Mitt ute på en lerig potatisåker i nordvästra Skåne skymtar Peabs huvudkontor, när Realtid.se kommer vandrande längs landsvägen.

Byggnaden liknar mer än överdimensionerad ljusblågrå privat trävilla, än högkvarteret för ett av Nordens största byggbolag.

Realtid.se har tagit på sig rollen att vara ombud för Ann-Cathrin Engwall, på bolagsstämman i Peab Grundläggning Norden AB (PGN) där hon äger två aktier.

Hon tänkte från början gå själv med två biträden, men valde att ta semester och åka till Spanien i stället över julen.

PGN hette tidigare Resistentia Pharmaceuticals (RP), det medicinska forskningsbolaget där Ann-Cathrin förut var anställd. Det var i den egenskapen hon blev delägare där. Ann-Cathrin fick i två omgångar optioner att köpa aktier i RP.

– Jag föreslog att hon år 2005 eller 2006 vid en nyemission skulle kunna skaffa två aktier i bolaget för att få rätt att gå på bolagsstämmor och få information genom årsredovisningar, eftersom vi då började förstå att allt inte stod sunt till i RP, berättar Löparn i efterhand.

– Huvudskälet för mitt agerande är etiskt, understryker Ann-Cathrin i efterhand.

– Min bedömning är att Resistentia har gjort ett vägval, bland annat när det gäller hur de kliniska prövningarna utförts, som gör att jag inte ser någon som helst framtid för företaget.

– De som är satta att driva projekten vidare, såsom tidigare forskningschefen Claes Lundberg, saknar enligt min erfarenhet tillräcklig kompetens och kapacitet för att kunna göra detta. Jag vill inte att människor skulle utsättas för fara och bli lidande på grund av bristande etik hos företagsledningen. Jag tycker heller inte att denna verksamhet ska finansieras med skattemedel och detta skadar hela svenska biotech-branschen som jag känner mycket för, säger Ann-Cathrin.

Hon tillägger att hon blivit ”jagad” om att sälja sina aktier.

– Jag är trött på det. Resistentia Holding ville i november/december i år att jag skulle skänka mina aktier gratis och sa att de är i princip värdelösa. Jag vill se en oberoende granskning av värdet på mina aktier i nuläget, det vill säga när inga andra minoritetsägare har aktier, säger Ann-Cathrin.

– Först fick vi ingen information alls om det bolag PGN som mina aktier kom att gälla, och sedan blev vi överrumplade av att allt hände så fort såsom av Peab Industri Sverige AB (PIS) påkallad tvångsinlösen. Det kändes inte bra. PIS hade ju inte alls kontaktat mig om mina aktier förut.

Det var först på slutet som Ann-Cathrin insåg att hon var enda kvarvarande aktieägare i PGN.

– En Patrik Hedelin som sa sig representera styrelsen i Resistentia Holding, alltså inte PIS, och som ringt oss en massa gånger och försökt förmå oss att göra oss av med våra aktier, sa 19 november att vi var en av 7-8 återstående aktieägare i PGN. Vi hade ingen aning om att vi numera är de enda som är kvar.

Nu har alltså RP genom olika turer hamnat hos Peab Industri Sverige ingående i Peab-sfären, där bolaget enligt Löparn används för avancerad skatteplanering. Upplägget är att utnyttja RP:s uppsamlade förluster och innevarande års förlust som skatteavdrag. Det har Löparn beskrivit i ett brev till finansdepartementet.

Han bedömde att Peab kunde spara nominellt upp till 140 miljoner kronor på dessa manövrar, om de satsade på att redovisa RP, det vill säga nuvarande PGN, som om det vore ”samma bolag” där alla förluster kan sparas. Klicka här för att läsa Realtid.se:s artikel om upplägget.

Löparn säger att den kontrollbalansräkning han fick i torsdags innebär ett försiktigare upplägg där nuvärdet av alla förlustavdrag inklusive årets verkar uppgå till ca 25 miljoner kr. Under resans gång kan därför staten och skattebetalarna ha sparat över 100 miljoner kronor på uppmärksamheten från minoritetsaktieägaren Ann-Cathrin Engwall.

