Byggbranschen anställer igen och investeringarna närmar sig toppnivåerna. Men bostadsbyggandet når inte ens hälften av toppåret 2021, enligt Byggföretagens nya prognos.
Byggjobben kommer tillbaka – men inte bostäderna
Efter flera år av kris ljusnar det för den svenska byggindustrin. Bygginvesteringarna i bostäder, lokaler och anläggningar väntas öka med närmare sju procent under 2026 och 2027. Nästa år beräknas de landa på 690 miljarder kronor. Det visar branschorganisationen Byggföretagens nya konjunkturprognos.
Missa inte: FI granskar Tessin – står utan både styrelse och vd. Realtid
Det är samma nivå som 2023. Det är också bara runt fem procent under toppåret 2021, då investeringarna uppgick till 725 miljarder kronor i dagens priser.
Även jobben kommer tillbaka. Antalet sysselsatta i byggindustrin väntas öka med 10 600 personer mellan 2025 och 2027, till drygt 377 600.
Men bostäderna följer inte med.
Inte ens hälften
Antalet påbörjade bostäder väntas bara öka från 29 500 i fjol till 31 700 nästa år. Under 2021 började omkring 68 000 nya bostäder byggas, enligt rapporten, som bygger på SCB:s statistik.
Läs även: Prognosen: Över 10 000 fler byggjobb. E55
Om prognosen håller når bostadsbyggandet 2027 alltså bara omkring 47 procent av toppnivån.
Samma bild syns i pengarna. Investeringarna i nybyggda bostäder väntas uppgå till 85 miljarder kronor 2027. Det är hälften av 2021 års 172 miljarder. Lokalinvesteringarna ligger samtidigt omkring 20 procent högre än 2021.
Byggföretagen är dessutom mer pessimistisk än Boverket. Myndigheten räknade i sin byggprognos i mars med 37 700 påbörjade bostäder 2027, men den siffran inkluderar ombyggnader.
Försvaret drar
Uppgången drivs i stället av anläggningar och lokaler. På anläggningssidan är det vatten och avlopp, energi och järnväg som växer. För lokalerna är det industrisatsningar och statliga investeringar i försvar och kriminalvård som driver på, enligt Kristoffer Tamsons, vd för Byggföretagen. Fortifikationsverkets investeringar väntas enligt rapporten öka från 9,5 miljarder kronor 2025 till över 14 miljarder kronor 2027.
Missa inte: Dyrare bostäder i Sverige före årsskiftet – här är nya prognosen. Dagens PS
För bostäderna går det betydligt trögare.
”Bostadsbyggandet i storstäderna tar inte fart, vilket är oroande”, säger Kristoffer Tamsons i ett pressmeddelande.
Kostnaderna fäller kalkylen
Rapporten pekar ut ett grundproblem. Att bygga kostar i dag ungefär 25 procent mer än före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, medan priset på bostäderna som ska säljas är oförändrat. Byggkostnaderna stiger nu också på nytt, delvis till följd av kriget i Iran.
Hårdast drabbas småhusen då byggföretagen räknar med att 5 600 småhus påbörjas i år och 5 800 nästa år. Så låga nivåer har inte uppmätts sedan 2012. Marknaden för nya bostadsrätter är också nedkyld: under första halvåret rapporterade fyra län inte en enda påbörjad bostadsrättslägenhet.
Dessutom väntar stigande räntor. Byggföretagen räknar med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger, med start i november, till 2,50 procent i slutet av 2027.
Varnar politikerna
Tamsons varnar också för politiska beslut som höjer företagens kostnader. Ett avskaffat karensavdrag, som bland annat Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill se, vore ett sådant misstag. I stället efterlyser han kortare plan- och bygglovsprocesser. I dag tar det i snitt fem år från planbesked till byggstart.
”Det finns ingen quick fix för att lösa byggkrisen”, säger han till Fastighetstidningen.
Han oroar sig också för att den utdragna regeringsbildningen skjuter upp beskeden i bostadspolitiken.
Byggnads har tidigare kritiserat regeringen för att lämna byggbranschen åt sitt öde. Paradoxen är att flera storstadsregioner samtidigt har fått rekordmånga nya bostäder färdigställda, medan många nyproduktioner står tomma.
