Debatt
Kommer ett fritidskort kommersialisera eller kriminalisera den svenska idrottsrörelsen?
I april 2023 fick E-hälsomyndigheten tillsammans med fyra andra myndigheter uppdraget att arbeta fram hur en digital betalningstjänst för fritidskortet ska fungera. Bra initiativ, men det finns en uppenbar risk att fritidskortet också öppnar upp för så kallade kriminella entreprenörer. Det skriver Rolf Jönsson, pensionär och fd idrottspolitisk handläggare.
"Den lönsamma vägen mot 2030 års klimatmål måste börja nu"
Fram till 2030 står näringslivet inför en avgörande utmaning: att uppfylla ambitiösa klimatmål. För detta krävs innovation – och för företag är 2024 ett kritiskt år då vägen för nödvändig innovation mot klimatmål måste läggas. För att nå framgång 2030 krävs redan nu ett fokus på en kombination av teknologisk mognad, skalbara affärsmodeller och en synkronisering med marknadsefterfrågan. Det skriver Mattias Axelson, PhD., Research Fellow, Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation Program Director, SSE Executive Education.
Så kan landsbygdskommunerna bli nya vinnarna på distansarbete
Trenden med distansarbete och kraftigt ökade levnadskostnader har gjort landsbygdskommunerna alltmer attraktiva att bo i. Vinnare blir de kommuner som bäst kan locka distansarbetare och remote-first företag. Det skriver Daniel Eisenberg och Emelie Fågelstedt.
"Det finns svar på problemen med falska företagare"
Falska företagare är ett onödigt problem. När uppdragsbaserade arbetssätt ökar behöver vi se till att arbetstagare har en sysselsättningsform som motsvarar deras situation, skriver Stephen Schad.
"Förbättrade villkor för ISK – en nödvändig framtidssatsning"
Investeringssparkontot (ISK) har varit en central del av svenska hushålls sparande sedan det introducerades 2012. ISK har blivit synonymt med enkelt sparande och ökad rörlighet på fondmarknaden - idag har närmare 4 miljoner svenskar ett ISK. Men förändrade förutsättningar och skattejusteringar har skapat tvivel bland spararna om ISK fortfarande är en fördelaktig sparform. Det är därför dags för regeringen att agera och återställa förtroendet för ISK som en attraktiv framtida sparform. Det skriver Fredrik Nordström och Philip Scholtzé på Fondbolagens förening.
Spekulativ design är en del av lösningen för att skapa ett hållbart Sverige
Världens klimat blir alltmer instabilt och oförutsägbart med förödande effekter på samhällen och ekonomin. Vid klimattoppmötet COP28 kommer världen att utvärdera arbetet som skett sedan Parisavtalet och det kommer bli tydligt att det behövs större och snabbare förändringar. Utmaningen är att det saknas målbilder för vilket samhället som vi ska sträva mot. Politiken i världen och i Sverige kan lära av ledande företag som använder spekulativ design som konkret metod för att strategiskt mobilisera i den hållbara omställningen Det skriver Jesper Almström, Nordenchef på EY och Anna Svanberg, vd på EY i Sverige.
Därför bör börsjättarna ta rygg på startup-bolagen
Till veckan samlas det nordiska och globala riskkapitalet på startup- och tech-eventet Slush i Helsingfors. Efter de senaste årens techfrossa kan det vara frestande att avfärda startup-bolagen till en salig blandning av neonljus, omogna affärsidéer, orealistiska affärsmål och skyhöga värderingar. Denna värld av förväntningar kan ändå inspirera storbolagen att utveckla sin kommunikation. Det skriver Laura Lindholm, senior rådgivare på Miltton.
Många oklarheter i EU:s direktiv om CS3D – detta behöver företag ha koll på
Intensiva EU-förhandlingar pågår om direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag avseende hållbarhet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CS3D). Förslaget kommer att ålägga företag att genomföra due diligence-processer[1] för att hantera sin negativa påverkan på miljö och mänskliga rättigheter, vilket i sig är välkommet, även om det innebär omfattande krav på företagen. Påtagliga sanktioner väntas för de som inte följer regelverket, och det är hög tid för företag att förbereda sig! Det skriver Matilda Nyman, Ingel Hirv och Seher Budak på advokatbyrån Baker McKenzie.
