Debatt
"Verklig jämställdhet kräver mer än rätt procent"
I dag är vi många som betonar vikten av jämställda arbetsplatser. Kanske skryter vi lite om den jämförelsevis goda procentuella fördelningen mellan män och kvinnor i våra ledningsgrupper – och förhoppningsvis framförs en och annan tanke om hur vi kan utvecklas och bli ännu bättre. Men är procentuell jämställdhet verkligen en fullgod måttstock? Det skriver André Bodin och Idha Muregård Tell från Wolters Kluwer.
Kvinnor drabbas mest av textilbranschens korruptionsrally - dags att agera!
Institutet Mot Mutor (IMM) har tittat på hur de stora textilföretagen i Sverige beskriver sambandet mellan korruptionsrisker, jämställdhet, kvinnors rättigheter och korruptionsrisker. Av de elva större textilbolagens hemsidor och hållbarhetsrapporter framstår det klart att ingen av dessa arbetar med hur mutor och korruption faktiskt påverkar kvinnors rättigheter i värdekedjan. Bristen på förståelsen för varför en antikorruptionsanalys är viktig för textilindustrin och framför allt är för kvinnors rättigheter är markant. Det skriver Parul Sharma, tf generalsekreterare, Institutet Mot Mutor (IMM).
"FI kan höja aktiva fonders avkastning"
Finansinspektionen har helt rätt när man säger ”för den som sparar i fonder är det viktigt att hålla koll på avgiften. Om den är hög blir det mycket svårare för fonden att ge en högre avkastning.. Samtidigt kan just Finansinspektionen med enkelt beslut sänka fondavgifterna kraftigt. Det skriver Eric Strand, grundare AuAg Fonder.
"Regeringen sviker bankkunderna - trots rekord i bankbedrägerier"
"Ny lagstiftning finns inte i sikte efter regeringens krismöte med bankcheferna. Bankkunderna tvingas därför fortsätta ha det ekonomiska och juridiska ansvaret för säkerhetsbristerna i banksystemen, som möjliggör bankbedrägerierna." Det skriver Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarnas Riksförbund
Kommer ett fritidskort kommersialisera eller kriminalisera den svenska idrottsrörelsen?
I april 2023 fick E-hälsomyndigheten tillsammans med fyra andra myndigheter uppdraget att arbeta fram hur en digital betalningstjänst för fritidskortet ska fungera. Bra initiativ, men det finns en uppenbar risk att fritidskortet också öppnar upp för så kallade kriminella entreprenörer. Det skriver Rolf Jönsson, pensionär och fd idrottspolitisk handläggare.
"Den lönsamma vägen mot 2030 års klimatmål måste börja nu"
Fram till 2030 står näringslivet inför en avgörande utmaning: att uppfylla ambitiösa klimatmål. För detta krävs innovation – och för företag är 2024 ett kritiskt år då vägen för nödvändig innovation mot klimatmål måste läggas. För att nå framgång 2030 krävs redan nu ett fokus på en kombination av teknologisk mognad, skalbara affärsmodeller och en synkronisering med marknadsefterfrågan. Det skriver Mattias Axelson, PhD., Research Fellow, Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation Program Director, SSE Executive Education.
Så kan landsbygdskommunerna bli nya vinnarna på distansarbete
Trenden med distansarbete och kraftigt ökade levnadskostnader har gjort landsbygdskommunerna alltmer attraktiva att bo i. Vinnare blir de kommuner som bäst kan locka distansarbetare och remote-first företag. Det skriver Daniel Eisenberg och Emelie Fågelstedt.
"Det finns svar på problemen med falska företagare"
Falska företagare är ett onödigt problem. När uppdragsbaserade arbetssätt ökar behöver vi se till att arbetstagare har en sysselsättningsform som motsvarar deras situation, skriver Stephen Schad.
"Förbättrade villkor för ISK – en nödvändig framtidssatsning"
Investeringssparkontot (ISK) har varit en central del av svenska hushålls sparande sedan det introducerades 2012. ISK har blivit synonymt med enkelt sparande och ökad rörlighet på fondmarknaden - idag har närmare 4 miljoner svenskar ett ISK. Men förändrade förutsättningar och skattejusteringar har skapat tvivel bland spararna om ISK fortfarande är en fördelaktig sparform. Det är därför dags för regeringen att agera och återställa förtroendet för ISK som en attraktiv framtida sparform. Det skriver Fredrik Nordström och Philip Scholtzé på Fondbolagens förening.
