Jurist lurade till sig miljoner från dödsbon

Juristen Stefan Olausson tros gömma sig i Thailand.

Han arbetade tidigare på Kammarkollegiet, den myndighet som sköter dödsbon innan pengarna tillfaller Allmänna Arvsfonden. Därifrån ska han som huvudman i en stor bedrägerihärva ha lurat till sig 56 miljoner kronor från falska testamenten.

Bedrägeriet uppdagades efter ett anonymt tips via mejl.

Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

I bedrägerihärvan, som liknar den som Realtid.se berättade om i går, finns sammanlagt sju misstänkta som vid sex olika tillfällen förfalskat testamenten på dödsbon som inte haft några arvingar.

Domen i Stockholms tingsrätt kom i början av januari och är nu överklagad till Svea Hovrätt.

Första åtalet gäller en man som efterlämnat drygt sex miljoner kronor i sitt dödsbo. Pengar som egentligen skulle ha gått till allmänna arvsfonden.

En av bedragarna, den 51-årige resekonsulten Markku Mononen, uppgav att han var kusinbarn till den döde mannen, vilket enligt Mononen var ett av juristens påhitt.

”Han hade hört att en handläggare på Kammarkollegiet planerade en kupp”, skriver tingsrätten i sin dom.

Markku fick kontakt med juristen Olausson genom en gemensam vän, Johan Zellinger, som agerade som länk mellan dem.

På det förfalskade testamentet fanns dels Markku Mononens namnteckning men det behövdes även två vittnen som kunde bevittna att testamentet.

Markku Mononen tog därför kontakt med vännen Eugen Goldin som han var skyldig pengar. Mononen erbjöd Goldin pengarna tillbaka samt 100.000 kronor om han gick med på att skriva på som testamentsvittne.

Det andra vittnet som syns på testamentet friades från misstanke eftersom det inte gick att styrka han medgivit att Mononen skrev hans namnteckning på testamentet.

Bedrägeriet kan styrkas genom avlyssnade telefonsamtal samt genom mejlväxling.

Men juristen Stefan Olaussons bedrägerier slutar inte där.

Två år innan detta bedrägeri dog en kvinna som inte heller hade några arvingar. Tre månader efter hennes bortgång fick Kammarkollegiet ett testamente där den 37-årige Roberto Dahlgren stod som arvtagare. Dahlgren har erkänt brottet men förklarar att hjärnan bakom bedrägeriet var juristen Stefan Olausson.

”…förklarade att Stefan jobbade på Kammarkollegiet och att det fanns möjlighet att komma in med ett falskt testamente.”

Roberto Dahlgren fick 1,8 miljoner kronor av arvet som låg på drygt 6,7 miljoner – resten överfördes till Stefan Olaussons schweiziska konto.

Bedrägerierna fortsätter med bland annat fastigheter som överlåtits i testamenten. Vid varje bedrägeri är det juristen Stefan Olausson som sitter bakom knapparna på Kammarkollegiet.

De sju män som dömts i bedrägeri-målet ska betala tillbaka drygt 15,5 miljoner kronor till Allmänna arvsfonden och har fått fängelsestraff på mellan 1-5 år för grovt bedrägeri, urkundsförfalskning, försök till grovt bedrägeri och trolöshet mot huvudman. Två av de misstänkta friades i tingsrätten från brott.

Men huvudmannen Stefan Olausson gömmer sig alltså fortfarande och är häktad i sin frånvaro.

– Det pågår fortfarande en förundersökning i det här målet eftersom han är på rymmen, säger åklagare Eva Finné.

Målet är överklagat av männens advokater samt av åklagaren Eva Finné.

Åklagaren överklagar att eftersom en kvinna och en man friades i tingsrätten. Eva Finné vill även att bedragarna döms hårdare än vad de gjort.

Markku Mononen som uppgav att han varit kusinbarn till en av de döda överklagar och menar att tingsrätten har dömt honom för strängt. Istället för fängelsestraff vill han få villkorlig dom med samhällstjänst.

Eugen Goldin som gick med på att skriva under som vittne på en av testamentena erkänner nu för första gången brott men menar att han bara ”medverkat till brottet i mindre mån”. Han hade ingen aning om hur omfattande brottet var. Han vill att hovrätten ska döma honom till ”en icke frihetsberövande påföljd” eller minska längden på fängelsetiden.

Roberto Dahlgren som felaktigen stod som arvtagare på ett av testamentena överklagar också sin dom och vill i första hand bli av med fängelsestraffet, i andra hand att hovrätten kortar straffet samt att han inte ska behöva betala skadestånd.

Han menar att ”han endast fått en bråkdel” av testamentets belopp. ”Beloppets storlek är också sådant att hans framtid helt kommer raseras och hans återampassning allvarligt försvåras”.

En annan av bedragarna som vill minska sitt straff menar att ”bristande rutiner hos Kammarkollegiet har skapat möjligheten till den aktuella brottsligheten”.