Maria Rankka: M har aldrig varit nyliberala

– Beteckningen används ofta felaktigt. Moderaterna har aldrig varit ett nyliberalt parti, säger Maria Rankka, nybliven Timbro-chef, i en intervju med Realtid.se.

Maria Rankka tog över chefsposten för den marknadsekonomiska tankesmedjan Timbro efter Cecilia Stegö Chilò när denne gick till regeringskansliet för att bli (en mycket kortvarig) kulturminister.

Att ta upp den senaste turbulensen inom regeringen, där ju hennes föregångare varit en av huvudpersonerna, är naturligtvis ofrånkomligt när man träffar Maria Rankka.

– Tyvärr kan de som just avgått bli de sista statsråden som kommit från andra sfärer än den rent politiska. Det är synd, för politiken skulle må bra av fler personer med andra erfarenheter, säger hon

– Men efter det här så kommer nog många att dra sig för att ställa upp

Rankka tycker givetvis att politiker skall granskas, men anser samtidigt att det måste stå i rimliga proportioner.

– Fast mycket av den här turbulensen har missuppfattats, och diskussionen efteråt har gått fel, tycker hon.

Hon är till exempel övertygad om att Reinfeldt inte i första hand valde Stegö Chilò som minister för att tillfredställa vad som många kallar den nyliberala falangen inom partiet, utan bara för att han trodde att hon skulle bli en bra kulturminister.

– Diskussionen om maktkampen mellan olika falanger inom moderaterna är missvisande. Visst finns det olika åsikter, men det är också naturligt i ett stort parti. Efter regeringsbildningen har vi sett hur människor av andra tillskrivs åsikter som de inte har, istället för en diskussion där man får reda på deras politiska agenda, säger Rankka.

Rankka menar att moderaterna aldrig varit ett nyliberalt parti, och därmed har hon också indirekt svarat på frågan som Anne-Marie Lindgren på Arbetarrörelsens Tankesmedja, som intervjuades i Realtid.se förra veckan, skickade vidare till henne. Frågan från Lindgren löd hur Timbro ser på det nya politiska klimatet i Sverige, som kommer från det faktum att moderaterna övergett den nyliberala linjen eftersom de insett att den inte fungerar.

Men eftersom moderaterna aldrig varit nyliberala så kan man inte heller ha lämnat nyliberalismen, är Rankkas bedömning.

– Var Bo Lundgren nyliberal bara för att han ville sänka skatterna med ett ex antal miljarder? frågar Rankka retoriskt.

Överhuvudtaget tycker Rankka att ordet nyliberal har blivit ett utnött begrepp eftersom det ofta används slarvigt och helt felaktigt.

– För många har nyliberal blivit ett ord för något man inte gillar. Vissa tycker till exempel att det är nyliberal politik när man inför entréavgifter på museer, säger hon.

På frågan om Timbro står för nyliberalism så svarar Rankka att det Timbro står för är att beteckna som klassisk liberalism.

Rankka vill dessutom poängtera att Timbro inte är ett politiskt parti, och att uppdraget därmed också är ett helt annat.

– Vi ägnar oss i första inte åt dagspolitiska frågor, utan tittar långsiktigt.

– Och Timbros främsta uppgift är densamma som den alltid har varit, nämligen att främja diskussioner och debatter kring frågor rörande marknadsekonomi, fri företagsamhet och individuell frihet.

När det gäller politik så håller Rankka däremot med om är att moderaterna har förändrats, och att det också var viktigt att det blev regimskifte.

– Höstens val visade att man kan vinna genom att berätta om verkligheten, för det var vad som skilde alliansen från socialdemokraterna. Man sa att jobbskapande skattesänkningar skulle finansieras med bland annat lägre a-kasseersättning. Och man vann röster på det, säger Rankka.

Vad tycker du om regeringens budget?

– Den var som förväntat, och det var bra, säger Rankka, som menar att det faktum att regeringen verkligen lägger de förslag de gått till val på är något nytt i svensk politik.

Men hon reser samtidigt några frågetecken när det gäller budgeten.

– Jag undrar om föreslagna åtgärder räcker för att verkligen få bukt med den utbredda arbetslösheten, säger Rankka, som beklagar att skattelättnader inom tjänstesektorn dröjer.

– Jag undrar också varför man inte vågar sig på att avskaffa eller sänka värnskatten. Det kanske inte har så stor effekt när det gäller att höja arbetskraftsutbudet, men det finns ju även andra aspekter, säger hon.

– När det gäller skatter så kan man till exempel fråga sig om det är rätt och riktigt att så pass många betalar en marginalskatt på över femtio procent, vilket ju är en effekt av just värnskatten.

– Och när det gäller att sälja ut de statliga bolagen så finns det ett alternativ som jag tycker är mycket intressant. Det går ut på att de statliga bolagen helt enkelt delas ut till medborgarna. De statliga bolagen tillhör ju trots allt medborgarna.

– Detta skulle också vara ett sätt att göra enskilda människor mer förmögna. De flesta i Sverige har ju inget, eller ett väldigt litet, sparat kapital, och att föra över kapital från staten till individen är därför önskvärt, säger Rankka.

Rankka är förtegen om vilka specialområden Timbro kommer att prioritera framöver, mest för att det ännu inte är bestämt. De programområden som organisationen arbetar med i dag är emellertid fortfarande aktuella. De är för övrigt tre till antalet, och utgörs av: (1) Uppdrag Sverige – där det långa socialdemokratiska regeringsinnehavets effekt på demokratin granskas, (2) Fria marknader – om frågor rörande konkurrens och (3)V ärlden här hemma – om den inhemska globaliseringsdebatten.

– Men vi kommer att arbeta en del med kultur, säger hon, och avslöjar att Timbro bland annat kommer att arrangera ett seminarium i samband med Stockholms Filmfestival.

Ett par nya böcker är också på gång, bland annat en om Olof Palmes inrikespolitiska gärningar. Och precis i dagarna presenterades boken Sänkt skatt är möjlig. I den presenteras dels ett så kallat ”rött paket”, som visar att skatterna kan sänkas med uppemot 75 miljarder kronor utan att utgifterna för välfärdstjänster minskas. I boken presenteras också ett ”blått paket”, som visar att genom mer generella neddragningar, till exempel lägre tak i socialförsäkringarna, så kan skatterna minskas med ytterligare cirka 75 miljarder.

Till sist skickar Maria Rankka en hälsning till den nystartade Arbetarrörelsens Tankesmedja:

– Det är jättebra att de kommer i gång. Vi har ju inte sett så många socialdemokratiska tankesmedjor tidigare.