"Generativ AI kastar om kunskapshierarkin"
Om ditt företag ska fortsätta vara aktuellt och relevant i framtiden, finns det starka skäl att låta Generation Z ta plats i förarsätet när generativ AI intar arbetsplatsen. Det skriver Inger Lise Eng, Sverigechef på Salesforce.
"Idrottsrörelsen behöver ett aktivt antikorruptionsarbete"
"Idrottsrörelsen ska inte föda korrupta ageranden och samhället behöver kraftsamla för att korruptionen inte ska rota sig allt djupare." Det skriver Parul Sharma och Erica Mikaelsson från Institutet mot Mutor.
Vem står upp för bolag utan kollektivavtal?
Flera fackförbund har varslat om stridsåtgärder för att få till stånd kollektivtal hos företag så som Tesla och Klarna, där Klarna i dagarna har tecknat kollektivavtal. Den debatt och de processer som nu pågår skulle på sikt kunna ha en negativ inverkan på oorganiserade arbetsgivares vilja att vara en del av den svenska arbetsmarknaden. Det skriver Amanda Thieme och Sten Bauer, arbetsrättsexperter på advokatbyrån Baker McKenzie.
Därför kommer artikel 9-fonder innebära en mer hållbar ekonomi och framtid
Hållbarhet och ansvarstagande investeringar har seglat upp som centrala teman inom den finansiella sektorn de senaste åren. För att förstå och navigera i denna komplexa värld är det viktigt att sätta sig in i de nya regleringar som styr hållbarhetsaspekter inom den finansiella sektorn. Särskilt en trio av regelverk har blivit centrala för att forma framtidens hållbara ekonomi: Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR), Taxonomiförordningen och Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Dessa regleringsåtgärder är avgörande inte bara för att uppfylla legala krav, utan också för att skapa en mer hållbar framtid och för att locka ansvarstagande investeringar. Det skriver Albin Axelsson, grundare av A Triple C Consulting
Fastighetsföretagen behöver hänga med om de ska ha en chans att få tag i finansiering
Fastighetsföretagen står fortfarande inför akut refinansieringskris. Om finansiering kan hållbarhetsklassificeras så är det lite mindre svårt att hitta pengar. Men nu förändras rapporteringskraven inom finanssektorn i rask takt och fastighetsföretagen behöver hänga med om de ska ha en chans att få tag i finansiering. Det skriver Kent Eriksson, professor på KTH och föreståndare för Sustainable Finance Lab.
Lagändring krävs för mer inkluderande styrelser
För att våra företag och bolag ska kunna rusta sig och ta sats och inte tappa i tillväxt när tiderna är som hårdast kräver skribenterna en lagändring som åter möjliggör för styrelsearbetare att kunna arvoderas via faktura istället för lön.
Nepotism i Sverige är korruption som leder till diskriminering
Sverige har alltid placerat sig högt upp på listor över lågkorrupta länder. Det innebär inte att vårt samhälle är befriat från korruption. Förekomsten av nepotism, som är en form av korruption, och att det är ett utbrett problem kritiseras återkommande i granskningar av Sverige. Inom arbetslivet förekommer nepotism exempelvis när en släkting erbjuds anställningen eller när vännen befordras framför den med bäst meriter och den som är bäst lämpad. Detta leder till perspektivfattigdom och gör att nytänkande inte ges utrymme inom exempelvis företagande och offentlig sektor. Nepotism är förmodligen den vanligaste korruptionsformen i Sverige och en produkt av maktmissbruk. Det skriver Parul Sharma och Olivia Törnell Andersson på Institutet mot Mutor.
"Så kan finansbranschen mota den negativa bilden av övervinster"
Det går bra nu för de svenska bankerna, samtidigt som hushållens ekonomiska marginaler krymper. Det sticker i ögonen på många. Genom att använda de goda resultaten för att säkra en god och hållbar arbetsmiljö kan arbetsgivare stärka de anställdas möjligheter och på så vis samtidigt möta ett bubblande missnöje. Ett företags vinst kan betalas ut till ägarna, eller så kan den återinvesteras i medarbetarnas villkor och behov. Det skriver Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.
