Först måste jag identifiera mig i receptionen och få en namnbricka där det står vem jag är, var jag jobbar och vem jag är där för att träffa. Några minuter efter att receptionisten ringt och meddelat att jag är där så kommer en av de ansvariga för livvaktsutbildningen tillsammans med den kvinnliga livvakten och möter mig. Vi går in genom ett antal låsta dörrar innan vi kan börja intervjun, men inte ens då släpps det på sekretessen. Personen som är ansvarig för livvaktsutbildningen sitter bredvid under hela intervjun för att se så att inget känsligt förmedlas till mig.

Hur är det att vara kvinna och arbeta i en så mansdominerad bransch som livvaktsbranschen?

– Det finns faktisk fler fördelar med att vara kvinna än vad det finns nackdelar. En fördel är att man många gånger har lättare att smälta in i miljön. Om man tillexempel ska skydda styrelsen vid en bolaggstämma eller ett möte så smälter jag lättare in i publiken. Har jag en skyddsperson som jag ska följa på stan eller något liknande så smälter jag naturligt in i omgivningen. Likadant är det om man följer med skyddspersonen på en restaurang.

Det första som slår mig är att hon inte alls ser ut som jag tänker mig att en livvakt gör. Hon är smal och inte särskilt muskulös. Kanske är det det som gör att hon kan smälta in i miljö lättare. Men i vissa situationer tänker jag att det kanske ändå kan vara en fördel att vara stor och biffig, eller?

Är det aldrig nervöst med tanke på alla risker som finns i yrket?

– Visst kan jag vara nervös ibland. Framförallt när jag precis hade börjat jobbet. Jag gick livvaktsutbildningen i februari och eftersom det är brist på kvinnliga livvakter så fick jag börja jobba på ganska stora jobb direkt. Mitt allra första jobb var i Göteborg och det fanns både utländska regeringschefer och olika företagsledare med. Jag fick kastas in i verkligheten direkt. Det var självklart nervöst, men det gäller att inte visa det.

Hon berättar att visst finns det risker med det här yrket, men säger också att de alltid försöker undvika konfrontationer. För säkerhetens skull så bär de också alltid skyddsväst när de är vapen eller är i situationer där en väst kan behövas. Målet är alltid att slippa använda vapnen.

– Går det så långt att vi tvingas använda vapen så har vi misslyckats med vårt jobb, och det händer väldigt sälan. Jag har inte dragit vapen en enda gång sedan jag började.

Varför ville du bli livvakt?

– Ja, det blir väl det klassiska svaret antar jag. Jag tycker om att jobba med människor och vill gärna arbeta med att hjälpa andra. Dessutom är det ett fysiskt jobb där man slipper sitta bakom en dator hela dagarna. Man får röra på sig.

Hon tillhör de personerna som blir rekryterade till Securitas livvaktsutbildning. Tidigare arbetade hon som uniformerad väktare, också då inom Securitas.Hon gick då en kurs tillsammans med den man som är ansvarig för Securitas livvaktsutbildning och han tyckte hon var intressant.

Det bästa med att arbeta som livvakt säger hon är att det känns som att man faktiskt gör nytta. Varje gång man avslutar ett pass och utan att det har hänt något så är man nöjd.

Vad lär man sig på en livvaktsutbildning?

– Utbildningen och ganska kort och det är mycket man måste lära sig så tempot blir väldigt högt. Det var både roligt och jobbigt. Vi började med att läsa juridik så att vi skulle veta vad vi hade att stödja oss på. Sedan kom det olika föreläsare från polisen och andra som har erfarenhet av yrket.

En livvaktsutbildning innehåller inte bara teori, utan också en stor del praktiska övingar. Hon berättar att de fick lära sig grundläggande saker om bilkörning och de tränade på hur man ska bete sig när man går med skyddspersoner på stan eller vid restaurangbesök.

– Det är en svår balansgång det där. Det gäller att ha uppsikt över hela lokalen och att vara nära personen man skyddar, men ändå inte för nära dem. Man får inte inkräkta på deras privata sfär.

En livvakt ska också kunna skydda sig själv och använda vapen. Under övningarna använder de sina vanliga skarpa vapen, men har istället paintball kulor i dem. Skjutövningen var ett sorts test för att se hur de hanterar pressade situationer. De fick minimalt med information och få instruktioner och kastades in i ett scenario. Då kunde instruktörerna se hur bra de hanterade stressen och när de valde att använda sina vapen.

Vad är svårast med ditt arbete?

– Svårast är nog att lära sig hur man ska förålla sig till personen man skyddar. Att veta hur nära eller långt ifrån personen man ska gå när man är ute på stan till exempel. Man får inte vara för långt ifrån och inte heller för nära. Att klara av den där balansgången.

Den avvägningen kommer hon inte behöva göra så länge till. Hon kom nämligen i höstas in på polishögskolan och går nu sin första termin där.

– Det hade i och för sig inte gjort något om jag hade väntat lite med polishögskolan, men jag hade sökt tidigare och när jag nu kom in kunde jag inte tacka nej.