Ingen annan tidigare ägare i RP finns längre kvar som delägare i nuvarande PGN. Ann-Cathrin och Löparn menar att RP:s fallisemang beror på att bolaget missköttes, och de vill nu inte spela den tidigare RP-ledningen i händerna genom att lojalt gå med på Peab-affären hur som helst.

Dessutom vänder sig Ann-Cathrin och Löparn principellt mot Peabs skatteplanering, som de anser utnyttjar ett oavsiktligt kryphål i lagen.

Skulle skattegreppet godkännas av myndigheterna, vill Ann-Cathrin och Löparn ha bra betalt för sina PGN-aktier – kanske uppemot en miljon kronor styck om aktierna överlåts utanför själva tvångsinlösenprocessen som just nu har inletts. Ansökan om tvångsinlösen inkom den 10 dec till tingsrätten trots att annonsering om tvångsinlösen i PGN skedde redan 20 nov.

– Det är viktigt att betona att vi från början köpte aktierna för att få information. Vi hade inte en tro på att de skulle bli värda mycket. Senare kan de ha blivit värda mycket, men hur som helst har vi rätt att behålla aktierna tills de enligt en tvångsinlösenprocess måste övergå till ny ägare, säger Löparn.

Eftersom Resistentia Pharmaceuticals tidigare hamnade i ekonomiska problem, upprättades en så kallad kontrollbalansräkning för bolaget i februari följt av den ”första kontrollstämman” i april där aktieägarna skulle ta ställning till om bolaget skulle fortleva eller läggas ned genom att träda i likvidation.

Den gången blev beslutet fortlevnad, vilket nu i december följdes upp med den ”andra kontrollstämman” för att enligt reglerna som en dubbelkoll fastställa att bolaget ska fortleva och inte träda i likvidation.

Inför denna andra kontrollstämma har en ny kontrollbalansräkning upprättats från 31 oktober år 2008, som alltså egentligen var den här stämmans huvudfråga. Se bild på denna nya kontrollbalansräkning under artikeln.

Realtid.se var strängt instruerad av Ann-Cathrin och Löparn att inte rösta i några av stämmans beslut, utan ta till protokollet att hennes röster läggs ned i alla beslut.

Däremot skulle Realtid.se ställa ett antal frågor på stämman, för att skapa större klarhet i Peabs göranden och låtanden.

Stämman skulle börja klockan 10, och redan vid 9.40-9.45-tiden steg Realtid.se in i Peab-husets huvudentré där två snälla damer tog emot i receptionen.

Jodå, det var bara att hänga av sig och sätta sig ned och vänta, efter att Realtid.se förklarat ärendet, visat upp inbjudan till stämman och lämnat sitt namn. Se bild på inbjudan till stämman under artikeln.

I mellantiden ringde Realtid.se som förberedelse upp en stjärnadvokat.

– Du har rätt att ställa frågor på bolagsstämman, sa han som råd inför.

Advokaten frågade om Ann-Cathrin äger minst 10 procent i PGN, för då har man rätt att tillsätta en särskild minoritetsrevisor som kan göra särskilda utredningar av om allt gått rätt till gentemot minoritetsägarna.

Men med sina två aktier i PGN har alltså Ann-Cathrin klart lägre än en ägarandel på 10 procent.

Då har PGN:s ägare PIS rätt att kräva att Ann-Cathrin ska tvingas sälja sina PGN-aktier i en så kallad tvångsinlösenprocess som leds av en skiljenämnd.

– En sådan process kostar skjortan, sa stjärnadvokaten.

– Det är oerhört svårt att göra något i ett bolag med bara två aktier. Men visst har man rätt att ställa frågor. Man kanske inte får några bra svar, men de är skyldiga att svara i alla fall, sa han.

Så blev då klockan 10 och Realtid.se frågade då åter i receptionen för att vara säker på att stämman inte missades.