Började gälla i helgen: Stort antal företag ovetande om EU:s nya förbud
I helgen började EU:s nya förbud mot import av järn- och stålprodukter från Ryssland att gälla. Det rör produkter som har bearbetats i ett land utanför EU, och som innehåller järn- och stålprodukter med ursprung i Ryssland. Förbudet syftar till att förhindra import av ryskt järn och stål till EU och därmed göra det svårare för Ryssland att finansiera kriget mot Ukraina. Samtidigt är det nu importörerna som ska bevisa att de efterlever EU:s sanktioner mot Ryssland. Hur detta ska gå till i praktiken måste EU tydliggöra. Det skriver Matilda Nyman och Olof König, experter inom sanktioner och handelsrätt på advokatbyrån Baker McKenzie.
"Internationella betalningsflöden måste skyddas bättre"
I år fyller Europas inre marknad 30 år. Det ger anledning att reflektera över de stora fördelar som dess fria rörlighet för människor, varor och kapital har inneburit. Det skriver Johan Strand, vd för Zimpler.
Ska vi klara omställningen så behöver vi omgående nyttja alla befintliga energiresurser
Under veckan som gått har energipolitiken stått i fokus. I onsdags bjöd näringsminister Ebba Busch in samtliga regeringspartier för samtal om den framtida energipolitiken. Samma dag kom EU:s nya Energieffektiveringsdirektiv som slår fast att EU:s gemensamt behöver minska energikonsumtionen med ytterligare 11,7 procent jämfört med referensscenariot från 2020. Sverige behöver därmed fördubbla energieffektiviseringstakten jämfört med idag och spara i storleksordningen 10 Twh per år till 2030, motsvarande en årlig uppvärmning av 125 000 lägenheter. Det skriver Staffan Stymne, vd för T.Loop.
Jag vill se en snabb färdplan för euromedlemskap senast 2028
Sedan folkomröstningen om euron för 20 år sedan har den europeiska integrationen fördjupats genom införandet av bankunionen, vår närmaste EU-allierade Storbritannien har lämnat unionen och Ukraina har invaderats av Ryssland. De politiska och ekonomiska nackdelarna med att stå utanför euron blivit alltmer uppenbara. Regeringen behöver därför tillsätta en expertgrupp med uppgift att ta fram en tydlig och snabb färdplan för euromedlemskap senast 2028. Det skriver Rickard Ydrenäs, kandidat för Liberalerna till Europaparlamentet, fd politisk tjänsteman Europaparlamentet och grundare av Brexitpodden.
“Utbilda fler IT-generalister – de är viktigare än specialisterna”
Vi behöver IT-generalister med affärskompetens som förstår hur man skapar värde för kärnverksamheten, skriver Jonny Johansson, Data Systems Director på Boozt.
Bankens tvetydiga kreditgivning vid nyproduktion av bostadsrätter
Genom att såväl föreningens ekonomi, som varje enskild köpares ekonomi stresstestas separat skulle många ”små” ekonomiska katastrofer kunna undvikas. Men banken vill gärna låna ut, i bägge ändar, såväl till konsumenter som till bostadsutvecklaren. Mikael Goldstein, docent och författare, tycker att det är dags för nytänkande.
Bostadsutvecklarnas affärsmodell i kris – moment 22 förlamar marknaden
Affärsmodellen där privatpersoner köper bostadsrätter på ritning och förbinder sig till tillträde några år framåt är stendöd de närmaste åren. Det är en stor risk att inte köpa och sälja i samma marknad – därför vågar inte privatpersoner längre teckna sig för en bostadsrätt under produktion. Det innebär att bostadsutvecklaren får svårt att få finansiering för bostadsrättsprojekten och därmed pausar man allt fler projekt. En dålig sak för samhället på lång sikt. Det har skapats ett moment 22. Det skriver Anders Gullesjö, chef för företagsmarknaden, Danske Bank Sverige.
