Granskningen ska svara på om Riksbanken användning av tillgångsköp har varit effektiv och transparent.

Statens roll i utvecklingen av elsystemet
Elsystemet, som utgör en central del av den svenska energipolitiken, har på senare år visat tecken på att vara mindre robust än tidigare. Ett av de största problemen är begränsningen i överföringskapacitet mellan norra och södra Sverige, vilket bland annat har bidragit till mycket stora skillnader i elpriset för konsumenter. Från att ha haft stora effektöverskott även svåra vintrar är Sverige idag dessutom beroende av betydande import för att klara en kall och vindstilla dag under en normalvinter. Situationen har förvärrats av energikrisen i spåren av Rysslands krig mot Ukraina.

Granskningen kommer att fokusera på de åtgärder som rör elsystemet som regeringen, Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet har förberett och genomfört. Statligt ägda Vattenfall AB ingår inte i granskningen.

OKTOBER

Administrationen av sjuklönekostnader
Sedan 1992 är det arbetsgivarnas ansvar att betala sjuklön till de anställda vid korttidssjukskrivningar i upp till 14 dagar. För att skydda mindre arbetsgivare från höga sjuklönekostnader infördes ett kompensationssystem, som sedan dess har gjorts om vid flera tillfällen.

Granskningen ska svara på om systemet för ersättning av sjuklönekostnader är utformat så att risken för felaktiga utbetalningar minimeras på ett effektivt sätt.

NOVEMBER

Rotavdraget
År 2009 infördes rotavdraget som en permanent åtgärd för att minska svartarbetet och öka arbetsutbudet. Tidigare hade rotavdrag använts periodvis som tillfälliga konjunkturstöd.

När reformen infördes bedömdes de beviljade avdragen uppgå till 3,5 miljarder kronor, men för 2021 uppgick de så kallade skatteutgifterna till 12 miljarder kronor. Detta trots att avdraget sänktes 2016, från 50 till 30 procent av arbetskostnaden. Reformen har därmed blivit en betydligt större utgiftspost på statens budget än vad som förutsågs när den infördes.

Granskningen ska svara på om regeringen har utformat och implementerat rotavdraget så att det på ett effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet.

Allmänna arvsfonden
Allmänna arvsfonden bildades 1928 i samband med att riksdagen beslutade att avskaffa arvsrätten för kusiner. Arv från personer utan släktarvingar eller giltigt testamente skulle inte längre tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

Allmänna arvsfonden bildades 1928 i samband med att riksdagen beslutade att avskaffa arvsrätten för kusiner. Arv från personer utan släktarvingar eller giltigt testamente skulle inte längre tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

Fondens intäkter växer sedan många år fortare än projektbidrag fördelas ut. Det innebär att konkurrensen om fondens pengar är låg och att det finns en risk för att kvaliteten i beviljade projekt minskar.

Det har under åren förts fram uppgifter om missbruk och svag kontroll av Allmänna arvsfondens bidragsgivning. Till exempel har SVT uppmärksammat att pengar från fonden gått till projekt som motverkar integration och jämställdhet.

Granskningen ska svara på om de pengar som Allmänna arvsfonden förfogar över fördelas på ett effektivt och förtroendeingivande sätt i enlighet med de mål som finns. Granskningen kommer bland annat att fokusera på Kammarkollegiets kontroll av mottagarorganisationerna och de pengar som betalats ut. Granskningen omfattar inte Arvsfondens intäkter eller dess kapitalförvaltning.

Statens hantering av expropriation och andra markintrång
Staten och andra aktörer har möjlighet att ta privat mark i anspråk med tvång. Det kan handla om att marken behövs för att bygga en väg eller en kraftledning, eller för att skydda värdefull natur.

Lagstiftningen är utformad så att fastighetsägaren inte ska lida ekonomisk skada. Ersättningen ska därför motsvara markens marknadsvärde. Sedan lagen ändrades år 2010 ska fastighetsägaren dessutom få ytterligare 25 procent.

Många myndigheter har sådana ärenden, och varje år betalas miljardbelopp i ersättning till berörda fastighetsägare. Oftast sker en frivillig överenskommelse innan några tvångsåtgärder blir aktuella.

Granskningen ska svara på om statens hantering av expropriation och andra former av markintrång är effektiv och likvärdig. Fokus kommer framför allt att ligga på om det finns systematiska skillnader, inom och mellan myndigheter, när det gäller att bestämma ersättningen för den aktuella marken.

Granskningen är avgränsad till regeringen, Lantmäteriet och de myndigheter som har flest ärenden: Naturvårdsverket, Trafikverket, Svenska kraftnät och Skogsstyrelsen.

Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen
Barnkonventionen ratificerades av Sverige 1990 och blev därmed juridiskt bindande. Trots detta blev det inget ordentligt genomslag för barnets rättigheter, så riksdagen röstade 2018 ja till regeringens förslag om att göra barnkonventionen till svensk lag. Lagen började gälla år 2020.

Det har därmed gått 30 år sedan Sverige ratificerade konventionen, och nästan tre år sedan den gavs ställning som svensk lag. Även om det i huvudsak är kommuner och regioner som bedriver verksamhet riktad mot barn så har staten det yttersta ansvaret för att Sverige uppfyller skyldigheterna i barnkonventionen.

Granskningen ska svara på hur effektivt regeringen, Barnombudsmannen och myndigheter har arbetat med att stärka barnrättsperspektivet – framför allt inom skolsektorn.

Kontrollen av subventionerade anställningar
Mer än 100 000 personer i Sverige har olika subventionerade anställningar, såsom lönebidrag och nystartsjobb. Arbetsförmedlingen betalar därför årligen ut cirka 20 miljarder kronor i lönesubventioner till arbetsgivare.

Arbetsförmedlingens interna kontroller har pekat på brister i handläggningen av de subventionerade anställningarna. Tidigare granskningar har också visat på höga nivåer av felaktiga utbetalningar från stöden.

Granskningen ska svara på om kontrollen av de subventionerade anställningarna effektivt motverkar felaktiga utbetalningar. De stödformer som ingår i granskningen är nystartsjobb, lönebidrag och introduktionsjobb.

Systemet för att återkalla uppehållstillstånd
Brister i systemet med återkallande av uppehålls- och arbetstillstånd kan bland annat leda till felaktiga utbetalningar ur välfärdssystemen och försämrade förhållanden på arbetsmarknaden. Det kan också ha konsekvenser för konkurrens i näringslivet, det brottsförebyggande arbetet och Sveriges säkerhet.

Granskningen ska svara på om systemet med att återkalla uppehållstillstånd fungerar effektivt.
DECEMBER

SOS Alarm 112
SOS Alarm är ett aktiebolag som ägs till 50 procent av staten och till 50 procent av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Bolaget ansvarar för att sköta nödnumret 112.

SOS Alarm har under en längre tid haft svårt att nå de mål som staten och SKR kommit överens om. Målet om att den genomsnittliga svarstiden ska vara högst 8 sekunder har inte uppnåtts någon gång sedan år 2013, och det förekommer att svarstider är så långa att det kan få allvarliga konsekvenser för de hjälpsökande. Det har även förekommit problem i samband med vidarekoppling av samtal från SOS Alarm till ambulanssjukvård, polis eller räddningstjänst, till exempel långa svarstider eller bristande möjligheter att överföra information.

Styrningen av Business Sweden
Business Swedens syfte är att hjälpa svenska företag att öka sin globala försäljning, och internationella företag att investera och expandera i Sverige. Business Sweden omsätter ungefär 800 miljoner kronor och har knappt 500 anställda. Verksamheten har kontor i drygt 40 länder.

Business Sweden ägs till hälften av staten och till hälften av näringslivet. Styrningen av Business Sweden är komplex med avtal mellan ägarna, stadgar, avsiktsdokument, statliga riktlinjebeslut och många såväl statliga som företagsfinansierade uppdrag.

Organisationen som helhet och styrningen av den har hittills inte utvärderats.

Granskningen ska svara på om styrningen av Business Sweden är effektiv för att uppnå statens mål med verksamheten.

Nationell plan för transportinfrastruktur
Statens investeringar i järnvägar, vägar och annan infrastruktur samlas i den nationella planen för transportinfrastruktur. Planen är på tolv år, men uppdateras vart fjärde år. Trafikverket tar fram underlag och utformar ett förslag till regeringen som sedan fattar beslut. Nationell plan för åren 2022–2033 omfattar 799 miljarder kronor. Av detta går 437 miljarder kronor till investeringar, resten går till så kallade vidmakthållande åtgärder i form av reparationer och underhåll.

Tidigare granskningar från Riksrevisionen har visat på brister i kostnadskontroll och transparens i planering och genomförande av stora infrastrukturprojekt. För de åtgärder som finns med i 2022 års nationella plan har kostnaden ökat med 106 miljarder kronor, eller med 33 procent, sedan föregående plan beslutades år 2018.

Granskningen ska svara på om investeringarna i nationell plan för transportinfrastrukturen effektivt bidrar till att de transportpolitiska målen nås. Granskningen gäller de nationella planer som fastställts 2014, 2018 och 2022 – med störst fokus på 2022. Granskningen omfattar inte anslaget för vidmakthållande.

