30 jan. 2026
Varuexporten uppgick under januari 2023 till 172,6 miljarder kronor och varuimporten till 161,5 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 11,1 miljarder kronor.
Sveriges BNP minskade med 0,9 procent under fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Nedgången drevs av minskade investeringar i fasta tillgångar och lager.
Den årliga tillväxttakten för hushållens bostadslån från MFI var i januari 3,7 procent. Tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag var 14,8 procent. Bolåneräntorna för hushållens nya rörliga avtal fortsätter stiga medan en nedgång ses i den genomsnittliga räntan för bolån med bindningstider mellan ett och fem år.
Vid utgången av det fjärde kvartalet 2022 uppgick den totala fondförmögenheten i svenska fonder till 5 987 miljarder kronor. Detta är en ökning med 326 miljarder kronor, motsvarande en uppgång på 5,8 procent, jämfört med föregående kvartal. De totala nettoinvesteringarna uppgick till 63,8 miljarder kronor.
Inflationstakten enligt KPI var 11,7 procent i januari 2023, en nedgång från december då den var 12,3 procent. Månadsförändringen från december till januari var minus 1,1 procent enligt KPI. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var 9,3 procent i januari.
Aktiviteten i den svenska ekonomin dämpades i slutet av 2022. Produktionen minskade inom näringslivet och det alltmer ansträngda läget för hushållen resulterade i en svag julhandel i december. Sammantaget innebar det att svensk ekonomi krympte under fjärde kvartalet i fjol.
Sveriges BNP minskade med 0,5 procent i december, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Det visar BNP-indikatorns preliminära sammanställning. För det fjärde kvartalet som helhet minskade BNP med 0,6 procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal.
Sveriges BNP minskade med 0,5 procent i november, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Det visar BNP-indikatorns preliminära sammanställning.
I november 2022 var den årliga tillväxttakten avseende hushållens bostadslån från MFI 4,5 procent. Tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag var 16,0 procent. Bolåneräntorna för nya rörliga avtal fortsatte upp för nionde månaden i rad.
I slutet av november uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 289 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor sedan oktober. Ökningen beror framför allt på att skulden i SEK-denominerade värdepapper har ökat under månaden, både för obligationer och penningmarknadsinstrument.
Den genomsnittliga räntan för nya bolån har på ett år stigit från 1,32 till 3,35 procent. Räntan på hushållens spar- och lönekonton har dock inte riktigt hängt med i uppgången, visar ny statistik från SCB.
På 17 år har dagligvaruhandelns egna varumärkens andel av livsmedelsförsäljningen i Sverige blivit mer än tre gånger så stor, visar en ny sammanställning från SCB.
Reallönen för en genomsnittlig löntagare i Sverige minskade med 5,5 procent i juni jämfört med samma månad förra året. Det visar ny statistik från Medlingsinstitutet. Samtidig stiger arbetskostnaderna, enligt SCB.
Sveriges BNP ökade med 0,9 procent under andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Tillväxten drevs av fasta bruttoinvesteringar och ökad hushållskonsumtion. BNP-tillväxten hölls tillbaka av ett negativt exportnetto. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2021 ökade BNP med 3,8 procent.
Investeringstakten hos företagen ökade kraftigt under andra kvartalet 2022 jämfört med första kvartalet. Totalt uppgick företagens investeringar till 106,4 miljarder kronor under denna period. Det är även kraftig ökning av företagens investeringar jämfört med andra kvartalet 2021, vilket motsvarar en ökning med 27,9 miljarder kronor.
I juli 2022 var den årliga tillväxttakten avseende hushållens bostadslån från MFI 6,2 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 14,5 procent. Bolåneräntorna för nya avtal har fortsatt att stiga för samtliga löptider.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet minskade med 10 procent under andra kvartalet 2022 då både börs och värdet på bostadsrätter sjönk. Sparandet på bankkonto var samtidigt rekordhögt.
Den totala fondförmögenheten i svenskregistrerade fonder värderades till 5 623 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2022. Det är en minskning med 605 miljarder kronor, motsvarande 9,7 procent, jämfört med föregående kvartal.
Den totala lönesumman i Sverige uppgick till 555 miljarder kronor, en ökning med 7,1 procent jämfört med samma period förra året.
Den svenska ekonomin vände upp under det andra kvartalet i år efter en nedgång under första kvartalet. Utvecklingen var särskilt stark i maj och uppgången fortsatte i juni. Det framgår i SCB:s tidskrift Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv.
Trots ett instabilt ekonomiskt läge fortsätter konkurserna i Sverige att minska och är idag på de lägsta nivåerna på tio år. Det är endast inom handeln som konkurserna har ökat. Men UC tror på konkursvåg under hösten.