Spekulativ design är en del av lösningen för att skapa ett hållbart Sverige
Världens klimat blir alltmer instabilt och oförutsägbart med förödande effekter på samhällen och ekonomin. Vid klimattoppmötet COP28 kommer världen att utvärdera arbetet som skett sedan Parisavtalet och det kommer bli tydligt att det behövs större och snabbare förändringar. Utmaningen är att det saknas målbilder för vilket samhället som vi ska sträva mot. Politiken i världen och i Sverige kan lära av ledande företag som använder spekulativ design som konkret metod för att strategiskt mobilisera i den hållbara omställningen Det skriver Jesper Almström, Nordenchef på EY och Anna Svanberg, vd på EY i Sverige.
Därför bör börsjättarna ta rygg på startup-bolagen
Till veckan samlas det nordiska och globala riskkapitalet på startup- och tech-eventet Slush i Helsingfors. Efter de senaste årens techfrossa kan det vara frestande att avfärda startup-bolagen till en salig blandning av neonljus, omogna affärsidéer, orealistiska affärsmål och skyhöga värderingar. Denna värld av förväntningar kan ändå inspirera storbolagen att utveckla sin kommunikation. Det skriver Laura Lindholm, senior rådgivare på Miltton.
Många oklarheter i EU:s direktiv om CS3D – detta behöver företag ha koll på
Intensiva EU-förhandlingar pågår om direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag avseende hållbarhet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D). Förslaget kommer att ålägga företag att genomföra due diligence-processer[1] för att hantera sin negativa påverkan på miljö och mänskliga rättigheter, vilket i sig är välkommet, även om det innebär omfattande krav på företagen. Påtagliga sanktioner väntas för de som inte följer regelverket, och det är hög tid för företag att förbereda sig! Det skriver Matilda Nyman, Ingel Hirv och Seher Budak på advokatbyrån Baker McKenzie.
"Generativ AI kastar om kunskapshierarkin"
Om ditt företag ska fortsätta vara aktuellt och relevant i framtiden, finns det starka skäl att låta Generation Z ta plats i förarsätet när generativ AI intar arbetsplatsen. Det skriver Inger Lise Eng, Sverigechef på Salesforce.
"Idrottsrörelsen behöver ett aktivt antikorruptionsarbete"
"Idrottsrörelsen ska inte föda korrupta ageranden och samhället behöver kraftsamla för att korruptionen inte ska rota sig allt djupare." Det skriver Parul Sharma och Erica Mikaelsson från Institutet mot Mutor.
Vem står upp för bolag utan kollektivavtal?
Flera fackförbund har varslat om stridsåtgärder för att få till stånd kollektivtal hos företag så som Tesla och Klarna, där Klarna i dagarna har tecknat kollektivavtal. Den debatt och de processer som nu pågår skulle på sikt kunna ha en negativ inverkan på oorganiserade arbetsgivares vilja att vara en del av den svenska arbetsmarknaden. Det skriver Amanda Thieme och Sten Bauer, arbetsrättsexperter på advokatbyrån Baker McKenzie.
Därför kommer artikel 9-fonder innebära en mer hållbar ekonomi och framtid
Hållbarhet och ansvarstagande investeringar har seglat upp som centrala teman inom den finansiella sektorn de senaste åren. För att förstå och navigera i denna komplexa värld är det viktigt att sätta sig in i de nya regleringar som styr hållbarhetsaspekter inom den finansiella sektorn. Särskilt en trio av regelverk har blivit centrala för att forma framtidens hållbara ekonomi: Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), Taxonomiförordningen och Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Dessa regleringsåtgärder är avgörande inte bara för att uppfylla legala krav, utan också för att skapa en mer hållbar framtid och för att locka ansvarstagande investeringar. Det skriver Albin Axelsson, grundare av A Triple C Consulting
Fastighetsföretagen behöver hänga med om de ska ha en chans att få tag i finansiering
Fastighetsföretagen står fortfarande inför akut refinansieringskris. Om finansiering kan hållbarhetsklassificeras så är det lite mindre svårt att hitta pengar. Men nu förändras rapporteringskraven inom finanssektorn i rask takt och fastighetsföretagen behöver hänga med om de ska ha en chans att få tag i finansiering. Det skriver Kent Eriksson, professor på KTH och föreståndare för Sustainable Finance Lab.