– Jag ska prata med dem, sa ena receptionisten.

Klockan 10.03 kom en annan kvinna.

– Du kommer strax att bli omhändertagen. De kommer och hämtar dig strax, sa hon.

En liten stund senare kom sedan två unga män i 30-35-årsåldern. Det var PIS:s koncernredovisningschef Johan Hansson – en skåning, och dels advokaten Jonas Gombrii från Glimstedts advokatbyrå i Stockholm.

Med dem gick Realtid.se iväg till ett mindre konferensrum där stämman skulle hållas.

– Här ska vi hålla bolagsstämma i Resistentia Pharmaceuticals som namnändrats till Peab Grundläggning Norden AB, inledde advokaten.

– Och PGN ägs i sin tur till över 99,99 procent av Peab Industri Sverige AB som är ett dotterbolag till Peab Industri AB som är under uppköp av Peab, sa han.

Till Realtid.se överlämnades ett färdigutskrivet stämmoprotokoll som förslag för Realtid.se att skriva på, och i så fall skulle stämman egentligen vara snabbt avklarad.

Där framgick att Peab Industri Sverige AB äger över 2,3 miljarder aktier i PGN vilket ger över 99,9999 procents ägarandel, medan Ann-Cathrin med sina två aktier äger mindre än 0,00001 procent.

Enligt protokollförslaget angavs även en ny kontrollbalansräkning utvisa att PGN:s bokförda egna kapital överstiger dess aktiekapital, och att stämman beslutade att bolaget ska fortsätta bedrivas och inte träda i likvidation.

– Det är mycket anmärkningsvärt att ett protokoll lades fram för påskrift. Det känns konstigt, säger Löparn i efterhand.

Efter att Realtid.se kastat ett öga på protokollförslaget, gavs de två Peab-företrädarna varsin kopia av ett papper med frågor som Löparn och Ann-Cathrin ville ha svar på.

Enligt papperet ombads frågor och svar tas till bolagsstämmoprotokollet.

Där framgick även att Realtid.se som ombud för Ann-Cathrin, lägger ner sina röster vid varje omrösning och att detta ska tas till protokollet.

Därpå följde flera minuters tystnad då Peab-företrädarna läste igenom frågepappret.

Här är frågorna enligt papperet, och de skriftliga svar som Peab-sidan gav enligt det senare fastställda protokollet:

1) Hur stora är de gamla ansamlade förlusterna, det vill säga före år 2008?

”Bolaget hänvisar till avgivna årsredovisningar för tidigare år. De ansamlade förlusterna till och med 2007-12-31 uppgår till sammanlagt cirka 394 miljoner kronor och kan tidigast nyttjas mot eventuella vinster räkenskapsåret 2014.”

2) Hur stor del av dessa förväntar sig bolaget att kunna utnyttja under all framtid?

”Frågan går inte att besvara. Det beror bland annat på hur stor vinst bolaget gör i framtiden.”

3) Hur stor del av förlusten 1 januari 2008 – 31 oktober 2008 väntas kunna kvittas mot vinster under 2008? Hur stor del av densamma väntas kunna kvittas senare?

”Bolaget förväntas inte kvitta någon del alls under 2008. Avseende framtida år, se 2 ovan.”

4) Vad menas mer exakt eller korrekt formulerat med formuleringen i kontrollbalansräkningens not 1: ”Nuvarande verksamhet väntas gå med överskott och dessutom är det möjligt att under kommande genom koncernbidrag utnyttja det underskott som uppstått 2008.” Kommande vadå? Vilket verksamhetsårs skatt avses kunna reduceras?

”Meningen skall lyda ”…under kommande räkenskapsår genom koncernbidrag utnyttja…”. De underskott som uppstår 2008 kan kvittas från och med 2009 och framöver vilket medför ett värde för bolaget.

