De höjda bolåneräntorna har möjliggjort för bankerna att tjäna mer pengar på sin utlåning av sparpengar. Samtidigt har storbankerna kritiserats för att höja bankkundernas räntor på bland annat bolån – men inte räntan på sparkapital. Något som Swedbanks vd och koncernchef Jens Henriksson försvarade i SVT:s Aktuellt på måndagskvällen:

– Tidigare hade vi negativa räntor, och dessutom fick betala bankskatt. Det innebar att vi förlorade på varje krona som folk satte in. Nu börjar vi dock tjäna pengar på det, och det är det som gör att bankerna utvecklas bättre. Och det är bra med lönsamma banker, säger Jens Henriksson.

– Om inte vi tjänar pengar kommer det i längden att leda till samhällsekonomiska problem. Och om banker inte kan låna ut blir det ett problem för ekonomin, säger han.

Så här skrev Realtids Per Lindvall i en krönika om storbankernas intäkter i november:

”Men nu har ju bankernas bolånemarginaler börjat sjunka säger någon. Men inte bankernas nettomarginaler, säger jag. För Riksbanken har istället skruvat upp kranarna direkt till bankerna. De massiva tillgångsköp som Riksbanken har gjort under pandemin, och även tidigare, har gjort att de ånyo har skapat skulder, så kallade reserver, till bankerna på i skrivande stund 1 157 miljarder kronor. Räntan som Riksbanken betalar på denna skuld är nu 1,65 procent. Kapitalkravet för dessa fordringar är noll och de matchas i sin helhet av inlåning. Enligt Riksbankens egna färska stabilitetsrapport så ligger bankernas inlåningsränta någonstans runt 0,3 procent. Med kommande ränteökningar så kan bankernas marginal på denna affär förväntas stiga. På årbasis kan räntenettot från dessa reserver motsvara knappt 20 miljarder kronor. Storbankernas bankskatt, inklusive resolutioner kan beräknas till runt en tredjedel av detta.”

Swedbank presenterar sin delårsrapport för januari-december 2022 den 31 januari.