Europa hamnar på efterkälken

Enligt undersökningen spenderade europeiska företag 5 procent mer på forskning och utveckling under den senaste 12-månadersperioden. Men under samma period har amerikanska företag satsat 15,4 procent mer.

Den mest spektakulära ökningen står asiatiska företag för. Taiwanesiska företag på listan ökade sina investeringar med 30,5 procent förra året, och sydkoreanska företag ökade med 11,9 procent.

Sedan 1992 har det brittiska näringsdepartementet publicerat en årlig internationell statistik över vilka företag som investerar mest pengar i forskning och utveckling. Årets lista visar att världens 1.250 största företag investerat 7 procent mer på forskning och utveckling det senaste året. Det rapporterar Financial Times.

Den mest slående förändringen på årets lista, om man jämför företag från olika branscher, är ökningen av företag inom läkemedelsbranschen. När listan först kom ut 1992 fanns inga läkemedelsföretag alls med bland de 20 främsta, och nu finns det sex stycken där.

Läkemedelsföretaget Astra Zeneca ligger på 28:onde plats på listan. Under 2005 satsade Astra Zeneca totalt 24,6 miljarder kronor på forskning och utveckling. Astra Zenecas svenska del satsade 12 miljarder kronor inom området, men Staffan Ternby som är informationsdirektör på Astra Zeneca i Sverige tror att de kommer satsa mer på forskning och utveckling under de kommande åren.

– Det finns en uppåtgående trend, men det är svårt att jämföra sådana här siffror från år till år. Jag skulle beräkna att 80 procent av ett projekts kostnader ligger i projektets slutfas. Ett läkemedel måste alltid testas på människor innan det blir godkänt och det är de testerna som kostar absolut mest pengar, säger Staffan Ternby till Realtid.se.

Hur mycket pengar som läggs på forskning och utveckling under ett år beror alltså på hur många projekt man har just då i den senaste fasen. Enligt Staffan Ternby påverkas dock inte resultaten av hur mycket som satsas på utveckling och forskning. Det finns heller inget samband mellan försäljningssiffrorna och vilka summor som lagts på forskning och utveckling.

– Ett läkemedel tar mellan 10 och 15 år att utveckla. Av säkerthetsskäl måste det testas under en viss tid för att det ska godkännas. Mer pengar till forskning och utveckling skulle inte göra att läkemedlen kom ut snabbare, säger Staffan Ternby.

Ericsson som finns på listans 31:a plats har tappat från förra årets lista då företaget hamnade på en 29:e plats. För tre år sedan låg företaget till och med på en 19:e plats.

Men enligt Henry Sténson, informationsdirektör på Ericsson, har tidningen inte de korrekta siffrorna.

– Att Ericsson lägger drygt 20 miljarder kronor på forskning och utveckling är inte riktigt korrekt. Ericsson har vuxit mycket mer. De har dessutom inte räknat med hela Ericssons verksamhet, säger Henry Sténson.

Henry Sténson pekar bland annat på att de inte räknat med Marconi-delen i Ericsson. I listan har man inte heller räknat med den forskning och utveckling som sker i det delägda dotterbolaget Sony Ericsson.

Konkurrenten Nokia tappar också placeringar. Företaget halkar ned från en 13:e till en 17:e plats. Men att jämföra Ericsson med Nokia är som att jämföra äpplen med päron menar Henry Sténson.

– I mobiltelefonsystemvärlden har vi i dag den största utvecklingsportföljen och det vet hela branschen om. Vi lägger ned runt 17 till 18 procent av vår omsättning på forskning och utveckling. Det kan jämföras med Siemens och Nokia som ligger på runt 13 procent när det gäller system, säger han.

Enligt Henry Sténson är detta en av de viktiga anledningarna till att konkurrenterna Nokia och Siemens samt Alcatel och Lucent valt att gå samman.

– Men även om de slår ihop sina påsar så är vi större, säger han.