Lågt intresse för miljömärkta fonder

– Finanssektorn har inga miljökrav på sig, sade Sasja Beslik, chef för fondföretaget Bancos etikanalys i dag när EU-kommissionen hade ett seminarium om hur Sverige kan nå EU:s energi- och klimatmål.

Sasja Beslik betonade att konsumenterna skulle kunna välja mer miljövänliga finansiella produkter om det fanns fler på marknaden.

Men Einar Frydén, kommunikationschef på Premiepensionsmyndigheten, PPM, konstaterar från sin horisont att intresset för miljömärkta fonder är ganska svalt.

– Det är en relativt liten andel pensionssparare som aktivt väljer fonder med miljö/etisk märkning, säger han till Realtid.se.

Den faktiska andelen av hela fondkapitalet där pensionsspararna aktivt valt fonder med miljö/etisk märkning ligger på 7,3 procent vilket motsvarar runt 21 miljarder kronor av 274 miljarder i totalt fondkapital.

Einar Frydén konstaterar att den miljöhänsyn som folk tar i affären genom att välja ekologiska produkter inte gäller i lika hög utsträckning på den finansiella marknaden, i alla fall när det gäller pensionssparande.

Han anser också att informationen från fondbolagen kunde vara tydligare. Ett exempel är att i kategorin miljö/etik så är miljöfonder inte särredovisade av fondbolagen.

– Hur stor del av de 7,3 procenten som är miljö eller klimatfonder kan vi alltså inte säga, bara att det totalt sett rör sig om mindre än 7,3 procent.

Einar Frydén menar att det dessutom krävs en del extra av de pensionssparare som vill välja pensionssparande utifrån ett uttalat miljö- och klimatperspektiv.

– Den breda definitionen ”miljö/etisk” och de olika definitioner fondbolagen själva har inom denna kategori kräver att man studerar fonderna närmare.

I dagens panel satt även Markus Åhman, forskare i det klimatpolitiska forskningsprogrammet Clipore vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Olle Björk från Miljödepartementet.

Seminariet inleddes med en önskan om att byta fokus – istället för att fokusera på vad det kostar för Sverige att minska utsläppen med 20 procent till 2020 borde man titta på vad vi kan tjäna på det.

Något som Markus Åhman ansåg vara en förenkling eftersom alla branscher inte tjänar på att satsa på miljön.

– Vi måste sluta att framställa det här som att ”ju mer vi gör – desto bättre blir det”, sade Markus Åhman och betonade samtidigt att ju längre Sverige väntar med miljökraven desto dyrare blir det.