5) Måste huvudägaren Peab Industri Sverige AB äga SAMTLIGA aktier i Peab Grundläggning Norden AB för att Peab Grundläggning Norden AB eller hela Peab Industri-koncernen ska kunna utnyttja förlustavdragen och 2008 års upparbetade underskott maximalt, eller kan värdet av förlustavdragen direkt eller indirekt påverkas negativt på något sätt av att det finns en minoritetsägare? Skulle er situation vad gäller de skattemässiga förlustavdragen vara bättre om det inte fanns en minoritetsaktieägare?

Nej, det påverkas inte av den minoritetspost som finns i bolaget. Skattetekniskt kan koncernbidrag lämnas om man äger mer än 90 procent av aktierna.

6) Varför har den beställda informationsgivningen till minoritetsaktieägaren gått så trögt, trots att skäl och lagstöd har presenterats för att få informationen. Till exempel kom kontrollbalansräkningen dagen före bolagsstämman, medan den begärdes i förra veckan. Har ni något att dölja?

Informationen har lämnats i enlighet med lagens krav.

– Det är bullshit, säger Löparn i efterhand.

Han hänvisar till en lagregel enligt aktiebolagslagen som säger att men som ägare i ett aktiebolag med färre än tio ägare har rätt att få djupare information om räkenskaper och liknande.

– Den paragrafen ska alltid gälla, och Ann-Cathrin var vid ett tillfälle en av färre än åtta delägare. Hon ska ha rätt att få det hon begärde, säger Löparn.

Det som Ann-Cathrin bad om den 8 december var ett få PGN:s kontrollbalansräkning. En begäran om det skickades till Peabs advokatbyrå Glimstedt.

– Men hon fick inte ut någon kontrollbalansräkning, säger Löparn. Två dagar senare hotade vi med polisanmälan om vi inte fick ut den, och en timme senare kom det ett mejl med den information, men INTE någon kontrollbalansräkning däremot gammal informtion som vi så gott som uteslutande redan hade sedan tidigare. Kontrollbalansräkningen kom däremot dagen innan stämman, efter Realtid.se:s 2:a artikel i serien samma morgon.

7) Min klient begärde en proforma resultaträkning bland annat för år 2007 för bolaget. Då skulle man kunna bedöma bättre vilken resultatkapacitet bolaget har nu. Varför lämnades inte det när min klient begärde det? Finns det möjlighet att få det nu? Om nej, varför inte?

Det finns inte någon sådan proforma resultaträkning upprättad. Vi hänvisar till offentliggjorda årsredovisningar. Det finns ingen anledning att ifrågasätta att bolagets egna kapital överstiger aktiekapitalet, enligt kontrollbalansräkningen.

Realtid.se frågade Peab-företrädarna om det var något de ville framföra till Ann-Cathrin.

– Hon har erbjudits att sälja sina två aktier och samtliga optioner i PGN för totalt 2.000 kronor, sa advokaten.

– Vi och bolaget bedömer att det värdet är väldigt mycket mer än vad aktierna är värda, sa han.

Advokaten hänvisade till att om man tar kontrollbalansräkningen och beräknar ett ”likvidationsvärde”, så finns det först så kallade preferensaktier som har företräde till utbetalning före Ann-Cathrins aktier. Ann-Cathrins aktier är också preferensaktier, men av tidigare serie.

– Ann-Cathrins aktier är i princip värdelösa.

Advokaten bedömde att en tvångsinlösenprocess erfarenhetsmässigt kan kosta alltifrån 200.000 kronor upp till 1 miljon.

Kan det bli så höga belopp även här med tanke på att det bara finns en utomstående minoritetsägare som i så fall ska tvångsinlösas?

– Kostnaden beror inte främst på antalet ägare, utan det beror på svårigheten att uppskatta värdet på bolaget.

Löparn inflikar i efterhand att det kan finnas ”särskilda skäl”, att en viss ägare kan orsaka kostnader – om man som ett typiskt fall försöker missbruka systemet och dra på bolaget kostnader.

