Omkring 160.000 jobb kan komma att flyttas ut om företagen gör allvar av sina planer för de kommande fem åren som de ser ut i dag. Undersökningen, som presenteras i detalj senare i vår, har gjorts bland ett representativt urval av Svenskt Näringslivs medlemmar.

Den färdiga undersökningen ska bland annat också kunna ge svar på frågan om hur stor den indirekta utflyttningen av jobb är, till exempel genom att man byter underleverantör från ett svenskt företag till ett utländskt.

Den senaste i raden av företag som aviserar nedläggning av verksamheter i Sverige för att i stället flytta produktion till låglöneländer är vitvarujätten Electrolux.

Men det är svårt att få fram korrekta siffror på hur arbetsmarknaden i Sverige egentligen påverkas på kort och lång sikt av utflyttningarna. Enligt en undersökning som Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) tidigare gjort på regeringens uppdrag finns i dag inga belägg på att svenska företags flytt av tillverkning till utlandet sker på bekostnad av jobb i Sverige.

– I stället ökade efterfrågan på högre kvalificerade jobb i Sverige, säger Ann Christine Strandell på ITPS.

Det finns exempel på leverantörer till fordonsindustrin som lagt ned tillverkning i Sverige och i samband med det ökat andelen mer kvalificerade anställda i Sverige och därmed kunnat växa. Ett annat exempel är en tälttillverkare som flyttade produktionen till Estland och genom det klarade konkurrensen från utländska företag, och därmed kunde växa också i Sverige.

Tidigare kriser, nedläggningen av varvsindustrin och utflyttningen av tekoindustrin, har Sverige klarat hyggligt.

Därmed inte sagt att omstruktureringen i företagen inte drabbar enskilda individer och orter hårt.

– Men om vi är inne i en ny fas eller om det är en större eftersläpning nu än tidigare vet vi inte, säger Ann Christine Strandell.

TT