Drömmen om det ryska klippet

Ryska storföretag är noterade på två börser i Moskva. Dels i dollar på RTS, dels i rubel på Micex.

Samtidigt som USA drabbades av bolånekrisen i USA sköt börskurserna på RTS i höjden. Sedan i augusti har kurserna stigit nästan 30 procent.

– Trots att börserna i väst inte gått bra. Ryssland har blivit mer och mer frånkopplat från ekonomin i resten av världen, säger Rysslandsexperten Erik Wigertz till Realtid.se.

Internationella Valutafonden, IMF, tror att Rysslands BNP växer med 6,5 procent nästa år, lite mindre än i år.

Men under första halvan av 2007 stod ekonomin stilla.

– Sedan har vi fått all uppgång under andra halvåret. Det är motsägelsefullt med tanke på den globala oro som varit, säger Johan Elmquist, som förvaltar pengar i Ryssland åt Swedbank.

Förklaringen är att oljepriset steg med 40 procent.

– Det är absolut viktigast för Ryssland som nation.

Så länge oljepriset stiger, går det bra för Ryssland.

– Ryssland rör sig inte i tandem med resten av världen längre. Den ryska marknaden rör sig på egna meriter, snarare än för att någon nyser på Wall Street, säger Erik Wigertz.

– Vi är mitt inne i stark cykel för råvaror. Den började 1999 och kommer att räcka i kanske femton år. Någonstans kring år 2016 kan vi räkna med att det börjar dippa nedåt.

Men exportskatten på olja är 90 procent.

– Vi tror inte att det kommer att komma någon skattesänkning på kort sikt, säger Johan Elmquist på Swedbank.

– Oljebolagen får investera mycket bara för att upprätthålla produktionen i mogna oljefält. Vi tror att vi kan hitta bättre investeringar i andra sektorer.

För gas är skatten lägre.

– Staten börjar liberalisera det lokala gaspriset. Det stiger med 25 procent nästa år, säger Johan Elmquist.

Gas används för att producera el till industrier. De företag som vant sig vid att slösa med energi kommer att få det tufft.

– Genom att närma sig marknadspriser vill den ryska regeringen minska användningen. En del kraftbolag har inte kunnat få gas för att producera el. Gazprom har inte kunnat leverera till alla.

Nu höjs priset successivt under en femårsperiod för att komma tillrätta med slöseriet.

– Regeringen vill att det ska vara lika lönsamt att sälja gas inom Ryssland som på export, säger Johan Elmquist.

Inte bara gasmarknaden liberaliseras.

– I förlängningen vill Ryssland skapa marknadspris också på el, som vi har det i Norden. Men det kommer att ta fem år innan vi är där.

Just nu handlas bara en tiondel av den ryska elen på fria marknaden.

– Andelen kommer att öka. Ryssland bjuder in strategiska spelare för att bygga upp infrastrukturen och få tillgång till teknologi.

Tyska kraftbolaget Eon, finska Fortum och italienska Enel har redan köpt in sig i ryska kraftbolag.

Under nästa år delas energijätten Unified Energy Systems, UES, upp i 24 delar. Vattenkraften slås ihop med flera fristående vattenkraftbolag till jätten Hydro OGK som ska noteras på RTS under andra kvartalet och i Lonson under tredje. Börsvärdet är 15 miljarder dollar.

Men SEB:s strateg Mats Olausson tycker att det är en missuppfattning att oljan och gasen lyfter Ryssland.

– Det gör snarare den privata konsumtionen. Reallönerna ökade med 15 procent 2007. Även pensionärer och andra som inte jobbar har fått mer pengar i plånboken lagom till presidentvalet, säger Mats Olausson.

Konsumtionen gynnar telekomföretag som MTS och Vimpelcom, som gått bra både i Moskva på RTS och i New York på NYSE.

– Användandet av mobiltelefoner har ökat kraftigt. Tidigare har folk visserligen plockat ut en mobiltelefon från butiken, men inte använt den, säger Johan Elmquist på Swedbank.

På RTS-börsen har konsumtionsföretag gått betydligt bättre än oljebolagen. Men ryska producenter har svårt att konkurrera med utlandet. Mycket av allt som konsumeras nu importeras.

– Här ligger den långsiktiga risken, säger Mats Olausson.

– Bytesbalansen har legat på ett överskott kring 10 procent. Det minskar i år. Om tre år kan överskottet vara borta. Skulle oljepriset falla kan det gå ännu snabbare.

– På 10-20 års sikt måste de ryska producenterna som konkurrerar på den internationella marknaden

öka sin produktivitet för att klara av löneökningarna och samtidigt behålla vinstmarginalerna, säger Mats Olausson.

Fast importen skapar också tillväxt. Containerföretaget Fesco ser marknaden växa med 20 procent om året. Börsvärdet fördubblades under 2007.

– Företag som inte gör bort sig helt växer 20-40 procent per år nu, säger Erik Wigertz.

– Men många ryska företag kom ut dyrt på börsen. De måste växa mycket för att leva upp till värderingen. Flera företag har bara funnits i tio år, varav kanske tre år på börsen. Sådana företag ska man vara försiktig med att värdera lika högt som till exempel Hennes & Mauritz som är en institutionaliserad tillväxtmaskin. Sannolikheten att det händer något fullständigt oväntat är mycket högre i Ryssland.

Även om den ryska ekonomin inte påverkats av bolånekrisen i USA, så är ryssarna rädda för att förlora sina sparpengar. De minns bankkrisen 1998 då rubeln devalverades. Många ryssar köade i timmar utan att få ut sina sparpengar. I dag finns bara 900 av 1.300 banker kvar.

Oron gynnar Rysslands största bank Sberbank, som till skillnad från ryska småbanker inte behöver låna pengar i London. Börskursen puttrar i takt med den ryska ekonomin över lag.

– Det är ett försiktigt bolag. De har inte introducerat kreditkort och internetbank ännu. Det tror vi kommer komma 2008, säger Johan Elmquist.

– Bolånemarknaden är väldigt liten i Ryssland. Vi tror att den ökar.

Ryssarna har börjat låna till bostäder. Utlåningen ökade med 50 procent under 2007. Byggsektorn växer mer än 25 procent. Stålsektorn, som levererar till byggsektorn, går bra.

På tio år vill president Vladimir Putin spendera 1.000 miljarder dollar på bostäder, infrastruktur, utbildning och hälsa.

– Ur ett medborgarperspektiv är det sorgligt att se Ryssland backa tillbaka de steg som tagits i demokratisk riktkning. Ekonomiskt innebär det kontinuitet och stabilitet – något som marknaden uppskattar. Det borgar för en forts stark ekon utveckling. Efter Putin kommer Putin, säger Mats Olausson på SEB.

FOTNOT: Johan Elmquist förvaltar sedan ett par månader en Rysslandsfond som är gemensam för fondförvaltaren Robur och storbanken Swedbank. Tidigare hade han varit mäklare för Ryssland hos fondförvaltaren HQ.