Det råder ofta högtidlig stämning när börsbolagens årsstämmor öppnas. De senaste åren har det dock sett annorlunda ut. Pandemin har tvingat fram tillfällig lagstiftning för att möjliggöra bolagsstämmor utan fysisk närvaro och md obligatorisk förhandsröstning. Det har haft den positiva effekten att fler aktieägare fått ett smidigt alternativ för att använda sin rösträtt. Att resa till en annan ort för att på arbetstid fysiskt delta och rösta på en bolagsstämma är något som är svårt att lägga in i schemat för de allra flesta mindre aktieägare.

Men nu, när det akuta pandemihotet förhoppningsvis har passerat, är det hög tid att se över hur bolagsstämmor ska genomföras i de svenska börsbolagen framöver. Jag hävdar att den bästa lösningen är en kombination av fysiska stämmor med möjlighet till distansröstning. Låt mig förklara varför.

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet i ett svenskt börsbolag, där aktieägarna årligen fattar en rad viktiga beslut. Bolagsstämman har en uttalad överordnad ställning i förhållande till bolagets styrelse och vd, vilket är utmärkande för den nordiska ägarstyrningsmodellen. Denna ägarstyrningsmodell har visats sig vara framgångsrik för utvecklingen av konkurrenskraftiga bolag. I förhållande till ländernas storlek har de nordiska länderna flera ledande börsföretag än USA, Tyskland och Storbritannien.

En grundläggande avsikt bakom den nordiska ägarstyrningsmodellen är att den ska gynna ett långsiktigt och ansvarsfullt ägande. En kartläggning som gjordes för ett antal år sedan visade också att mer än sex av tio nordiska börsbolag hade en ägare som ägde mer än 20 procent av rösterna i bolaget. En påtaglig skillnad jämfört med de anglosaxiska länderna där ägandet är mer spritt.

Det är därför viktigt att modellen också ger skydd åt bolagens minoritetsägare, vilket exempelvis fonder alltid är. Bolagsstämman är som det högsta beslutande organet centralt för detta minoritetsskydd. En minoritet kan på stämman exempelvis besluta om tillsättande av särskild granskare.

Vi ser nu under våren att flera bolagsstyrelser valt att hålla stämmor med endast poströstning. Inte sällan är det bolag där man kan förmoda att aktieägarna inte är nöjda med hur verksamheten har utvecklats under året. Den tillfälliga lagstiftningen verkar i vissa fall användas som ett sätt att slippa stå till svars inför en sal av missnöjda aktieägare snarare än för att minska smittspridning. Det är oacceptabelt och riskerar att urholka kärnan i svensk bolagsstyrning.

I Sverige är bolagsstämman nämligen inte bara ett beslutsforum utan även ett tillfälle för diskussion. Som aktieägare, liten som stor, har du frågerätt vid bolagsstämman. Det betyder att du som aktieägare har rätt till upplysningar om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på dagordningen och av bolagets ekonomiska situation. Inte sällan sätter aktieägarna tryck på bolagets representanter med relevanta och kritiska frågor som kan få även den mest medietränade vd:n att skruva på sig.

Den tillfälliga lagstiftningen som fortfarande gäller bör därför inte göras permanent. Den skapar en situation där en bolagsstyrelse kan välja att möta aktieägarna när det passar dem, snarare än när det passar aktieägarna. Sammantaget är vår slutsats därför att bolagsstämmor framöver bör ske fysiskt men med möjlighet till distansröstning. Då ges minoritetsaktieägare både möjligheten att på ett smidigt sätt använda sin rösträtt och att ställa ledningen till svars ansikte mot ansikte. På så sätt kan vi värna en central del i den framgångsrika nordiska ägarstyrningsmodellen och samtidigt anpassa den till dagens digitala möjligheter.

Mats Gustafsson
Ägaransvarig, Lannebo