Christer Gardell om den svaga kronan: ”Det blir bara ännu värre framöver”

Handelshögskolans rektor Lars Strannegård menar att det svenska betygssystemet har blivit så korrumperat att man överväger att införa antagningsprov. Det skrev Realtids krönikör Per Lindvall nyligen. Finansmannen Christer Gardell, som driver Cevian Capital, är helt enig.

– Lars Strannegård har rätt i att det är fruktansvärt om fel studenter kommer in, och jag tycker att hans idéer om att införa ytterligare prov är väldigt kloka. Det är helt sjukt med fusket för att få höga betyg, säger Christer Gardell till Realtid.

Bedömer du att betygsinflationen är kopplade till just vinstdrivande skolor?
– Man kan misstänka att det finns en koppling. Om man lockar med höga betyg så är det klart att det attraherar elever, så det är klart att det finns en stark misstanke, säger han.

Vad är lösningen på fuskandet, såsom du ser det?
– Ja, ett sätt är att gå tillbaka till en gammal hederlig studentexamen där man gör allting i ett prov på slutet. Det är uppenbart att det nya betygssystemet verkar ha havererat, fusket måste rensas ut ur systemet så att alla får samma förutsättningar att nå högre utbildning. Jag tror att det gamla systemet med slutexamen är rättvist, säger han.

Alla är emot systemet med att ha jättemarginaler på skolor som byggs på skattepengar.

Det hörs många röster mot vinstdrivande skolor – även inom näringslivet och bland traditionella högerväljare – vad tror du att det beror på?
– Det är självklart att ingen tycker att man ska kunna tjäna lätta pengar på skattepengar. Alla är emot systemet med att ha jättemarginaler på skolor som byggs på skattepengar. Det finns privata alternativ, men de fungerar inte bra, säger han, och fortsätter:

– Jag tycker generellt sett att skattepengar ska användas till utbildning, sjukvård och så vidare. De ska inte lätt kunna generera vinster, utan det ska vara hårda krav. Det nuvarande systemet gör det för lätt att tjäna stora pengar på våra skattepengar, och det är fel, säger han.

Vad är ditt förslag på lösning för att folk i den offentliga sektorn inte ska försnilla skattepengar?
– När man har ett system så måste det finnas övervakning så att det inte sker övertramp och korruption. Dels ska det vara oerhört snäva marginaler och hårda krav innan man kan tjäna pengar på skattepengar, dels måste kvaliteten i undervisningen övervakas, säger han.

Riksbanken i övrigt är nästan en ickefaktor för närvarande. De fyller ingen funktion och därför är det lika bra att gå in i euron. ECB är redan huvudman, så det är lika bra att låta de bli huvudman på riktigt,

Från det ena till det andra – varför tycker du att vi fortfarande borde gå med i eurosamarbetet?
– Det funkar inte att ha det lilla skvalpet i form av en egen valuta i valutavärlden. Det har ju bara lett till att vi blir allt fattigare. Det är lika bra att göra om, göra rätt och göra det fort. Det var ett felbeslut att inte gå med i valutasamarbetet, säger han.

Det är ju stora spänningar inom valutaunionen – du ser inga nackdelar eller risker med euron?
– Det finns risker med allt, men det är mycket större risker med att inte vara med i samarbetet. Då kan det bli fortsätt kräftgång för oss. Riskmässigt så har vår lilla valuta enorma riskpremier och risker som ingen vill ta. Det är ett strukturellt fundamentalt problem för den svenska kronan. Visst finns det en del euroländer som inte funkar, men euron är en stor valuta, vilket innebär en viss diversifiering och riskutdrivning som inte finns i den svenska kronan. Vi borde ha valt euron 2003, för hade vi gjort det så hade vi varit mycket rikare idag, säger han.

Svenska kronan är väldigt svag just nu, vad är dina tankar kring det?
– Ingen utlänning vill ta kronrisk. Ingen vill ha det. När det blir problem med fastighetssektorn så spär det på krisen ytterligare lite, men problemet är att det är en strukturell underefterfrågan i kronor. Det är nästan en krympande efterfrågan. Priset på kronan kommer inte gå upp, utan kommer att fortsätta gå ner. Det kommer bara att bli ännu värre framöver. Kronan i både Sverige och Norge är valutor som bedöms som små och riskfyllda och som ingen utländsk investerare vill ha exponering mot, säger han.

Det är väldigt hög privat skuldsättning i Sverige och ett stort balansöverskott borde göra att valutan stärks, tror du inte på det?
– Det finns alla typer av skolboksteorier. Kronan borde stå i 7 kronor mot euron, men nu står den i 12. Tyvärr är det så att hur den finansiella marknaden upplever risk – det är vad som gäller, och inte vad som står i skolboken, säger han.

Finansministern sa nyligen till Realtid att hon inte vill rucka på Riksbankens oberoende – hur ser du på deras agerande?
– De tvingas följa ECB, men Riksbanken i övrigt är nästan en ickefaktor för närvarande. De fyller ingen funktion och därför är det lika bra att gå in i euron. ECB är redan huvudman, så det är lika bra att låta de bli huvudman på riktigt, säger han.

Vad tänker du kring det som nu händer i fastighetssektorn, kring SBB med flera?
– Det är uppenbart att man köpte för mycket under lågräntemiljön till låg avkastning, och nu har räntorna gått upp och refinansieringen är betydligt över avkastningen på tillgångar, vilket innebär att det blir Ebberöds bank. Fastighetssektorn får be till gud att räntan kommer ner fort. Då kanske man klarar sig, säger han

Tror du att krisen där kan få några större följdkonsekvenser?
– Njae, banksystemet är ju inte exponerat mot fastighetssektorn, utan det är obligationsmarknaden som tar den smällen. Jag ser inte riktigt det som en del nationalekonomer ser, när de hävdar att fastighetssektorn påverkar kronan i någon stor utsträckning. Det finns andra saker som påverkar kronan mycket mer. Fastighetssektorn är möjligen grädden på moset.

Vad händer i övrigt för dig i sommar?
– Det blir Båstad på sommaren.

Inga affärer?
– Det vet man aldrig.

Vilken sektor är mest intressant just nu?
– Jag tittar inte på sektorer, utan bara på låga värderingar, säger Christer Gardell.