Annons

Annons

Gillbergs metanolprojekt i gungning

Miljöaktivisten Björn Gillbergs mångmiljardsatsning på den första kommersiella metanolfabriken i Sverige ifrågasätts av forskare. "Jag skulle inte satsa pengar på det här", säger Guido Zacchi, professor i kemteknik, vid Lunds universitet.

Björn Gillbergs metanolfabrik i Hagfors i Värmland kostar två miljarder att bygga och planeras stå produktionsfärdig 2011.

Kapaciteten kommer att ligga på 300.000 liter metanol per dygn. Planen är att ytterligare 30 fabriker ska byggas runtom i Sverige. Inom 20 år räknar han med att ersätta bensinförbrukningen i Sverige med metanol som görs av skog.

Men Guido Zacchi anser att det är orealistiskt att få fram en fabrik till 2011. Främsta skälet är att det inte finns någon teknik i världen som klarar tillverka metanol tillräckligt ekonomiskt i fullskalig produktion, enligt honom.

Annons

Annons

Den metanol som tillverkas i dag görs av fossila bränslen som kol eller naturgas. Men forskningen har ännu inte rått på att hantera produktion från skogsråvaror.

– Att Gillberg har en egen teknik skulle förvåna mig mycket. På sikt tror jag att tekniken kommer men 2001 är oerhört optimistiskt. Det byggs flera pilotanläggningar i hela världen, men att bygga direkt som Gillberg gör skulle jag aldrig våga, säger Guido Zacchi.

De svenska bioteknikföretagen Taurus Energi och Sekab inledde i oktober ett samarbete med Chalmers i Göteborg och Lunds universitet om etanolproduktion på restprodukter från jord- och skogsbruk. Lars Welin är vd för Taurus Energi. Först om cirka tre år vet han om det är möjligt med industriell produktion

– Att Gillberg går från labbet direkt till industriell produktion är väldigt riskfyllt.

För tre år sedan startade EU ett projekt gällande förnyelsebar energi och slutrapporten kom i år. Det leddes av ett konsortium av 31 företag från olika länder, lett av Volkswagen. Från Sverige deltog bland annat Stockholmsföretaget Chemrec.

Björn Gillberg hävdar att hans metanol kommer att kosta 5 kronor att tillverka, för den mängd metanol, som ger samma energi som en liter bensin.

Chemrec tillverkar metanol av svartlut som bildas vid tillverkning av pappersmassa för ungefär samma pris, men uppger att det låga priset beror på att man kan utnyttja befintlig infrastruktur i massafabriker.

– Som fristående teknik skulle det ha blivit mycket dyrare, säger Anders Neld på Chemrec.

Det tyska företaget Choren som har byggt upp en pilotanläggning i Freiburg tillverkar metanolen för 8 kronor litern. Sedan är prissteget uppåt långt till andra kända tekniker.

– Att det skulle gå att tillverka metanol i Värmland för fem kronor per liter… mm, det fanns många som satsade på olja i Siljansringen också.

Samtidigt krävs det oerhörda mängder skog för att fabriken i gång.

Björn Gillbergs tanke är att använda stubbar, grenar, gallringsvirke och andra restprodukter från den skog som ligger inom en 15 mils radie från fabriken i Hagfors.

För att klara att producera 300.000 liter metanol per dygn krävs det 400 hektar skog, på ett år nästan 90.000 hektar, vilket kan jämföras med 180.000 fotbollsplaner.

Här menas att det inte finns tillräckligt med skog för alla.

– Den tillväxt vi har går till skogsindustrin. De avverkningsrester vi har från skogen går till ökad användning hos värmeverken, säger Lars-Erik Axelsson, energidirektör på organisationen Skogsindustrierna.

Carin Håkansson, vd på Stora Enso Skog, säger att det är helt orimligt att det ska klara att få skog från så nära Hagfors och fabriken.

Björn Gillberg svarar med att det är en myt när Realtid.se kontaktar honom för kommentar.

– Vi har aldrig haft så mycket skog som i dag. Det är massaindustrin som vill ha skogen för sig själv. Jag räknar också med att kunna betala samma pris som fjärrvärmeverken betalar för flis även om priset går upp. Vi kan också betala mer om det behövs, säger han.

Forskarna säger att det inte finns någon teknik i hela världen som klarar en större industriell produktion på ett billigt sätt?

– Det finns ingen täckning för det påståendet. De talar mot bättre vetande. Det finns redan anläggningar i Kina som tillverkar metanol från både kol. Att tillverka från skog är lika lätt som från kol.

I juni gjorde Björn Gillberg genom sitt bolag Värmlands Metanol AB, en nyemission där aktier för 18 miljoner kronor tecknades. Nu jagar han ännu pengar.

– Trots det allmänna börsraset finns det alltid någon som har gott om pengar. Vi förhandlar nu med större investerare. Vi kommer också ta banklån. Så fort vinden vänder kommer vi att notera bolaget på någon av handelsplatserna.

Kommer din fabrik vara klar i tid?

– Det rullar på enligt planerna. Vi har köpt upp 10 hektar mark där fabriken ska stå, och nyligen köpte vi ytterligare 6 hektar.

Ägare i Värmlands Metanol är förutom Stiftelsen Miljöcentrum, grundat av Gillberg själv, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, drygt 700 privatpersoner och ett antal företag. Hagfors kommun har cirka tio procent i bolaget.

Kommunalrådet Mikael Dahlqvist hoppas mycket på fabriken blir verklighet med tanke på att den kommer att ge 100 arbetstillfällen.

Vad säger du om att forskarna inte tror på Gillberg?

– Jag har ingen anledning att ifrågasätta projektet. Vi är ingen aktiv aktieägare men har hjälpt till med mark. Jag litar på Gillberg och har inte granskat hans underlag.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons