Hälsomat ofta en ren bluff

Men två tredjedelar av alla påståenden saknar vetenskaplig täckning, enligt en europeisk utvärdering.

Det är den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) som har granskat drygt 500 hälsopåståenden som hittats på matvaror i EU-länderna.

Oftast rör det sig om ingredienser som vitaminer, mineraler, fett, fibrer, kolhydrater, bakterier och olika substanser från växtvärlden. Alla dessa beskrivs på olika sätt av tillverkarna och producenterna som bra för hälsan, kroppen, minnet, eller det allmänna välbefinnandet. De påstås stärka immunförsvaret och motverka allergier.

Efsa lät en oberoende panel av experter på dietik, näringslära och allergier, granska uppgifterna. I en tredjedel av fallen kunde man konstatera att det fanns tillräckliga vetenskapliga bevis för det som påstods — exempelvis sådant som gäller vitaminers och mineralers funktion.

Men i de övriga fallen saknades det grund för påståendena. Det gällde bland annat ingredienser som ”probiotiska” bakterier och olika växtsubstanser. Ofta sägs en ingrediens vara hälsosam utan några som helst uppgifter om vilket ämne som ska uträtta de påstådda underverken.

– Vissa av de påståenden som görs kan kanske vara sanna, men det saknas så många uppgifter att de helt enkelt inte går att bedöma, säger Camilla Lööw Lundin på Livsmedelsverkets regelavdelning.

I EU finns en förordning som säger att det ska finnas belägg för det som uppges om livsmedel. Tanken är att all lagstiftning ska vila på vetenskaplig grund. Men utvärderingen är bara det första steget. Nu är det upp till EU-kommissionen att ta ställning till hur problemet ska hanteras. I slutändan kan det bli fråga om förbud mot grundlösa hälsopåståenden.