Altor och Bure köper Carnegie

För Carnegie Investment Bank, ett av de två dotterbolag som förstatligats, betalar köparna 1.402 miljoner kronor. Därutöver kan en tilläggsköpeskilling på minst 250 miljoner kronor komma att utbetalas.

Värt att notera är att en av Altors grundare också är Fredrik Strömholm, tidigare Managing Director på Goldman Sachs Investment Banking och betraktad som ett stjärnskott, enligt inititerade bedömare.

Redan för drygt en vecka sedan spådde Realtid.se att just Altor och Bure skulle köpa Carnegie.

Nu meddelar Carnegies vd Mikael Ericson att han ställer sin plats till förfogande.

För det andra dotterbolaget, Max Matthiessen, får Riksgälden totalt 500 miljoner kronor.

Riksgälden gör bedömningen att de sammanlagda inkomsterna från försäljningen av Carnegie och Max Matthiessen över tid kommer att täcka det stödlån som Carnegie fick i november 2008 samt Riksgäldens kostnader.

”Det är en bra affär för staten, bolagen och köparen”, skriver riksgäldsdirektör Bo Lundgren i en kommentar.

”Den säkrar bolagens verksamhet och gör att skattebetalarna sannolikt går skadeslösa ur affären”, skriver han.

Försäljningarna väntas vara slutförda inom tre månader. Medan affären ska godkännas av myndigheter ska Peter Norman, Carnegies styrelseordförande, sitta kvar som ordförande.

– Under tiden prövningstillståndsprocessen äger rum sitter den styrelse jag är ordförande i kvar. Vi kommer att adjungera personer från de potentiella framtida ägarna, säger Norman.

– Det blir en period där vi har lite samboförhållanden. Det kan vara mellan 30 och 90 dagar, tillägger han.

Enligt Norman är Bure och Altor ”utmärkta ägare”.

– Vi tror de kan driva affären vidare. De har ett gott finansindustriellt kunnande och har gott förtroende hos personalen.

Carnegie köps av ett holdingbolag som ägs till 65 procent av Altor och till 35 procent av Bure. Avsikten är att ”en bred grupp av befattningshavare” ska bli delägare i Carnegie.

Även Max Matthiessen ska köpas via ett holdingbolag där ägandet är fördelat på samma sätt.

I oktober förra året uppdagades att Carnegie hade en enskild osäker fordran på en miljard kronor. Carnegie fick ett nödlån av Riksbanken på samma summa. Den 28 oktober utökades Riksbankens kredit till maximalt fem miljarder kronor.

I november drog Finansinspektionen tillbaka Carnegies banktillstånd och staten tog via Riksgälden över bolaget.

Den 19 december utsågs konkursförvaltaren Rolf Åbjörnsson till ny styrelseordförande i Carnegie.

Fyra dagar senare utsågs Roland Bengtsson till tillförordnad vd för Carnegie och aktien avnoterades från börsen. Storägarna Böös & Enblad sålde sina aktier och förlorade hundratals miljoner kronor.

TT/Realtid.se