"2.500 miljarder från droger räddade banker ur krisen"

Det skriver Guardian och Observer.

Costa pekar på att en penningtvätt av motsvarande 2.500 miljarder kronor genomfördes av bankerna under finanskrisen, och att det var tack vare det som bankerna överlevde krisen.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

Enligt Costa finns det bevis på att kapitalet från den organiserade brottsligheten var det enda kapital som fanns tillgängligt för en del banker när krisen var som värst.

Konsekvensen blev att huvuddelen av de 2.500 miljarder kronorna sögs in i det legala ekonomiska systemet.

Det reser enligt Guardian i sin tur frågetecken för vilket inflytande som brottsligheten har på världens ekonomiska system.

Ytterligare utredningar av banksektorn är nu att vänta skriver tidningen.

Från början fick Costa bevis för vad som höll på att hända, under sommaren år 2008.

Det var underrättelsetjänster och åklagare som förde uppmärksamheten på det.

Bevisen kom enligt Guardian från företrädare i Storbritannien, Schweiz, Italien och USA.

– På många håll var pengarna från drogerna det enda likvida investeringskapitalet, säger Costa från sitt kontor i Wien enligt Guardian.

– Under andra halvåret 2008 var likviditet banksystemets huvudproblem, och således blev likvida pengar en viktig faktor.

En del av bevisen som Costas kontor tog del av, gick ut på att maffiapengar användes för att rädda en del banker från kollaps när bankerna inte längre kunde låna pengar på annat håll.

– Lånen mellan bankerna finansierades med pengar som kom från knarkhandeln och andra illegala aktiviteter.

– Det fanns tecken på att en del banker räddades på det sättet.

Costa vill varken peka ut länder eller banker som är berörda, eftersom hans uppgift är att lösa problemet snarare än att lägga skulden på andra.

Men enligt Costa har det nu blivit så att brottskapitalet blivit en del av det officiella ekonomiska systemet, och därmed i praktiken ”tvättats”.

– Det var i fjol då världens banksystem var helt paralyserat på grund av bankernas ovilja att låna ut pengar till varandra.

Den successiva upptinandet av krisen och stigande börskurser, har sedan gjort att problemet ebbat ut.

Kriminella organisationer bedöms enligt Guardian nuförtiden tjäna mest på knarkhandel, och de kan anses ha ett samlat kapital kring 2.500 miljarder kronor.

För att gömma kapitalet från myndigheterna har det traditionellt behållits i kontanter eller flyttats till skatteparadis.

Att knarkpengar skulle ha räddat banker är nu en mycket känslig fråga för bankerna, eftersom det är helt otillåtet.

Brittiska bankernas branschorganisation BBA (British Bankers Association) uppger sig enligt Guardian inte ha sett något stöd alls för att knarkpengar skulle ha räddat banker, och hänvisar till att det var åtgärder från världens centralbanker som räddade situationen.

Realtid.se får tag på en talesperson för FN:s knark- och brottsenhet UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) där Costa här högste chef.

Kan du bekräfta att knarkpengar kan ha räddat banker under finanskrisen?

– Jag har inte de exakta tidningscitaten från Costa, men hans poäng var att när det var ont om pengar så fanns det få källor till kapital – varav mycket från kriminella grupper.

– Hans poäng är att det i en del fall är möjligt att kapital, miljarder, ”tvättades” i det internationella banksystemet.

– Normalt så ska bankerna göra noggranna utredningar av varifrån pengar kommer, men i en del fall är det möjligt att bankerna tänkt utifrån ordspråket ”beggars can’t be choosers”.

– De kan ha applicerat reglerna lite lösare under finanskrisen, för att få tillgång till kapital.

Pågår det utredningar nu om detta så att det kan bli rättsprocesser?

– Det är upp till ländernas stater och finansinspektioner, och är inte FN:s uppgift.

– Så vitt jag förstår finns det generella önskemål om en ökad reglering av finansbranschen, och jag är säker på att det kommer att göras nedslag vad gäller de här pengarna.

Menar du inför framtiden, eller för att hitta skyldiga i det som har hänt?

– Jag är säker på att det kommer att avse både och.

Kan Sverige och svenska banker också vara inblandat i det som har hänt?

– Costa har inte nämnt några personnamn, länder eller banker.

Vad är det för typ av bevis han grundar sina uttalanden på?

– Jag tror att det har att göra med en diskussion som pågått i olika länder, med finansiella underrättelsetjänster.

Det kan enligt talespersonen ha att göra med indikationer på att folk kommit in med resväskor fulla med kontanter som de ville sätta in i banker.

– Det är säkert möjligt att det kan vara den typen av bevis.

Det var ju några japaner för en tid sedan som påkoms med amerikanska statsobligationer för jättebelopp – kan det ha haft med det här att göra?

– Konstigare saker har hänt.