EU-ledarna eniga om klimatpaket

EU hoppas att paketet ska bli ett föredöme för resten av världen.

I ett förslag till slutdokument som Frankrike presenterade strax före toppmötet har man på flera punkter backat för kritiken om att klimatpaketet blir för dyrt.

Industrin ska inte behöva köpa alla sina utsläppsrätter 2020, som det var tänkt, och särskilt konkurrensutsatt industri ska få rätter gratis. Dessutom görs eftergifter för elsektorn i nya medlemsländer som tillåts att fasas in i handelssystemet.

– EU har gjort en av sina största bedrifter genom att så snabbt ta sig an klimatutmaningen. Detta är en enorm och historisk bedrift, säger statsminister Fredrik Reinfeldt om klimatuppgörelsen.

Han tillägger att det säkert går att hitta dem som anser att EU gör för lite, men menar att de glömmer bort att det handlar om 27 länder som nu lyckats koordinera sig.

– Utan detta beslut hade många av dem inte gjort någonting, säger Reinfeldt.

Han betonar att det viktigaste är att få med många länder i ett kommande globalt klimatavtal och då krävs kompromisser.

– Det är inte tillräckligt att bara de som vill gå längst räcker upp handen, säger Reinfeldt.

Toppmötet ställde sig bakom att EU ska öka på sitt utsläppsminskningsmål från 20 procent till 30 procent om ett globalt klimatavtal nås i Köpenhamn nästa år. Ett villkor är att andra i-länder gör jämförbara åtaganden.

Det blir EU-kommissionen som ska utvärdera om ett eventuellt Köpenhamnsavtal lever upp till villkoren. Därefter ska EU-ledarna ta ställning vid ett toppmöte våren 2010.

Reinfeldt medger att det kommer att bli diskussion om ”vid vilken punkt EU kan hävda att andra länder gjort tillräckligt mycket”.

Enligt honom var det viktigaste med EU-uppgörelsen att de övergripande målen, framförallt att utsläppen ska minska med 20 procent till 2020, står kvar oförändrade.

EU riskerar kritik för att industrin får göra för mycket gratisutsläpp, det vill säga att många utsläppsrätter delas ut gratis i ställer för att auktioneras ut. De intäkterna kunde ha använts till investeringar i miljöteknik.

Sverige hade gärna sett att fler utsläppsrätter auktionerades ut, men Reinfeldt tycker ändå att det är acceptabelt att fasa in industrin. Konsekvenserna av det måste analyseras djupare, menar han.

– Vi kommer att märka att i en del fall blir det ont om pengar för nya projekt, säger Reinfeldt.

EU riskerar också kritik för att man tillåter att en stor del av utsläppsminskningarna får göras genom att medlemsstaterna kan tillgodoräkna sig klimatinvesteringar utomlands.

EU:s klimatpaket kommer att utgöra grunden för regeringens klimatproposition i vinter, som bland annat ska innehålla ett nationellt utsläppsminskningsmål.

TT: Minskar behovet av åtgärder på hemmaplan, till exempel bensinskattehöjningar?

– Vi kommer både att använda oss av de ökade möjligheterna att ge stöd till den fattiga världen, men också komma med ytterligare åtgärder hemma, säger Reinfeldt.

Sverige har fått igenom att en större del av EU:s utsläppsminskningar än vad som ursprunglingen föreslogs, ska kunna göras genom klimatinvesteringar i utvecklingsländer. Men de investeringarna måste ske i de allra fattigaste länderna.

EU-parlamentarikern Anders Wijkman (kd) är en av flera som är kritisk till denna linje.

– EU:s regeringar försöker nu fly undan sina klimatmål genom att skjuta nödvändiga utsläppsminskningar utomlands, säger han.

Statsminister Fredrik Reinfeldt påpekar däremot att den fattiga delen av världen ropar efter finansiellt stöd för att klara omställningen till mer klimatvänliga ekonomier.