Den ekonomiska aktiviteten bromsar in och enligt Swedbanks makroekonomer ser 2023 ut att bli ett tufft år för samtliga regioner och nedgången i konsumtionen väntas bli störst i de högt skuldsatta storstadsregionerna medan antal byggstarter minskar betydligt i alla regioner.
Tufft år för samtliga regioner – och tuffast blir det för Stockholm

Den höga inflationen, stigande räntor och inbromsningen i global tillväxt tynger alla delar av landet i år. Det skriver Swedbank i sin rapport Regional utblick.
Hushållens konsumtion väntas falla när köpkraften tyngs av hög inflation och stigande räntor. Att hushållen aldrig har varit så räntekänsliga som nu innebär att de högre räntorna snabbt försämrar hushållens utrymme för övrig konsumtion, särskilt i Stockholm & Uppsalaregionen där hushållen är högt skuldsatta. Dessutom väntas bostadsbyggandet falla betydligt i spåren av stigande räntor och byggkostnader. Som en följd minskar företagens anställningsplaner i byggsektorn och handeln i samtliga regioner.
– Det är svårt att se att någon del av Sverige kan undkomma inbromsningen i sektorn även om byggföretagen i Stockholmsregionen är något mindre pessimistiska än i övriga regioner, skriver Swedbank i rapporten.
Svensk exporttillväxt dämpas när den globala tillväxten bromsar in. Men utsikterna för Europa har förbättrats något mot bakgrund av att energisituationen under vintern inte blev så illa som befarat samtidigt som Kinas återöppnande bidrar till något högre global efterfrågan. Därtill gynnar den svaga svenska kronan, åtminstone på kort sikt, svensk export. Försvarsindustrin gynnas av upprustningen som sker inte bara i Sverige utan i flera länder.
– I december steg orderingången kraftigt i svensk industri på grund av en ökning i order av försvarsprodukter, bland annat landade BAE System Hägglunds i Örnsköldsvik en stororder och Saab i Linköping rapporterade om hög orderingång under fjärde kvartalet.
Den regionala konjunkturbarometern visar att utsikterna är blandade inom industrin. Industriföretagens anställningsplaner är fortfarande positiva i flera regioner men sticker ut som mest pessimistiska i övre Norrland.
– Trots omfattande investeringar i regionen är industrin som helhet konjunkturkänslig vilket visar sig i allmänt svagt sentiment bland industriföretagen i norr.
Inbromsningen kommer ge avtryck på arbetsmarknaden även om uppgången i arbetslösheten väntas bli relativt mild. Till skillnad från åren före pandemin, då arbetslösheten var lägst i Stockholm & Uppsalaregionen, är arbetslöshetslösheten nu lägst i övre Norrland och näst lägst i Västsverige. I norr förklaras den låga arbetslösheten av den snabba sysselsättningstillväxten i samband med de stora investeringar som pågår, medan arbetslösheten i Stockholm & Uppsalaregionen har haft en långsam återhämtning i tjänstesektorn efter pandemin.
Statistik från Tillväxtanalys visar att företagskonkurser har ökat i samtliga regioner de senaste månaderna, med ökningar över 50 procent i Västsverige samt norra och östra Mellansverige.
– Än så länge är antalet anställda som drabbas av konkurserna relativt få, men det är en indikation på att arbetsmarknaden försämras framöver i samtliga delar av landet. I Västsverige har konkurserna ökat särskilt snabbt bland konsultföretag, vilket är en tidig indikator på en vändning i konjunkturen.
Arbetslösheten väntas stiga i hela Sverige, men trendbrottet med lägst arbetslöshet i övre Norrland väntas, enligt Swedbanks analys, bestå då de industrietableringar som sker där är relativt okänsliga för konjunktursvängningar och bristen på arbetskraft är fortsatt hög inom alla sektorer.
Svensk inflation är alltjämt hög och i januari var KPI-inflationen 11,7 procent. Under loppet av 2023 väntas inflationen sjunka relativt snabbt när elpriserna faller tillbaka och som en följd av att priser på råvaror och frakt har sjunkit snabbt på sistone. I slutet på 2024 tror Swedbanks makroanalytiker att KPI-inflationen har minskat till drygt 2 procent.
Matpriserna, som har stigit kraftigt det senaste året, väntas fortsätta att öka under 2023 men i långsammare takt.
Bostadsmarknaden i Stockholm & Uppsala fortsätter att tyngas av stigande räntor och osäkerheten kring var bolåneräntorna toppar. Hushållen är de mest skuldsatta i riket och har därför högst räntekänslighet vilket kommer kyla bostadsmarknaden och konsumtionen under året. I januari syntes en liten säsongsbaserad uppgång i bostadsrättspriserna i centrala Stockholm, men jämfört med januari 2020 har nästan hela prisuppgången sedan pandemin raderats. Villapriserna fortsatte att falla i januari och har sjunkit med 16 procent jämfört med i fjol, vilket är den största nedgången i riket. Trots det är villapriserna högre än under 2020, då utbudet av villor har varit lågt under en lång tid.
Den konsumentnära tjänstesektorn, handeln och byggsektorn får det tufft när hushållen drar ner på icke-nödvändig konsumtion, vilket slår hårt mot Stockholm & Uppsala som har en relativt sett stor andel av rikets tjänstesektor och omkringliggande verksamheter till dessa branscher.
– Hittills har hushållen använt av pandemisparandet för att upprätthålla konsumtionen av tjänster, men vi förväntar oss att hushållen stramar åt konsumtionen ordentligt när räntehöjningarna börjar bita och sparandet sjunker.
Den kunskapsintensiva delen av tjänstesektorn som riktar sig mot företag väntas gå bättre.
– Även om vi förväntar oss att Riksbanken börjar sänka räntan under 2024 kommer räntenivån vara betydligt högre än före pandemin, vilket fortsätter pressa skuldsatta hushåll i regionen. Den mycket expansiva penningpolitiken det senaste decenniet har sannolikt gynnat Stockholm & Uppsala mer än riket och nu blir den därmed mer åtstramande just där.
Bostadspriserna faller i de flesta kommuner med några få undantag. På villamarknaden har priserna fallit med mer än 10 procent det senaste året i 76 kommuner, vilket utgör 66 procent av de kommuner som det finns statistik för. I fem kommuner (Lomma, Lidingö, Kalmar, Kävlinge och Upplands Väsby) har villapriserna minskat mer än 20 procent det senaste året. Endast två kommuner (Båstad och Luleå) har haft stigande villapriser jämfört med januari i fjol.
Rapporten har sammanställts av analytiker på Swedbank Macro Research, en del av Swedbank Research, vilken är en avdelning inom Large Corporates & Institutions. Swedbank Macro Research består av research-avdelningar i Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen.