Spelutvecklarna är kanariefåglar i AI-gruvan
Vi befinner oss i en lågkonjunktur, och företag tvingas till nedskärningar. I detta läge drabbas unga hårt på arbetsmarknaden. Utvecklingen riskerar att accelerera när AI gör intåg i arbetslivet. Vi måste värna ungas vägar in på arbetsmarknaden, annars kan vi stå inför stora problem med ungdomsarbetslöshet, skriver Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.
Dags för nationell samordning för att minska CO2-utsläpp i datacenter
Vi står mitt i en digital revolution. Den snabbt accelererande utvecklingen av artificiell intelligens (AI), 5G och Internet of Things (IoT) innebär att mängden data vi genererar och hanterar ökar exponentiellt. Detta medför ett ökat behov av energi för att driva och kyla datacenter, vilket i sin tur bidrar till klimatproblemet. Vi har kommit till en kritisk punkt där vi måste balansera teknikens potential och de miljöpåverkande konsekvenser detta medför. Därför efterlyser vi en nationell strategi för en samordnad och hållbar datahantering. Det skriver Staffan Stymne, vd för T.Loop.
Kommunerna har ett stort ansvar att bekämpa kriminalitet i arbetslivet
I kampen mot arbetslivskriminalitet krävs samverkan mellan olika aktörer, inklusive statliga myndigheter, fackföreningar, näringslivet och civilsamhället. Kommuner spelar också en viktig roll i att skydda arbetstagare, främja en sund konkurrens och säkerställa rättvis arbetsmiljö. Det skriver Jessica Löfström och Ewa Chmielewska från Ansvar Säkerhet.
EU:s krav för att öka transparensen riskerar att få motsatt effekt
På kort tid har svenska börsbolag fått en rad nya krav på sig som styr hur de ska göra sina års- och hållbarhetsredovisningar. Syftet från lagstiftaren är att öka transparensen. Men de ökade kraven innebär en risk att effekten blir den motsatta. Det skriver Katarina Sivander och Daniel Bergsten, båda med lång erfarenhet från IR- och kommunikationsarbete i svenska börsbolag.
"FI skyddar inte konsumenternas intressen"
Ett av Finansinspektionens viktigaste uppdrag är att skydda konsumenternas intressen, men faktum är att FI applåderar bankernas stora vinsthemtagningar på konsumenternas bekostnad. Det skriver ekonomijournalisten Ola Hellblom.
Har Sverige nått krisbearbetningens acceptansfas?
Har Sverige nu kollektivt kommit tillräckligt långt i hanteringen av denna nya verklighet? Inte så att vi tolererar skjutningar på våra gator eller att vi har en hänsynslös imperialistdiktatur i grannskapet. Men att vi nu accepterar att det är något som vi måste hantera. Det skriver Erik Zsiga, kommunikationsrådgivare och skribent som ser likheter mellan Håkan Hellströms texter och hur tonen i Almedalen förändrats.
Så kan investeringar inom IT och teknik bidra till att minska utsläpp av koldioxid
Många företag kan använda teknik mer och på rätt sätt minska sin klimatpåverkan. Smartare användning av mjukvara och begränsning av köp av ny hårdvara är viktiga delar. Det skriver Philip Carl, Nordenchef på IT-tjänsteföretaget Endava.
Utvidgad skyldighet att ha en visselblåsarkanal – svårnavigerat för företagen
Företag med minst 50 anställda ska senast den 17 december 2023 ha en visselblåsarkanal, i enlighet med den svenska visselblåsarlagen som bygger på EU:s visselsblåsningsdirektiv. Flera olika aspekter lagen gör att detta blir svårnavigerat för företagen – särskilt för de som ingår i en koncern, skriver Margarita Kozlov och Sten Bauer, advokater inom arbetsrätt på den globala advokatbyrån Baker McKenzie.