Under det första kvartalet 2022 nettolånade icke-finansiella bolag 129 miljarder kronor från monetära finansinstitut, vilket är den högsta uppmätta upplåningen.
Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 7,2 procent i maj 2022.
Antalet beviljade lagfarter under 2021 var nästan 154 000, vilket är 14 000 fler än för 2020. Exkluderas arv, byten, gåvor och fusioner var det nästan 119 000 lagfarter som hade en redovisad köpeskilling. Den totala köpeskillingen för dessa fastigheter uppgick till nästan 427 miljarder kronor, vilken är den högsta genom tiderna.
De säkerställda förändringarna i opinionen är många i SCB:s sista partisympatiundersökning inför höstens val: Stödet för Socialdemokraterna och Liberalerna ökar samtidigt som fem partier tappar.
Sverige befolkning testades minst men hade överlägset flest bekräftade fall av covid-19 i Norden under pandemins två första år. Det visar en ny rapport där SCB tillsammans med övriga nordiska statistikmyndigheter analyserat pandemins socioekonomiska effekter.
I april 2022 hade hushållens bostadslån från monetära finansinstitut en årlig tillväxttakt på 6,9 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 12,1 procent. Bolåneräntorna för nya avtal fortsätter att stiga för samtliga löptider.
Över längre tid syns stora skillnader mellan olika resformer. Jämfört med 2010 har medelpriset på hyrbilar stigit med 39 procent samtidigt som utrikesflyg blivit 17,5 procent billigare. Det visar SCB:s Konsumentprisindex (KPI).
Inflationen i april landade på 6,4 procent i april, enligt Statistiska centralbyrån.
I mars 2022 hade hushållens bostadslån från monetära finansinstitut en årlig tillväxttakt på 6,9 procent. Motsvarande tillväxttakt för utlåning till icke-finansiella företag var 11,1 procent. Bolåneräntorna för nya avtal har ökat.
Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen från samma månad föregående år, var 4,5 procent i februari 2022.
Inflationstakten enligt KPIF var 3,9 procent i januari 2022. Det är en nedgång från december då inflationstakten var 4,1 procent.
De senaste 50 åren har antalet personer som är 60 år och äldre ökat med 65 procent i Sverige. Motsvarande ökning för hela befolkningen är knappt 30 procent.
För deklarationsår 2021 ökade den beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer med 49 miljarder kronor.
Sveriges BNP ökade med 2,0 procent under tredje kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan, enligt SCB:s senaste statistik.
Den totala fondförmögenheten uppgick till 6 122 miljarder kronor vid utgången av tredje kvartalet 2021. Det är en ökning med 91 miljarder jämfört med föregående kvartal.
Aktiviteten i den svenska ekonomin ökade åter i september efter den stora nedgången i augusti.
SCB har tittat på vilken typ av arbetslivserfarenhet våra folkvalda har med sig in i riksdagsarbetet.
Den genomsnittliga räntan på nya bostadslån var i augusti 1,32 procent. Den genomsnittliga rörliga räntan var 1,41 procent.
Vid utgången av 2020 uppgår det totala innehavet till 6 609,7 miljarder kronor vilket är en ökning med drygt 10 procent jämfört med utgången av juni 2020.
Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), det vill säga förändringen i KPIF från samma månad föregående år, var 2,4 procent i augusti 2021.
Den totala fondförmögenheten uppgick till 6 032 miljarder kronor vid utgången av andra kvartalet 2021. Det är en ökning med 324 miljarder jämfört med föregående kvartal.
Upplåningen i räntebärande värdepapper fortsatt att öka under juni; den sammanlagda räntebärande värdepappersskulden uppgick till 8 637 miljarder kronor vid månadens utgång.
Inflationstakten enligt Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, minskade till 1,6 procent i juni 2021, enligt SCB:s senaste statistik.
SCB:s BNP-indikatorns preliminära sammanställning visar att den svenska ekonomin växte i maj.
Tillgången till extern finansiering fortsätter att vara god för storföretagen, visar Riksbankens senaste företagsundersökning.
Sveriges BNP minskade med 1,4 procent i april, enligt SCB:s BNP-indikatorns preliminära sammanställning.
År 2020 minskade medellivslängden i Sverige till följd av höga dödstal i covid-19, enligt ny statistik från SCB.
Antalet beviljade lagfarter under 2020 var nästan 140 000. Den totala köpeskillingen för dessa fastigheter uppgick till nästan 327 miljarder kronor, vilken är den högsta genom tiderna.
Bostadslån från nya aktörer på bolånemarknaden, så kallde bostadskreditinstitut, årliga tillväxttakt för bostadslån var 50,0 procent i april.
Under årets första kvartal uppgick sparandet i privata försäkringar till 25 miljarder kronor, det är det högsta privata försäkringssparandet för ett enskilt kvartal sedan tidsserien startade 1996.
