Anna Toss klagar på domen

Lukas Bonnier dog i februari 2006 och lämnade då 8 miljoner kronor i arv till sina barn. Ett år efter bouppteckningen – den sista dagen det var möjligt – stämde Anna Toss sina halvsyskon. För en månad sedan förlorade hon den långvariga tvisten mot syskonen Bonnier. Nu har hon via sitt ombud, Olof Torén, överklagat till Svea hovrätt.

I överklagandet menar Torén att tingsrätten inte har gjort en korrekt materiell bedömning utan missat helheten.

Bråket handlar om arvet efter deras gemensamma far Lukas Bonniers. Det rör gåvor som Lukas Bonnier skänkt sina barn under sin livstid. Frågan är om dessa ska ses som en del av arvet.

Gåvorna – andelar i handelsbolagen Albert Bonnier och Åhlén & Åkerlund förlag i Bonnierkoncernen – skänkte Lukas Bonnier till fem av sina barn samt sina barnbarn.

Anna Toss och hennes barn blev utan.

Nu kräver hon att få sin del av andelarna i handelsbolagen, värde cirka 400 miljoner kronor.

Olof Torén anser att tingsrätten lagt för mycket vikt vid att det gått för lång tid mellan gåvorna och Lukas Bonniers bortgång. Han menar att det finns bevis för att Lukas Bonnier redan tidigt avsåg att ”reglera ägarförhållandena efter sin livstid”.

Torén pekar även på att tingsrätten felaktigt tagit hänsyn till äldre regler om arvsrätt för barn födda utom äktenskap: ”En fidelkommissliknande ordning för att överföra ägandet till vissa barn kan dock inte vara skäl för att godta att en bröstarvinge ställs åt sidan i arvshänseende”.

Han hänvisar till att alla barn likställdes arvsrättsligt 1970, vilket innebär att lagen gällde vid 1984-års gåvor.

Olof Torén anser att hovrätten bör ta upp frågan i och med att tingsrätten inte har sett till sammanhanget och helheten av Lukas Bonniers gåvor.

Tingsrätten har även gjort egna tolkningar av bolagsavtalen i Bonnierkoncernen och vaga uppgifter om bolagsmännens förhållanden till grund för sin bedömning, resonerar Olof Torén.

Han menar även att ”en avtalsrättslig grundad fideikommissliknnande” ordning inte kan åsidosätta en bröstarvinges laglott.

Enligt Olof Torén har tingsrätten felaktigt lagt bevisbördan på Anna Toss istället på hennes halvsyskon och deras barn.

Han anser att det är viktigt att klargöra likställdheten mellan bröstarvingar eftersom det nu är mer aktuellt än någonsin ”i en tid när många familjer består av barn i flera kullar”.