Bankerna sätter konsumenter i kläm av konkurrensrädsla
Den digitala revolutionen har förändrat vårt sätt att leva och göra affärer i en rasande takt. Majoriteten av betalningar sker digitalt i Sverige, medan kontanter står för endast 1,5 procent av den totala mängden pengar. Idag finns endast 11,4 fysiska bankkontor per 100 000 invånare, vilket är i paritet med länder som Mexiko och Pakistan. Det skriver Mats Persson Bergius, Sverige- och Norgechef för Lunar, samt ordförande för Swedish FinTech Association.
Har AB Sverige verkligen råd att inte hänga med i detta race?
Statssubventioner är i grunden dåligt, men eftersom den bollen har sats i rullning med stora satsningar från bland annat USA och Tyskland är frågan: Kan Sverige behålla framtidens etableringar utan morötter? Och har Sverige muskler att stå upp mot de större ekonomierna? Regeringen måste börja räkna på den verkliga samhällskostnaden om grön industri väljer bort Sverige. För vi möter många bolag som nu ser över sin framtid gällande var jobben och investeringarna ska läggas. Det skriver Anders Gullesjö, chef för företagsmarknaden på Danske Bank Sverige.
Stora utmaningar väntar 230 000 företag när Fora går över till månadsvis rapportering
Pensionsbolagens valcentral för arbetarna, Fora, har beslutat om en av de största förändringarna för hur arbetsgivare ska rapportera anställdas förmåner. Beslutet innebär att arbetsgivare behöver rapportera månadsvis om anställdas intjänade pensioner och försäkringar. Idag görs det en gång om året. Det skriver 19 representanter för Srf Lönsam.
Skapa mer utrymme för de bankanställda att möta den ekonomiska oron
Svenska bankkunder förtjänar god kvalitet i rådgivning och digitala banktjänster, oavsett hur höga räntorna är. I tider av ekonomisk oro behöver även de finansanställda rätt förutsättningar för att kunna driva sitt arbete, men ”bank bashing" tillsammans med hög arbetstakt och ökad press från oroliga kunde gör läget extra tungt. En ny rapport visar att hälften av alla anställda är stressade på jobbet. Det skriver Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet.
Därför levererar börsnoterade familjeföretag bättre
Levererar familjeföretag bättre börsresultat än andra företag? Om så är fallet, varför? Vilken ägarfördelning är den mest effektiva och förändras affärsresultat över generationer? Ska vi leta efter de bäst skötta familjeföretagen på de etablerade marknaderna eller tillväxtmarknaderna? Alla dessa frågor är viktiga om du funderar på att investera i ett familjeägt och/eller förvaltat företag. Det skriver Obe Ejikeme, fondförvaltare på Carmignac.
Riskerna med AI för stora för att ignoreras
Allt fler företag använder nu artificiell intelligens, bland annat för att analysera stora mängder information och för att fatta beslut i olika ärenden. Detta har dock sina risker, och en ny undersökning visar att många företag är osäkra över om besluten blir korrekta. Nu måste företagen bli bättre på att hitta metoder för att säkerställa att deras AI-system går att lita på. Det skriver Niklas Enge, Nordenchef, på pr-byrån Progress.
Hållbarhetsarbetet är en investering som minskar riskexponeringen
De stora byggbolagens hållbarhetsredovisningar påvisar arbete för klimatneutralitet och för bidrag att nå målet om fossilfrihet. Det som byggbranschen missar i detta arbete är den sociala hållbarheten och mänskliga rättigheter. Något som blir ett krav redan år 2024. Kraven på transparens och aktiv handling skärps och nu kommer det inte att finnas längre en möjlighet att ducka för det här ansvaret. Det skriver Jessica Löfström, grundare Ansvar Säkerhet i Europa AB och Ewa Chmielewska, chefsjurist och specialist socialt ansvar-
Det krävs alternativa modeller för att undvika framtida finansiella kriser
Historien tenderar att upprepa sig. Problemen tar sig bara något andra former. Bankmodellen har en inneboende risk och de flesta finansiella kriser genom historien har uppkommit genom ränterisken förknippad med kort inlåning och lång utlåning. Digitaliseringen gör dock att allt går betydligt fortare och Silicon Valley Bank var vår första digitala ”bank run”. Vi behöver fler alternativa finansieringsmodeller för att sänka riskerna det finansiella systemet och för att skapa bättre förutsättningar för små- och medelstora företag att finansiera sig. Det skriver Erika Eliasson Ekberger och Sebastian Martens Harung.
