Annons

Annons

Martin_Adahl_webb.jpg

Centerpartiets chefsekonom Martin Ådahl kandiderar nu till riksdagen. Han har en bakgrund på Finanstidningen, Riksbanken, tidningen Fokus, som han var med och grundade, samt tankesmedjan Fores.

Martin Ådahl (C): Därför kandiderar jag till riksdagen

Som ung studentpolitiker och reporter på Finanstidningen var jag med när människor fredligt demonstrerade på gator och torg och befriade en stor del av mänskligheten ur kommunismens och planekonomins järngrepp när muren föll 1989. Nu kommer en ny stor utmaning; ultranationalismen, som vill stänga gränserna, stärka staten mot individen och kollektivet mot människan, skriver Martin Ådahl, Centerpartiets chefsekonom.

Jag har nu beslutat kandidera till riksdagen för Centerpartiet i Stockholm Stad. Sedan fyra år nu arbetar jag som chefsekonom med att göra C:s politik så tydlig, stark och underbyggd som möjligt. Att också kandidera själv, att kasta mig in i den stora kampen för att direkt nå de hundratusentals stockholmare som tittar på Centerpartiet idag, det är ett stort steg.

Men så är det också ett så stort vägskäl just nu i Sverige. Även om det går bra för Centerpartiet går det inte bra för Sverige.

På ytan fortsätter återhämtningen efter krisåren. Men under ytan är Sverige väldigt delat, mellan de som är inne i jobb och de utanför, där många nyanlända aldrig får visa vad de kan. I Stockholm kan några få tunnelbanestationer skilja välmåga från desperation.

Annons

Annons

Det är djupa strukturella problem, egentligen de som nationalekonomer varnat för i årtionden. Inför detta är dagens mishmash av skattehöjningar och åtgärder helt fel. Landet saknar riktning. Istället skapas ett vakuum där extrema krafter kan växa.

Därför är så otroligt viktigt just nu att visa att det går. Att erbjuda ett konkret program som är genomförbart från dag ett.

Därför vill jag nu vara ”all in”, både som chefsekonom och som kandidat, för att visa att en annan väg är möjlig.

Det är inte idealistiskt utan realistiskt och nödvändigt att flyktingar kan anställas i riktiga jobb av växande småföretag. Vi måste göra det som krävs med skatterna, arbetsmarknadsreglerna och den totalt ineffektiva Arbetsförmedlingen, så att det blir mer ingångsjobb, som det funkar i Kanada eller Tyskland. Med företagsamhet, med närvarande poliser och starka skolor kan förorten bli en trygg och älskad plats. Sverige och Stockholm kan bli mer helt.

Det är inte idealistiskt utan realistiskt att tro att våra bilar kan vara helt utan klimatutsläpp och vår el helt förnybar. Vi är så nära tekniskt och ekonomiskt att göra det lönsamt att välja elbilar och biobränsle, vind och sol. Istället har utsläppen slutat minska snabbt. Stockholm släpar efter Oslo när det gäller elbilar. Miljöpartiet har inte lyckats sätta pris på utsläpp och sänka skatten på arbete. Vi inte bara kan utan vi måste visa världen hur det är möjligt att förena miljö och tillväxt.

Stockholm och Sverige är på väg att bli ett Europas Silicon Valley, där det skapas världsledande spel, appar och digitala lösningar. Men den globala konkurrensen är knivskarp och framgångarna måste nå många fler. Istället för att flytta måste företag kunna växa sig stora här. Stockholm myllrar samtidigt av företag inom mat, kultur, nya och gamla tjänster - Spotify, möbelvaruhus och, javisst, food trucks. Men de bär ofta en onödig väldig börda av krångel och krångliga skatter, trots att de ofta ger unga och nyanlända första jobbet. Belöna dem istället för att jaga dem.

Har man tre små barn funderar man mycket på den värld de ska växa upp i. Hela mitt liv har kampen mot främlingsfientlighet, mot kollektivism - för öppenhet, frihet och internationalism - varit grunden för allt jag velat göra jobbmässigt. Det och engagemanget för miljöfrågor. (Mitt valintresse gjorde att miljöintresset ändå kom först, alltså valar såsom dem som man hittar i havet.)

1989 när Berlinmuren föll var det en vändpunkt för mig. Som väldigt ung studentpolitiker och reporter på Finanstidningen var jag med när människor fredligt demonstrerade på gator och torg och befriade en stor del av mänskligheten ur kommunismens och planekonomins järngrepp. Dörren öppnades på glänt för en bättre värld, där alla kunde hoppas på frihet, demokrati, handel, gemenskap över gränserna och samtidigt respekt för människors lilla lokala nära verklighet. Statssocialismen är fortfarande inte borta. Men nu kommer en ny stor utmaning; ultranationalismen vill stänga gränserna, stärka staten mot individen, kollektivet mot människan.

Jag hoppas att vi tillsammans, med idéer och siffror, policy och debatter, kan vända det och ge tillbaka hoppet.

Därför kandiderar jag.

Martin Ådahl
chefsekonom Centerpartiet

Fotnot: Texten är ursprungligen publicerad på skribentens Facebooksida.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons