Under 2002 fick 1,8 miljoner personer sjukpenning, förtidspension, arbetslöshetsersättning eller socialbidrag, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Men de flesta fick bara bidrag under en del av året.

Omräknat till så kallade helårsekvivalenter – alltså hur många personer som skulle kunna ha försörjts under ett helt år med full ersättning – blir de bidragsförsörjda i stället cirka en miljon personer.

Men vill man ha reda på hur många personer som verkligen var helt beroende av bidrag säger inte heller denna siffra så mycket. Med ytterligare bearbetningar av statistiken kommer SCB fram till att cirka 450 000 personer, främst förtidspensionärer, var helt bidragsberoende 2002.

Hur den siffran ser ut i dag kan inte SCB räkna på ännu, men annan statistik visar att förtidspensionärer är en grupp som ökat de senaste åren. Omräknat till heltid fick 462 300 personer sjuk eller aktivitetsersättning, som förtidspensionen numer kallas, i slutet av oktober i år.

Och Riksförsäkringsverket räknar med att förtidspensioneringarna kommer att fortsätta att öka i ett eller två år till, bland annat på grund av nya sjukpenningregler, som ger arbetsgivarna ett större ansvar för de sjukskrivna.

SCB har beräknat så kallade helårsekvivalenter sedan 1990 och toppåret för antalet bidragsförsörjda var 1994. Då var den absolut vanligaste bidragsformen arbetslöshetsersättning.

Sedan dess har antalet bidragsförsörjda minskat och det har också skett en förändring i vilka bidrag som är vanligast. I dag är det betydligt fler personer som har förtidspension och sjukpenning än 1994, medan antalet med arbetslöshetsersättning har minskat kraftigt. Antalet som får socialbidrag har också minskat sedan 1994 och är i dag den minst vanliga formen av bidrag.

TT