– Men det borde vara enkelt att räkna ut att 1 aktie av de totalt 2,3 miljarder aktierna i PGN med ett eget kapital på 450 miljoner kronor, i princip är värdelös, säger han.

Advokaten underströk även en ny regel i aktiebolagslagen, som innebär att tvångsinlösenkostnaderna kan fördelas annorlunda än vad som traditionellt varit fallet.

– Tidigare har det normalt varit majoritetsägaren som stått för dessa kostnader, men den nya regeln innebär att minoritetsägaren kan få stå för en del eller hela denna kostnad.

Enligt advokaten kan det bli så om en part siktar in sig på att köpa en eller två aktier i ett bolag, och sedan utövar utpressning för att få en högre ersättning för sitt aktieinnehav, eller på annat sätt försöker ”obstruera” processen.

I det här fallet med PGN uppgav advokaten att tvångsinlösenprocessen redan inletts sedan 5 november.

Löparn invänder här i efterhand att tvångsinlösenprocessen kungjordes i Post- och Inrikes tidningar den 20 november.

– Hur skulle min fru veta det? Innan dess har vi bara fått information via Hedelin som ringde ett antal gånger, fast Peab Industri Sverige AB skulle ha påkallat tvångsinlösen före 20 november utan att ha gett minsta bud till Ann-Cathrin, konstaterar han.

– Vi gissar att processen blir klar under år 2009, och att Peab Industri Sverige AB får ”förhandstillträde” till PGN under första halvåret år 2009, fortsatte advokaten på stämman.

Den nya regeln om att minoritetsägare kan få stå för tvångsinlösenkostnader, har enligt advokaten varit i kraft sedan år 2006.

Det är upp till den skiljenämnd som utses i tvångsinlösenprocessen, att bedöma vem som ska stå för kostnaderna.

– Principen handlar om ifall man ”orsakar onödiga kostnader” – att man köper ett fåtal aktier, och driver en process mot bättre vetande, sa advokaten.

– Jag driver ingen process, tillägger Ann-Cathrin i efterhand.

– Jag vill inte få hot under ytan. Det tycker inte jag är trevligt. Jag kan inte acceptera den typen av utpressning som de försöker bedriva för att komma åt mina aktier. Utpressningsförsök gör inte att jag får större incitament att sälja. Det gör snarare att jag känner mer motstånd mot att sälja. Jag har ingen lust att bidra till omoraliska saker och halvskumma grejer som rör sig på gränsen till det olagliga.

– Eftersom vi från början fick intryck av att det pågick lite skumma grejer i Resistentia Pharmaceuticals år 2005 eller 2006, så föreslog jag att Ann-Cathrin skulle köpa två aktier för att få årsredovisningar och annan information, fortsätter Löparn i efterhand.

– Tanken var att hon skulle ge mig den ena aktien, och så skulle jag kunna gå på stämmor i gamla RP och göra vår röst hörd och påverka om de ställer till saker och ting, och säga att man tycker annorlunda.

Peab-sidans erbjudande till Ann-Cathrin om ett vederlag på 2.000 kronor, utfästes egentligen med en löptid till och med stämman.

Men på stämman förklarade sig Peab-företrädarna vara villiga att acceptera en försäljning från Ann-Cathrins sida till och med stämmodagens midnatt.

Enligt advokaten har Ann-Cathrin fått instruktioner av honom hur hon ska göra om hon vill sälja. Då kan hon exempelvis skicka ett fax till advokaten om det, och ange sitt bankkontonummer.

Realtid.se erfor dock att Ann-Cathrin inte har några omedelbara planer på att sälja sina PGN-aktier, och har således fortfarande kvar dem.

– Det här handlar bara om hot från Peab-sidan. Jag tror inte ett ögonblik på att det kan bli upp till 1 miljon kronor i kostnader för tvångsinlösenprocessen, och att vi skulle tvingas stå för dem. Det är bara en bluff, sa Löparn i telefon från Spanien när Realtid.se var kvar hos Peab i Skåne.