Regeländring vid 180 dagars sjukskrivning
En av Försäkringskassans uppgifter är att fatta beslut om en sjukskriven person har rätt till sjukpenning. Försäkringskassan gör då en bedömning av personens arbetsförmåga.

Det första halvåret sker den bedömningen i relation till arbetsuppgifter hos den sjukskrivnes arbetsgivare. Det innebär att om personen inte bedöms kunna utföra arbetsuppgifter på sitt vanliga jobb har hen rätt till sjukpenning.

Efter 180 dagars sjukskrivning vidgas dock prövningen av arbetsförmåga mot normalt förekommande arbete. Om utredningen visar att personen kan utföra ett annat arbete på arbetsmarknaden upphör rätten till sjukpenning. Personen kan då hänvisas till att söka jobb hos andra arbetsgivare för sin försörjning.

Det finns dock undantag från denna huvudregel, som gör att prövningen mot normalt förekommande arbete kan skjutas upp ett halvår. Tidigare krävdes ”särskilda” skäl för detta, men 2021 beslutade riksdagen om en lagändring som mildrade kraven till ”övervägande” skäl. Med ”övervägande” menas att mer talar för än emot att personen kommer att återgå till arbete hos sin arbetsgivare i ordinarie omfattning inom ett års sjukskrivning.

Det har sedan dess visat sig att det nya undantaget används i stor omfattning och att avslag på ansökan om sjukpenning har minskat från 20 till 4 procent vid 180 dagars sjukskrivning.

Granskningen ska svara på om syftet med regeländringen har uppnåtts, och om Försäkringskassan har implementerat den på ett effektivt sätt.

Lärosätenas skydd av forskningsdata
Framgångsrik forskning förutsätter öppenhet och samverkan, och både riksdag och regering förväntar sig att svenska universitet och högskolor verkar på en internationell arena.

Detta kompliceras av att universitet och högskolor ofta har stora mängder forskningsdata som kan behöva skyddas. Det kan till exempel handla om information som berör innovationer, företagshemligheter, säkerhet eller personuppgifter.

Forskningsdata är därmed en värdefull informationstillgång och regeringen har noterat att aktörer från andra länder har visat ett otillbörligt intresse för svensk forskning och innovation. Målet med angreppen är bland annat att stjäla kunskap och gynna den egna konkurrenskraften.

Enligt Säkerhetspolisen har underrättelseverksamhet mot universitet och högskolor intensifierats på senare tid. Den information och kunskap som olovligen inhämtas från sektorn varje år värderas till höga belopp och mörkertalet är stort.

Det finns flera indikationer på att universitets- och högskolesektorn har ett eftersatt informationssäkerhetsarbete. Till exempel visar en förhållandevis färsk undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att svenska lärosätens informationssäkerhetsarbete är på en generellt låg nivå, och enligt Säkerhetspolisen är kunskaperna om vad som är skyddsvärt bristfälliga.

Granskningen ska svara på om lärosätena bedriver ett effektivt informationssäkerhetsarbete för att skydda forskningsdata.

Statens styrning och kontroll av läkemedelsförskrivningen
Varje år hämtar närmare 7 miljoner personer ut minst ett förskrivet läkemedel. Den totala försäljningskostnaden för receptbelagda läkemedel var drygt 37 miljarder kronor år 2021, varav statens kostnader utgjorde drygt 31 miljarder kronor. Enligt Socialstyrelsen kommer statens kostnader ha ökat till drygt 36 miljarder kronor om året år 2025.

Granskningen inleds efter indikationer på att staten och regionerna har svårt att styra och kontrollera läkemedelsförskrivningen. Dessa svårigheter bedöms bland annat bero på att många aktörer är inblandade, att möjligheterna att utbyta information mellan myndigheter är begränsade och att regionerna inte kan genomföra kontroller om patienten bor i en annan region än där den förskrivande läkaren är verksam.

Riksrevisionen har tidigare konstaterat att det finns en omfattande felaktig användning av läkemedelssubventionerna, och andra myndigheter vittnar till exempel om att läkemedel för estetiska behandlingar felaktigt förskrivs inom läkemedelsförmånerna.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har konstaterat att nästan fyra av fem ärenden som rör tillsyn av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal handlar om läkare som skrivit ut narkotiska läkemedel, i vissa fall utan medicinsk grund.

Granskningen ska svara på om statens styrning och kontroll av läkemedelsförskrivningen är effektiv. Fokus kommer att ligga på regeringens styrning genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner (SKR), samt på de ansvariga myndigheternas arbete med att styra, följa upp och kontrollera läkemedelsförskrivningen.

Källa: Riksrevisionen