Under onsdagen inleddes World Economic Forum i Davos. Ledande makthavare, representanter för storföretag och toppakademiker möts i den schweiziska alporten. Ekonomiska problem och utmaningar diskuteras under seminarier och det går att följa mötet i direktsändning på internet.

Kina är ett av årets heta spörsmål, liksom fattigdomen i världen där artisten Bono brukar medverka i debatten. En av de hetaste gästerna är den ryska presidenten Dmitrij Medvedev men terrortragedin i Moskva har gjort att han skär ner på sitt deltagande.

Men det är utanför rampljuset som de viktigaste mötena sker. Beslutsfattare möts under slutna middagar för att utbyta erfarenheter och tankar utan att citeras av media.

Bland deltagarna märks för svensk del Anders Borg, Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt. Den svenska statsministern ska också sitta med i en paneldebatt med Islands och Finlands president samt Norges och Danmarks statsminister.

De diskuterar vad som ligger bakom de nordiska ländernas starka ekonomiska utveckling. Ekonomen Klas Eklund modererar debatten som bland annat tar upp finanspolitiska reformer, arbetsmarknad och socialt skydd samt samarbete mellan privat och offentlig sektor.

Norden i allmänhet och Sverige i synnerhet börjar alltmer målas upp som föregångsexempel. Sveriges starka statsfinanser i kombination med den starka tillväxten har fått upp investerarnas ögon för svenska statspapper och den svenska kronan.

Kronan har letat sig ner till 6,50-nivån mot dollarn samt under 9 kronor mot euron. Det kan tänkas att fler investerare får upp ögonen för den svenska valutan under helgens seminarier.

En annan faktor som talar för att kronan stärks är att fortsatta räntehöjningar från riksbanken är att vänta under 2011. CMC Markets valutaanalytiker Ashraf Laidi tror att kronan stärks till under 6 kronor blankt mot dollarn, samt under 8,50 mot euron i år.

Trots alla prominenta besökare i Davos är det långtifrån säkert att deras profetior slår in. Under mötena 2005, 2006 och 2007 var det inte många deltagare som såg krisen krypa allt närmare.

Just den ekonomiska prognosticeringens motiga förflutna är ett viktigt tema på årets agenda. Toppekonomerna Simon Johnson (MIT), Raghuram Rajan (Chicago), Carmen Reinhart (University of Maryland), Robert Shiller (Yale) och Joseph Stiglitz (Columbia) diskuterade på onsdagskvällen hur prognosmetoder ska förändras för att få bättre träffsäkerhet.

Återigen på plats, en av få som fick rätt senast, är Nouriel Roubini (professor på New York University). Han kallades länge för Dr Doom och sågs som en udda fågel under högkonjunkturen. Men hans renommé har växt efter finanskrisen.

Under onsdagsmorgonen talade han om den nya ekonomiska verkligheten och ”the new normal”. Han anser att skuldoron i Europa är en av de största riskerna för den globala ekonomin för närvarande.

Han konstaterar att det inte enbart är stater som är skuldsatta, utan att det även gäller de europeiska hushållen. Vissa länder har låg konkurrenskraft och låg tillväxt, enligt Roubini.

Om han får rätt ännu en gång får framtiden utvisa. Kanske ger en fastighetskrasch ett abrupt slut för det svenska undret. Eller är det månne en dollarkrasch – och inte den europeiska skuldkrisen – som sänker världsekonomin nästa gång? Eller en inbromsning i Kina, eller…?

Davos betydelse ska inte förringas. Världens ledande beslutsfattare möter världens skarpaste hjärnor för att utbyta tankar och idéer. Samtidigt ligger det nära till hands att bli betraktad som kuf om man går emot den gängse uppfattningen.

Det är således enklast att vara mainstream i Davos och det blir lätt samma tankar och idéer som utbyts. Historiken indikerar också att beslutsfattarna i många fall inte kommer så värst mycket närmare att förutse framtiden. Det är klart att detta är besvärande fakta, som ger kritiker vatten på sin kvarn.

Vänsterfolk ser lätt Davos som en stor ryggdunkarklubb där medelålders män flashar runt med fina klockor och kostymer. De poängterar att deltagare reser dit med pivate-jet-plan för att diskutera lösningar på den globala uppvärmningen.

Den billigaste inträdesbiljetten till World Economic Forum kostar samtidigt närmare 500.000 kronor. Det ger dock enbart tillträde till de allmänna mötena. För att kunna delta i privata möten måste deltagaren lägga upp en dryg miljon.

De enorma beloppen svider i ögonen för vanliga dödliga. Det kan också ses som dubbelmoral och hyckleri att världens ledare sedan diskuterar hur fattigdomen ska bekämpas över ett glas chablis och några snittar i någon hotellobby i Davos.

Eller som Nassim N. Taleb, författare till boken Black Swan, uttryckte det. Enligt honom handlar mötet egentligen bara om en sak: nätverkande. I Davos samlas ”lyckade personer som vill ses med andra lyckade personer. Det är spelet”, sade han till Bloomberg.

Oavsett hur man ser på saken går det inte att komma ifrån det faktum att Davos dragningskraft på politiska och ekonomiska makthavare, såväl som ledande akademiker, ger mötet en särskild laddning. Be there or be square…