Peabs advokat Jonas Gombrii sade sig ha hört att Ann-Cathrin tidigare var anställd på Resistentia Pharmaceuticals.

– Om hon är besviken på sin gamla arbetsgivare, kan vi förstås bara beklaga det, sa Gombrii.

– Men vi har inte så mycket med Ann-Cathrins gamla arbetsgivare att göra.

– Åh nej, tillägger Löparn i efterhand.

– Bara ett skatteupplägg som uppskattades vara värt uppåt 140 miljoner kronor att dela på, men som nu kanske blir cirka 25 miljoner efter vårt ingripande.

– Så Gombriis påstående är absurt eller självmotsägande. PIS och Resistentia Holding har ju dealat för att göra hela det här skatteupplägget.

– Hon är mycket välkommen att höra av sig till oss, fortsatte advokaten på stämman.

– Vi har inget intresse av att bråka med Ann-Cathrin. Vi har inget otalt med henne någonstans.

– Samtidigt så tycker vi väl inte att hon agerar helt renhårigt, när hon försöker sälja sina PGN-aktier för ett pris över vad de egentligen är värda.

– Det här är ren bullshit, tillägger Löparn i efterhand.

– Jag vill betona vad jag anser vara väldigt viktigt; att min fru aldrig har försökt sälja sina två aktier. Däremot jagar advokaterna från motpartssidan henne hela tiden, men hon sade hela tiden att aktierna inte var till salu.

– Jag menar – hur viktigt kan det vara? Står hela Peabs skatteupplägg på spel av att Ann-Cathrin säljer jämfört med om hon inte säljer? Det måste ha med hela grejen att göra, och då är Ann-Cathrins två aktier definitivt värda 1 miljon kronor styck – speciellt då det inte finns andra minoritetsaktieägare.

– Vi vill få reda på vad allt det här handlar om, med deras skumma hantering, ringande på kvällar och liknande. Vi ville få ett slut på Hedelins telefonterror mot oss.

– Vi vill se ett snabbt avslut på det här, fortsatte advokaten på stämman.

Löparn gör ytterligare tillägg i efterhand:

– Ja, om det är så viktigt för dem att få ett snabbt avslut och lägger ned så mycket tid på sin hantering av ärendet genom att skicka brev och annat, tyder rimligen det på att Ann-Cathrins aktier är värda en hel del för dem.

– Och så har de bjudit oss 1.000 kronor styck per aktie. Det är givetvis struntsummor i absoluta tal.

– Vad är det för viktigt med det här för dem? frågar sig Löparn.

Han pekar på att kvarvarande minoritetsägare i en vanlig tvångsinlösenprocess bara brukar kunna ligga lågt, och att majoritetsägaren får aktierna till slut.

– Vad är det som är så viktigt för dem i det här fallet? frågar sig Löparn igen. Kan det vara att minoritetsaktieägaren har rätt till insyn i räkenskaperna ? Ja, Löparn lutar åt att det är på det sättet.

– Men om det är så att allt hänger på Ann-Cathrins aktier, kan de väl få ge oss 1 miljon kronor per aktie. Aktierna är uppenbarligen mycket pengarom allt hänger på dem, konstaterar han. De drar sig ju inte för att ta till hot för att få sin vilja igenom.

– Nu har de tagit till ett anmärkningsvärt trixande, för de har uppenbarligen bråttom. De är rädda för att det via optioner tillkommer aktier över en viss nivå.

– Den rädslan verkar kanske finnas mer hos de gamla ägarna till RP. Därför har de vidtagit mått för att minska antalet aktier i PGN. Men om optionsägare utnyttjar sina optioner och tecknar ytterligare aktier i PGN, då blir det ett nytt hot. Då måste den optionsinnehavaren elimineras, och det gör de genom att skrämma bort Ann-Cathrin med miljonhot.

– Men varför genomfår de så avancerade steg att minska antalet aktier i PGN? Det måste vara något väldigt värdefullt som det här handlar om. Sannolikt vill de inte ha minoritetsägare som kan se vad som pågår. Och nog kan det vara saker som pågått där och kanske kommer att pågå i framtiden också.

