Kombinationen av försiktigt stigande skulder och en starkare tillgångssida fick hushållens skuldkvot att sjunka något under kvartalet. Samtidigt fortsatte det höga ränteläget att slå igenom på hushållens räntekvot. Det visar SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2023.

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det första kvartalet med 182 miljarder kronor (+0,9 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 21 418 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 186 miljarder kronor till 26 639 miljarder kronor. Uppgången drevs av ökade aktietillgångar (+4,9 procent) och räntetillgångar (+0,6 procent), medan fastighetstillgångarna minskade (-2,5 procent). Hushållens nysparande uppgick till 102 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat drygt 413 miljarder kronor de senaste tolv månaderna.

– Med en stark börsutveckling i ryggen steg hushållens aktietillgångar med nästan 500 miljarder kronor under det första kvartalet. Det finns dock två sidor av sparmyntet. Den andra sidan visar att hushållen fortsätter att dränera sitt kontosparande. Det är dels en effekt av att riskaptiten börjat återvända till förmån för fond- och aktiesparande, dels en effekt av att hushållen parerar högre levnadskostnader, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.

Hushållens skulder
Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 4 miljarder kronor (+0,1 procent), vilket är den lägsta skuldökningstakten under hela Sparbarometerns historia. Den genomsnittliga ökningstakten för de senaste tio åren är 1,4 procent. På årsbasis avtog ökningstakten jämfört med föregående kvartal, från 3,7 procent till 2,4 procent. Bostadslånen ökade med 0,2 procent samtidigt som studielånen ökade med 2,4 procent. Övriga lån minskade med 0,6 procent medan konsumtionslånen minskade med 1,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 5,5 procent till 6,2 procent.

– Riksbankens räntehöjningar gräver allt djupare hål i hushållens plånböcker. Räntekvoten har under de senaste tolv månaderna gått från 3,6 till 6,2 procent. Det har lett till en rejäl avmattning på bostadsmarknaden men också satt sina tydliga spår i hushållens vilja och möjlighet att belåna sig. Skuldökningstakten var närmast noll under första kvartalet och sedan dess har Riksbanken hunnit höja styrräntan igen med ytterligare en höjning i sikte innan sommaren. Det talar för att vi nästa kvartal kan få se den första negativa skuldökningstakten som någonsin uppmätts hos hushållen, säger Américo Fernández.