Denna åtgärd skulle sänka den avgift som sparare betalar för fondförvaltningen med cirka 40-50 procent. Fonder som idag kostar 1,50 procent skulle landa någonstans runt 0,75-0,90 procent. Allt annat lika så kommer dessa aktiva fonder redovisa 0,60-0,75 procent högre avkastning varje år.

Tredjepartsersättningar är idag redan förbjudna i bland annat Schweiz, Storbritannien, Nederländerna och Norge. I dessa länder har fondplattformarna, där spararna handlar sina fonder, i stället infört en kostnad för sin tjänst direkt mot kund. En så kallad plattformsavavgift på ca 0,10 procent-0,30 procent per år.

Prisskillnaden mellan passiva börshandlade fonder och aktiva fonder skulle i ett slag bli mycket mindre och fondavgifter skulle bli mycket lättare att jämföra mellan passiva och aktiva fonder. Finansinspektionens publiceringar gällande jämförelsetal och fondförvaltningsavgifter skulle därmed också bli mycket mer relevant.

Med ovan exempel och en ”ny” fondförvaltningsavgift på 0,80 procent (från 1,50 procent) att jämföra med en det passiva fondalternativet på låt oss säga 0,40 procent så blir skillnaden mycket mindre. Om sen plattformen tar ut 0,20 procent på allt kapital som förvaltas så blir summan 1,00 procent (0,80+0,20) för den aktiva fonden och 0,60 procent (0,40+0,20) för den passiva. Skillnaden blir att den aktiva då är 0,40 procent dyrare än den passiva, i stället för 1,10 procent dyrare som det blir i dagens system.

Att sparare i stället betalar en avgift direkt till de som idag tar emot tredjepartsersättningen gör också att transparensen stärks. Den så kallade plattformsavgiften belastar, på samma, och ett rättvist sätt, både passiva börshandlade fonder och aktiva fonder. Allt i stället för att plattformarna måste ha all intjäning från aktiva fonder.

En förändring harmoniserar också med direktiven om att avgifter skall tas ut där tjänsten genomförs. Att erbjuda en plattformstjänst till sparare skall ha ett pris som betalas av kunden. Kunden värderar sedan tjänstens erbjudande i relation till priset. Detta skulle även skapa en fri och sund konkurrens mellan olika plattformar i framtiden vilket gynnar alla Sveriges sparare.

Eftersom detta har genomförts i flera länder i Europa borde det således inte vara så svårt, även för Sverige och Finansinspektionen, att fatta beslutet att förbjuda tredjepartsersättningar och på så sätt agera i spararnas intresse. Förstärkt transparens och konkurrens är bra för utvecklingen av den finansiella sektorn och alla dess sparare.

Eric Strand
Grundare AuAg Fonder www.auagfonder.se

·