En vd-position på ett större bolag förknippas inte med ett nio till fem-jobb. Och det är det tunga ansvaret, den utsatta positionen och de långa arbetsdagarna som brukar användas som argument för att motivera höga löner och ersättningar som för många av oss framstår som fantasibelopp.

Borde det inte krylla av stressjuka verkställande direktörer på din mottagning?

– Nej, tvärtom. De tillhör faktiskt en av de friskaste grupperna i Sverige. De har krav på sig att vara högpresterande, de är ambitiösa och jobbar oerhört hårt, men det finns faktorer som skyddar dem, säger Aleksander Perski, författare, docent och stressforskare vid Karolinska institutet.

Dessa faktorer kan enligt honom delas in i fyra punkter.

– För det första upplever de en oerhörd makt och kontroll över sina liv och arbeten. För det andra får de ett jättebra stöd från medarbetare, vänner och familj. De blir sedda av andra, uppmärksammade av media och känner sig inte ensamma i sitt arbete.

En tredje orsak till att de klarar sig från stressjukdomar är att de blir högt belönade.

– De får väldigt mycket tillbaka i form av erkännande, makt och pengar. Det gör att det blir meningsfullt att arbeta.

Men framför allt är det förmågan att ”stänga av” som avgör om en person klarar av ett extremt påfrestande arbete.

– Dessa personer har förmodligen en fantastisk förmåga att sova. De kanske inte sover långa nätter, men de sover bra. Det är när de tappar sin förmåga att sova som det går väldigt illa, och det kan gå oerhört fort. Ett påfrestande jobb är egentligen inga problem, bara man klarar av att återhämta sig.

Själv ser Aleksander Perski allt annat än stressad ut när jag andfådd och aningen försenade kliver in på hans mottagning. Han undrar om jag vill ha kaffe, och jag påpekar att detta väl är en dryck som ökar stress.

– Inte nödvändigtvis, den som är beroende ska faktiskt dricka kaffe alldeles innan sängdags till exempel. Det är ingen myt att storkonsumenter somnar på kaffe, säger han.

Aleksander Perski kom till Sverige som politisk flykting. Han var en av ledarna i studentupproren 1968 i Polen, och dessutom jude.

– Parallellt med studentupproren pågick en antisemitisk kampanj. Jag blev utkastad från universitetet, greps och satt fängslad ett halvår. Min mor förlorade sitt jobb på grund av mig. Jag var en av cirka 4.000 polska judar som emigrerade till Sverige med anledning av den antisemitiska förföljelsen.

I Lund återupptog han psykologistudierna och efter att ha avslutat en doktorsavhandling reste han 1978 till USA för att forska. Sedan 1980 arbetar han vid institutet för psykosocial medicin vid Karolinska institutet.

Hur kommer det sig att du blev intresserad av just stessforskning?

– Jag läste en bok av Marianne Frankenhaeuser, då forskare vid Karolinska institutet. Hon skrev att stressnivån hos en människa kunde utläsas genom att man mätte halterna adrenalin och noradrenalin i hjärnan. Det tyckte jag var oerhört fascinerande.

I en av dina böcker uppmuntrar du till sjukskrivning. Är inte det väldigt kontroversiellt mot bakgrund av den debatt om det höga sjukskrivningstalet som förs idag?

– Jag skrev att det måste finnas en möjlighet att ”backa ur” om livet blir för krävande. Det finns inte idag. Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar mest bland kvinnor mellan 30 och 35 år. Vad gör en kvinna som har ett krävande jobb, huvudansvaret för en familj och en förälder som plötsligt blir sjuk och behöver hjälp? Sjukskrivning kan vara enda möjligheten.

I sin bok Ur balans skriver Perski om en 35-årig kvinna som arbetar på ett stort företag som blir uppköpt. Hon dras in i ett omfattande förändringsprojekt och jobbar tidvis 70 timmar i veckan. En dag hittas hon död på köksgolvet med pennan kvar i handen.

– Hon var vältränad och fysiskt i väldigt god form när hjärtat bara stannade. I Japan finns en term för detta, karoshi, plötslig vuxendöd på grund av för mycket arbete.

Det finns inga svenska studier där kostnaden för stressrelaterade sjukdomar beräknats. Men i Aleksander Perskis bokhylla står en EU-rapport publicerad år 2000 där kostnaden uppskattats till 20 miljarder euro årligen för 15 EU-länder. Detta är enligt rapporten en konservativ bedömning.

– Jag tycker att Försäkringskassans senaste tv-kampanj mot sjukskrivning är vansinnig. Istället för att skambelägga människor som sjukskriver sig bör man försöka hitta lösningar på de strukturella problem som är den bakomliggande orsaken. Det skulle löna sig ekonomiskt i längden, hävdar Aleksander Perski.