– Eventuellt avser de köpa till fler bolag till PGN, och avser använda liknande skatteupplägg. Då är det inte roligt med trilskande och nyfikna minoritetsägare, enligt Löparn.

– Om vi inte fått något svar till och med stämmodagen, får tvångsinlösenprocessen löpa, säger advokat Gombrii. Då får Ann-Cathrin inte en andra chans. Inte nu.

Han sade sig i egenskap av Peab-sidans advokat, formellt inte kunna ge råd till Ann-Cathrin.

– Men jag har uppmanat henne att anlita en egen advokat. Vi vill köpa hennes aktier, men hon vill inte sälja dem.

Löparn meddelar i efterhand att han skrattar när han läser detta.

– Gombrii säger emot sig själv. Han har ju tidigare här ovanför sagt att min fru inte agerar renhårigt ”när hon försöker sälja sina PGN-aktier för ett pris över vad de egentligen är värda”.

– Gombrii säger emot sig själv eftersom han nu påstår att hon inte vill sälja aktierna.

Den 20 november kungjordes ett beslut om att tvångsinlösenprocessen var på gång. Om ingen minoritetsägare hörs av inom två veckor, är det upp till tingsrätten att utse en god man som utser en skiljeman för minoritetsägarens räkning. Därefter utser majoritetsägaren en skiljeman, och så utser de två skiljemännen en tredje skiljeman.

Beslut från tingsrätten om vem den gode mannen ska bli, väntas före nyår.

Får man inleda en tvångsinlösenprocess innan Ann-Cathrin ens hade fått ett erbjudet pris hon kunde sälja sina PGN-aktier till er för?

– Det finns en regel som säger att om tvångsinlösenprocessen föregåtts av ett offentligt erbjudande, så måste det aktiepris som skiljenämnden kommer fram till att minoritetsaktieägarna ska få – motsvara det som gavs i det offentliga erbjudandet, sa advokaten.

– Det gäller börsnoterade aktier, vilket är fallet i 99 fall av 100.

När skiljenämnden ska bedöma vilket pris som minoritetsägare ska få vid tvångsinlösen, brukar parterna enligt advokaten anlita värderingsinstitut mot en kostnad. Och dessa instituts bedömningar inges sedan till skiljenämnden.

– Det är helt orimligt som PIS gjorde via advokatfirman Glimsstedts representant i fredags på bolagsstämman, att hota med kostnader på 1 miljon kronor för att exempelvis anlita Goldman Sachs för att värdera PGN. Jag tror inte ett ögonblick på att de menar allvar, säger Löparn.

– Det är ju huvudägaren som normalt står för alla kostnader, och om densamme tycker det behövs 1 miljon kronor för att fastställa att min frus två aktier är värdelösa så får de givetvis själva stå för den kostnaden när de snabbt tidigare angett värdet till i stort sett noll kr. En sådan värdering kan ju bara vara logisk om värdet på hennes båda aktier KLART ÖVERSTIGER 1 miljon kronor tillsammans!

Om det gäller börsnoterade bolag är det lättare, för då finns det köp- och säljkurser på börsen att utgå ifrån. Men så är alltså inte fallet i PGN som inte är börsnoterat.

Medger ni att Peab har köpt PGN, före detta RP, i skatteplaneringssyfte?

– Det är ingen fråga som har bäring på den här stämman, sa Peab Industri Sverige AB:s koncernredovisningschef Johan Hansson.

– Där hänvisar vi till vad Peab Industris presschef tidigare har svarat på det, sa han. Klicka här för att läsa den artikeln i Realtid.se där Peab Industris presschef uttalar sig.

Peab-sidan konsulterade även under stämman sin revisor Leonard Daun på Öhrlings PwC, som ringdes upp via konferenstelefon och resonerade kring svaren på Löparns och hans frus frågor.

Se faktaruta nedan där Löparn berättar mer om sin syn på ärendet.