Ingenjörsbristen i Europa allt tydligare

Ingenjörsbristen i Sverige går igen i Västeuropa. De stora industriföretagen som ingår i ERT, European Roundtable of Industrialists, har probelm med att rekrytera ingenjörer. Mest akut är läget i Tyskland, där 30.000 ingenjörer sökes. Samtidigt som Kina utbildar 400.000 ingenjörer om året. I ERT ingår tungviktare som Volvo AB, Nokia, Fiat, Philips, BP, Shell, Vodafone, Telefonica och Bristish Airways med flera.

– För få ungdomar väljer att utbilda sig till ingenjörer och vi börjar se en allt hårdare konkurrens från Indien och Kina när det gäller högkvalificerade ingenjörer, säger Leif Johansson till Financial Times.

Leif Johansson vänder sig mot synsättet att europeiska länder kan ställa om till att leva på att producera tjänster.

– Det är en falsk föreställning att vi kan försörja oss på kunskap och lägga tillverkning någon annanstans. Över tid går tillverkning och forskning och utveckling hand i hand, säger Leif Johansson.

Volvochefen är rädd att Europa blir mindre konkurrenskraftigt.

Leif Johansson var också ordförande i Regeringens Teknikdelegation som också brottades med det minskade intresset att utbilda sig till ingenjör i Sverige. Under åren 2001 till 2007 minskade antalet som påbörjade ingenjörsutbildning med 30 procent.

– Det konkurrenskraftiga Europa är ingen självklarhet. Än så länge har vi civilingenjörer men på 15 till 20 års sikt blir det underskott, sa Johansson då han överlämnade Teknikdelegations rapport till Regeringen för en dryg månad sedan, enligt IVA-aktuellt.

Pensionsavgångarna bland ingenjörer är hög. 7.000 till 8.000 ingenjörer pensioneras varje år de kommande fem åren, enligt en uppskattning av it-konsulten Epsilons vd Mats Boström, enligt DI.

Manpower ger en bild av mer akut brist på ingenjörer än Leif Johansson. Bemanningsföretaget listar ingenjör som nummer fyra bland bristyrken i sin arbetskraftsbarometer.

– 18 procent av svenska företag säger att de har svårt att hitta rätt kompetens, däribland en stor del ingenjörer, säger Hans Makander, informationschef på Manpower, till Realtid.se.

– Och konkurrensen är ganska tuff. Inte minst från Norge, som är bra på att attrahera svenska ingenjörer och tekniker, säger Makander.

Konsultföretaget WSP meddelar i dag att man anlitar Manpower för att förstärka sin organisation med 400 ingenjörer. WSP räknar därmed att växa till 2.400 anställda i Sverige.

Globalt omsatte WSP-koncernen närmare 9 miljarder kronor förra året.

Ser ni av den påstådda bristen på ingenjörer i Sverige?

– Ja, det är ju så att 90-talet satt sina spår. I dag är tillförseln bra på många högskolor och uiniversitet, inte minst för att många kvinnor kommit in i branschen Men neddragningarna och att många lämnade branschen på 90-talet, gör att det är ont om de som i dag skulle stått i första ledet, säger Siv Axelsson, personal- och informationsdirektör på WSP, till Realtid.se.

Hur ska ni lyckas hitta 400 med spetskompetens?

– Vi måste vara väldigt vassa. Det vi kan erbjuda är en internationell miljö. Och vi försöker stimulera våra anställda att arbeta mellan olika discipliner, det må vara geoteknik eller miljöjuridik etcetera. Jag tror att det är väldigt attraktivt att man kan jobba ihop på det sättet. Jag tror också att det arbetssättet kan gynna Sverige på sikt. Det är vår komparativa fördel mot ingenjörer i till exempel Indien.

Hur är era erfarenheter att anställa utländska ingenjörer i Sverige?

– Vi har ganska många inom WSP men de är oftast utbildade i Sverige. Ofta har de kommit till Sverige i samband med ingenjörsstudierna.

Är ni öppna för att rerytera från överiga EU-länder?

– Eftersom ingenjörsbristen finns i alla länder så handlar det snarare om att använda varandras kapacitet. Vi kan använda resurser från våra WSP-kolleger utomlands.

– Den norska marknaden är intressant för de behöver väldigt många samhällsbyggare i. Och då är vi med i Sverige och kan erbjuda en del spetskompetens.

Där har WSP settt att ingenjörer ni flera helt enkelt flyttat till Norge.

– Och sen har vi experimenterat med att lägga ut lågdelen till Indonesien. Inte i stor skala men det finns på vår agenda. Och det innebär att vi behöver en annan kompetens i Sverige för att kunna samordna, säger Siv Axelsson.

Efterfrågan på ingenjörer i Sverige– gör det att ni ser att lönerna pressas uppåt?

– Det finns ett tryck på lönerna och det kommer att bli starkare. Samtidigt har vi haft väldigt låga prisökningar under den här lågkonjunkturen och prispressen är väldigt hög. Och eftersom lönekostnaden den avgörande kostnaden så måste vi tyvärr hålla igen lönekostnaderna. Våra lönekostnadsökningar har varit något högre än de har varit för industrin i allmänhet. Men jag räknar med att se en ganska starkt tryck på lönerna framåt årsskiftet.

Fungerar nyexade civilingenjörer i er miljö?

– Ja det tycker jag – men de har en del att lära sig, avslutar Siv Axelsson.