriären och ha ledartröjan på mig, som tidigare när jag representerade Sverige och det var upp till mig om matchen skulle vinnas. Jag trivs i hetluften.

Du talar om ledartröjan, men tennis är ju en mer individuell sport.

– Ja, det är det. Men jag känner mig mer som en lagspelare än individuell spelare. Fast jag hade bra förutsättningar att lyckas individuellt presterade jag alltid bättre i dubbel. Det är kul att jobba och skapa något tillsammans.

Hur ser dina mål ut?

– Allt är relaterat till jobbet nu och de målsättningarna som gäller företaget. Det kan handla om omsättningsmål, antal omnämnanden i tidningar och annat.

Och dina personliga mål?

– Jag känner mig fortfarande hungrig att lyckas och utvecklas i det jobb jag gör. Men sen har jag ekonomiska mål också, som kanske är lite osvenskt. Även om måste man fråga sig vad framgång är, om det är pengar på banken? Jag anser att det absolut inte är det. Men pengar skapar samtidigt förutsättningar för mig att göra det jag vill med de som är viktiga för mig; min familj och mina vänner. Tidigare var mitt mål att bli bäst i världen i tennis. Att bli rikast i världen är inte mitt mål i dag.

– Det som präglar mig är däremot att jag aldrig blir riktigt nöjd. Under de 13 år jag var proffs så kom det alltid en ny match att glädjas åt. Nu kan jag känna att jag har svårt att stanna upp och få en överblick utan jag får sätta nya delmål hela tiden.

Är det viktigt för dig att känna att du gjort bra ifrån dig?

– Hela mitt liv har gått ut på att prestera. Jag är en extrem tävlingsmänniska som hatar att förlora. Jag hatar att förlora mer än jag älskar att vinna och jag tävlar om allt.