Sedan starten har AP6 bidragit med nära 57 miljarder kronor till det allmänna pensionskapitalet. AP6:s fondkapital har sedan starten 1996 vuxit från 10,4 miljarder kronor till att vid årsskiftet 2021/22 uppgå till 67,3 miljarder kronor.

AP6 är en del av det statliga pensionssystemet och brukar tillsammans med de övriga AP-fonderna benämnas för buffertkapitalet. AP6 ska förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden (onoterade tillgångar) enligt den lag som styr verksamheten, Lag (2000:193) om Sjätte AP-fonden. Fondmedlen skall placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredsställande riskspridning tillgodoses.

Investeringar i onoterade tillgångar innebär helt andra förutsättningar än kapitalförvaltning av noterade aktier. För en investerare inom private equity innebär det att hanteringen av likviditet blir särskilt viktig. Att inte kunna uppfylla sina åtaganden i en fond kan bli mycket kostsamt och kan riskera hela återstående investeringen. Det är bakgrunden till att tillgångsslaget normalt passar bäst för stora långsiktiga institutionella investerare. Det är också bakgrunden till att Sjätte AP-fonden är en så kallad stängd fond där lagstiftaren förstod att det inte är möjligt att löpande ta ut likviditet på samma sätt som sker från övriga AP-fonder.

Onoterade tillgångar utgör i dag uppemot en tredjedel av kapitalet och andelen har fördubblats på bara tio år.

Reformbehov finns när det gäller onoterade tillgångars växande betydelse, där Sjätte AP-fonden spelat ut sin roll, skriver Niklas Wykman på DN Debatt.

En utredare ska nu på uppdrag av finansmarknadsministern se över de administrativa bestämmelserna som reglerar buffertfondernas verksamhet.

Utredaren ska också ta sig an frågan om hur Sjätte AP-fonden kan integreras i systemet med buffertfonder.

Sjätte AP-fonden är en buffert­fond men regleras i en egen lag. Den ingick inte i reformen av det nuvarande regelverket som trädde i kraft 2000 och 2001, utan de tidigare reglerna överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen.

Niklas Wykman funderar på om det verkligen behövs en separat fond.

”Den specialistkompetens som i dag finns inom Sjätte AP-fonden kan vara till nytta också inom ramen för en större buffertfond. Om de enskilda investeringarna blir större kan dessutom avgifterna bli lägre,” skriver han.

Enligt Wykman leder många fonder till högre kostnader för den samlade förvaltningen, även om varje fond är kostnadseffektiv i sig. AP-fonderna kostar enligt honom tillsammans omkring 2 miljarder kronor om året i drift.

”En del av detta är rena mer­kostnader av att ha många fonder.”

Utredaren ska mot denna bakgrund analysera alternativet att, och föreslå hur, Sjätte AP-fonden kan slås ihop med Andra AP-fonden.

”AP-fonderna bedriver professionell kapitalförvaltning och lönerna bedöms vara marknadsmässiga, men eftersom löneläget är markant högre än på andra myndigheter bör man också slå vakt om att inte ha större bemanning än nödvändigt.”

Analysen ska vara klar i mars 2024.