- Publicerad
- Uppdaterad
Bolagsverket har nu fått uppdrag av regeringen att stärka det brottsförebyggande arbetet – något som bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim länge har efterfrågat och nu ser positivt på. Däremot menar han att det finns fortsatta problem med så kallade målvakter, så länge inte politikerna löser det.
Anders Frick
I Bolagsverkets regleringsbrev för 2024 har myndigheten fått i uppdrag av regeringen att stärka sitt brottsförebyggande arbete. Det handlar bland annat om ökade möjligheterna till informationsdelning och myndigheten ska genom samverkan också öka graden av kontroller för att i högre grad neka bland annat registrering av oseriösa företrädare.
Problemet är bara att detta sannolikt inte räcker, det menar bedrägeripreventionsexperten Anders Björkenheim.
– Det är positivt att ändringar nu äntligen börjar initieras. Dock bör det verkligen noteras att det idag till stor del saknas lagstöd att neka exempelvis uppenbara målvakter att tillträda i bolag, säger Anders Björkenheim till Realtid, och fortsätter:
– Bolagsverket kan få vilket nytt uppdrag som helst, men utan lagändringar kommer de inte att kunna vara en effektiv brottsbekämpande part. Det är nu upp till politikerna att ge Bolagsverket det som behövs, säger han.
Therese Frennberg, chef på företagsavdelningen på Bolagsverket, säger i ett pressmeddelande att man i höstas startade en översyn av myndighetens hela brottsförebyggande arbete.
– Vi inväntar utredningar där vi lämnade remissvar innan årsskiftet och vi ser fram emot att eventuellt också få en ändring i vår instruktion samt den lagstiftning som krävs för att ytterligare kunna stärka vårt brottsförebyggande arbete, säger Therese Frennberg.
Uppdraget enligt regleringsbrevet lyder som följer och ska delredovisas senast den 26 april och slutredovisas senast den 31 oktober 2024:
”Bolagsverket ska redogöra för hur arbetet med åtgärder för att förebygga brott har stärkts. Myndigheten ska även föreslå åtgärder som myndigheten kan vidta för att förebygga brott och för att motverka att felaktiga uppgifter registreras samt redovisa vad som krävs för att möjliggöra en förstärkning av myndighetens brottsförebyggande verksamhet. I denna redovisning ska det även framgå vilka överväganden detta innebär avseende näringslivets regelbörda och administrativa kostnader samt andra genomförandekostnader. Särskilt fokus i det brottsförebyggande arbetet ska vara på att stärka skyddet mot att oseriösa och kriminella aktörer verkar i välfärdsverksamhet samt att motverka bedrägerier och penningtvätt.”