Boije ger Damberg svar på tal

Taggar i artikeln

SBAB
Robert Boije, SBAB Robert Boije, SBAB
Publicerad
Uppdaterad

Finansminister Mikael Dambergs oro för att bland annat banker ”passar på” att höja priser mer än vad som behövs för att täcka ökade kostnader avfärdas av Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

 

 

Realtid.se

Det var i en intervju med Dagens Nyheter under onsdagen som finansministern gav uttryck för sin oro.

Hans oro är obefogad enligt Robert Boije.

–Såväl från politiskt håll som myndighetshåll har det på senare tid kommit utspel om att bankerna passat på att höja marginalerna när räntorna har ökat. Data visar tvärtom att differenserna mellan bankernas snitträntor och räntorna på bankernas upplåningsmarknad har minskat. Även om det kan finnas vissa mindre tidsmässiga förskjutningar mellan vårt sätt att räkna på marginalerna och Finansinspektionens beräkning av den så kallade bolånemarginalen, så skulle jag bli förvånad över om Finansinspektionens siffror framöver landar i en radikalt annan bild är vår, säger Robert Boije i senaste upplagan av i SBAB:s rapport Boräntenytt.

Annons

En jämförelse mellan bankernas snitträntor och räntorna på bankernas upplåningsmarknad (på tre månaders Stibor och bostadsobligationer), visar att marginalerna har sjunkit på senare tid och dessutom är låga jämfört med snittet för de senaste dryga tio åren. I takt med att räntorna stiger får bolånetagarna rimligen dessutom starkare incitament att söka efter den bästa räntan, vilket kan komma att göra det svårt för bankerna att återställa marginalen.

Enligt SBAB kommer Riksbanken höja styrräntan med 0,5 procentenheter vardera vid årets återstående två beslutsmöten. Den rörliga bolåneräntan går upp till 3,5 procent redan till årsskiftet för att sedan stiga till 3,8 procent till sommaren 2023. Riksbanken bedöms därefter behöva sänka styrräntan något för att dämpa den negativa effekten av inflationsbekämpningen på den reala ekonomin.

Styrräntan väntas höjas till 1,75 procent redan i november för att sedan öka till 2,25 procent i april nästa år. Riksbanken bedöms så småningom dock behöva sänka styrräntan till 2 procent för att dämpa den negativa effekten av inflationsbekämpningen på den reala ekonomin.

Annons

– Vår bedömning är att Riksbanken kommer att höja styrräntan till som mest 2,25 procent för att motverka accelererande inflation och framför allt inflationsförväntningar i närtid, men att den därefter behöver ta ett steg tillbaka till 2 procent för att dämpa den negativa effekten av räntehöjningarna på den reala ekonomin, säger Robert Boije chefsekonom på SBAB.

–Jämfört med i somras indikerar räntemarknadens nuvarande prissättning en betydligt måttfullare höjning av styrräntan framöver. Trots det är vår prognos alltjämt att styrräntan toppar på en lägre nivå än vad marknadsprissättningen indikerar. Vi ser heller inga starka motiv till varför Riksbanken skulle behöva gå snabbare fram än Europeiska centralbanken. I synnerhet som vi nu ser ut att få en betydligt svagare realekonomisk utveckling, säger Robert Boije.

Den rörliga bolåneräntan går upp till 3,5 procent redan till årsskiftet för att sedan stiga till 3,8 procent till sommaren 2023. När Riksbanken därefter väntas ta ett steg tillbaka med styrräntan sjunker den rörliga bolåneräntan, om än marginellt.

Annons

–Perioden med lägre bundna bolåneräntor än rörliga bedömer vi nu definitivt är förbi. Såvida inte inflationen fortsätter upp kraftigt i närtid, och parkerar där en längre tid, finns ingen anledning att vänta sig att det skulle vara betydligt mer förmånligt att nu välja lite längre bunden ränta före rörlig. För bindningstider över två år förefaller det nu dyrt att gardera sig mot mer betydande höjningar av den rörliga räntan. Det fönstret ser ut att ha stängts. Det är därför inte heller förvånande att vi nu ser att en klar majoritet av de nya bolånetagarna väljer rörlig ränta igen, säger Robert Boije.

 

 

Annons