Lagändring krävs för mer inkluderande styrelser
För att våra företag och bolag ska kunna rusta sig och ta sats och inte tappa i tillväxt när tiderna är som hårdast kräver skribenterna en lagändring som åter möjliggör för styrelsearbetare att kunna arvoderas via faktura istället för lön.
Nepotism i Sverige är korruption som leder till diskriminering
Sverige har alltid placerat sig högt upp på listor över lågkorrupta länder. Det innebär inte att vårt samhälle är befriat från korruption. Förekomsten av nepotism, som är en form av korruption, och att det är ett utbrett problem kritiseras återkommande i granskningar av Sverige. Inom arbetslivet förekommer nepotism exempelvis när en släkting erbjuds anställningen eller när vännen befordras framför den med bäst meriter och den som är bäst lämpad. Detta leder till perspektivfattigdom och gör att nytänkande inte ges utrymme inom exempelvis företagande och offentlig sektor. Nepotism är förmodligen den vanligaste korruptionsformen i Sverige och en produkt av maktmissbruk. Det skriver Parul Sharma och Olivia Törnell Andersson på Institutet mot Mutor.
"Så kan finansbranschen mota den negativa bilden av övervinster"
Det går bra nu för de svenska bankerna, samtidigt som hushållens ekonomiska marginaler krymper. Det sticker i ögonen på många. Genom att använda de goda resultaten för att säkra en god och hållbar arbetsmiljö kan arbetsgivare stärka de anställdas möjligheter och på så vis samtidigt möta ett bubblande missnöje. Ett företags vinst kan betalas ut till ägarna, eller så kan den återinvesteras i medarbetarnas villkor och behov. Det skriver Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.
Började gälla i helgen: Stort antal företag ovetande om EU:s nya förbud
I helgen började EU:s nya förbud mot import av järn- och stålprodukter från Ryssland att gälla. Det rör produkter som har bearbetats i ett land utanför EU, och som innehåller järn- och stålprodukter med ursprung i Ryssland. Förbudet syftar till att förhindra import av ryskt järn och stål till EU och därmed göra det svårare för Ryssland att finansiera kriget mot Ukraina. Samtidigt är det nu importörerna som ska bevisa att de efterlever EU:s sanktioner mot Ryssland. Hur detta ska gå till i praktiken måste EU tydliggöra. Det skriver Matilda Nyman och Olof König, experter inom sanktioner och handelsrätt på advokatbyrån Baker McKenzie.
"Internationella betalningsflöden måste skyddas bättre"
I år fyller Europas inre marknad 30 år. Det ger anledning att reflektera över de stora fördelar som dess fria rörlighet för människor, varor och kapital har inneburit. Det skriver Johan Strand, vd för Zimpler.
Ska vi klara omställningen så behöver vi omgående nyttja alla befintliga energiresurser
Under veckan som gått har energipolitiken stått i fokus. I onsdags bjöd näringsminister Ebba Busch in samtliga regeringspartier för samtal om den framtida energipolitiken. Samma dag kom EU:s nya Energieffektiveringsdirektiv som slår fast att EU:s gemensamt behöver minska energikonsumtionen med ytterligare 11,7 procent jämfört med referensscenariot från 2020. Sverige behöver därmed fördubbla energieffektiviseringstakten jämfört med idag och spara i storleksordningen 10 Twh per år till 2030, motsvarande en årlig uppvärmning av 125 000 lägenheter. Det skriver Staffan Stymne, vd för T.Loop.
Jag vill se en snabb färdplan för euromedlemskap senast 2028
Sedan folkomröstningen om euron för 20 år sedan har den europeiska integrationen fördjupats genom införandet av bankunionen, vår närmaste EU-allierade Storbritannien har lämnat unionen och Ukraina har invaderats av Ryssland. De politiska och ekonomiska nackdelarna med att stå utanför euron blivit alltmer uppenbara. Regeringen behöver därför tillsätta en expertgrupp med uppgift att ta fram en tydlig och snabb färdplan för euromedlemskap senast 2028. Det skriver Rickard Ydrenäs, kandidat för Liberalerna till Europaparlamentet, fd politisk tjänsteman Europaparlamentet och grundare av Brexitpodden.
“Utbilda fler IT-generalister – de är viktigare än specialisterna”
Vi behöver IT-generalister med affärskompetens som förstår hur man skapar värde för kärnverksamheten, skriver Jonny Johansson, Data Systems Director på Boozt.