”Med ett mer begränsat elstöd hade det, utan att skapa problem för penningpolitiken, funnits utrymme för med riktade stöd till särskilt utsatta hushåll”, står det i rapporten.

Det är första gången som Finanspolitiska rådet har tillfälle att granska den nya regeringens finanspolitik och ekonomiska förslag. Rådet anser att finanspolitiken i budgetpropositionen för 2023, som lades fram i höstas, och vårpropositionen som kom i april, lever upp till det ramverk som finns för finanspolitiken.

Elstöden betalas med flaskhalsavgifter som samlats på hög hos Svenska kraftnät och går på sätt och vid sidan av budgeten, men påverkar förstås hur mycket pengar hushåll och företag har tillgång till. Det påverkar vilka förslag regeringen lägger fram i budgeten

Den dramatiska försämringen av hushållens köpkraft motiverade att stöd betalades ut. Att de i huvudsak gavs i form av el- stöd går också delvis att förklara med rådande regelverk. Stöd till elkonsumtion är dock svårt att förena med ambitionen att begränsa elanvändningen när utbudet är begränsat och bristsituationer riskerar att uppstå.

Rådet anser att elstöden var för omfattande. Med ett mer begränsat elstöd hade det, utan att skapa problem för penningpolitiken, funnits utrymme för mer riktade stöd till särskilt utsatta hushåll. Vårproposi- tionens tillfälliga åtgärder riktade till barnfamiljer med bostadsbidrag och yrkesutbildning är exempel på sådana stöd. I en situation med högt inflationstryck borde också åtgärder som förbättrar ekonomins till- växtpotential vara i fokus. Sådana åtgärder lyser i stort sett med sin frånvaro i BP23.

Det finns starka skäl för att inte ge kompensation för prisförändringar på olika marknader. Priset är den mekanism som får utbud och efter- frågan att mötas; om staten kompenserar för prisstegringar på el minskar motiven för hushåll och företag att både hushålla med el och investera i energieffektiviserande åtgärder. Det gör att risken för pris- toppar och elbrist kvarstår, även på sikt. Statlig kompensation för ökade priser på en marknad kan också ge upphov till en politisk dynamik som innebär ingripanden på fler marknader där priser stiger.

Givet de stora prisökningarna på el och osäkerheten kring hur höga priserna skulle bli vintern 2022/23 samt de EU-regelverk som styr hur kapacitetsavgifterna får användas var det dock rimligt med ett visst elstöd, anser rådet men anser ändå att elstöden blev för stora, att utformningen i vissa avseenden var bristfällig samt att de upprepade stöden skapar incitamentsproblem.

”Stöden till hushållen borde ha begränsats, till exempel genom förbrukningstak över vilket stöd ej skulle utgå,” står det i rapporten.

Särskilt kritiskt är rådet till det tredje elstödet som aviserades i januari 2023. Stödet kompenserar för elkostnader under november–december 2022 som hushåll i elområde 3 och 4 redan kompenserades för med det andra elstödet, som aviserades i augusti 2022. När regeringen presenterade det tredje stödet i början av januari stod det också klart att priserna under november– december 2022 blivit lägre än vad som befarades under hösten. Rådet tycker att det är svårt att förstå hur behovet av elstöd kan ha bedömts vara högre i januari 2023 än när det andra elstödet aviserades.

Rådet är också kritiskt till den aviserade omfattningen av elstöd till företag. Företagen har i stor utsträckning kunnat vältra över sina ökade elkostnader på konsumenterna och företag som förbrukar mycket el tenderar att ha fasta elavtal till jämförelsevis låga priser.

”Eventuella stöd till företag bör så långt som möjligt utformas för att endast gå till dem som haft förhöjda elkostnader. Över ett visst förbrukningstak borde det krävas att företag styrker sina kostnader kombinerat med ett maxbelopp per företag.”

Rådet är också kritiskt till hanteringen av elstöden. Många av de frågor som hanterats är i grunden politiska. Regeringen har också större kapacitet än myndigheter att bereda förslag. Rådet tycker därför att regeringen borde därför ha tagit en mer aktiv roll för att påverka stödens storlek och utformning och också tagit fullt ansvar för den politik som förs.

Och apropå att regeringen drev igenom beslutet att sekretessbelägga informationen om vilka som fått elstöd och hur mycket är inget som det Finanspolitiska rådet applåderar:

”Information om elstöden och deras mottagare vara tillgänglig för granskning. Politiken ska vara tydlig, den ska kunna utvärderas och ansvar ska kunna utkrävas.”