IR centralt när det kommer till hållbarhetsfrågor
Ett företags förtroendekapital byggs upp över tid av flera aktörer inom organisationen. Att skapa förståelse och intresse för en verksamhet är en komplex process. En kritisk funktion ligger i att skapa relationer med kapitalmarknaden och andra intressenter som kan stödja företagets utveckling. Investerarrelationer, eller IR, kommer troligen att bli än viktigare i ljuset av ökade förväntningar på tydligare hållbarhetskommunikation. Det skriver Per-Erik Holmström, President IR Global League och Isabelle Boyer de la Giroday, CEO IR Global League.
Framtidens investeringar är redan här – varför halkar Sverige efter?
Sverige har historiskt sett placerat sig bra i innovationsrankningar och ses av många som ett land i framkant. Men för att fortsätta stärka vår konkurrenskraft internationellt får vi inte vara för långsamma med att hoppa på utvecklingen som sker inom bankvärlden i andra delar av Europa. Jag talar om att nyttja teknologier som gör det möjligt att investera i digitala tillgångar på ett säkert sätt. Det skriver Wera Henriksson, Head of Nordic Marketing and Growth på Bitpanda.
Riksbankens arbete förtjänar en hårdare granskning
Det är möjligt att Riksbanken skapar de problem de har i uppdrag att motverka. Riksbankens verktyg och arbetsmetoder behöver en betydligt större granskning än vi haft hittills. Riksbankens uppdrag bör kanske till och med förändras helt. Det skriver Ella Brodin, gymnasielärare i samhällskunskap på Kungsmadskolan i Växjö.
Det krävs mer än Friends, Fools & Family för att bygga fler svenska unicorns
Andelen av bolagens finansiering som kommer från informella investerare nådde den högsta nivån någonsin i Sverige under förra året, betydligt högre än i USA. Det är bra, men inte tillräckligt. Det skriver Stefan Granlund, Head of Growth, Danske Bank.
Nya affärsmodeller ger möjlighet till uppröjning i factoringträsket
Att det är möjligt att utnyttja rutinmässigt mindre företagares svagare ställning gentemot större kunder genom att de facto utnyttja dem som bank för räntefria lån är förutom omoraliskt, osunt och troligen också kriminellt. Det skriver Fredrik Mistander, vd och grundare, Invoier – ett EU-stött projekt för mer transparens inom factoring.
Riksbankens inflationsmål är olämpligt när inflationen toppat
Riksbankens mål är att upprätthålla en årlig inflation på 2 procent för att säkra en stabil ekonomisk miljö. Ett årligt mått missar dock vad som pågår här och nu. Det leder till att Riksbanken höjer styrräntan för länge och för mycket, eftersom motiveringen fokuserar på om vad som har varit och inte vad som är. Det skriver Hemad Razavi, grundare, Ordna Bolån.
Alla svenska ungdomar kan bli miljonärer
Svenska ungdomar måste bli bättre på att sköta sin ekonomi. Grundskolans utbildning i privatekonomi måste stärkas så att ungdomar undviker skuldfällor och i stället får upp ögonen för de stora vinster ett långsiktigt sparande kan ge. Med stigande räntor, inflation och rapporter om ungas ökande skuldsättning hos Kronofogden är frågan högaktuell. Samtidigt behöver svenska staten införa en åldersgräns på sms-lån och se över lotteriverksamheten. Det skriver Per H Börjesson, vd för Spiltan Invest och Helena Svensson, kommunikatör för Spiltan Invest och ansvarig för sparklubben.se.
Behåll svenska innovationer och företag i Sverige
Sverige måste öka takten på den gröna omställningen och skapa fler jobbmöjligheter. Politiken spelar en central roll som möjliggörare genom att uppmuntra företagens vilja att bidra till en hållbar omställning. Det skriver Anders Gullesjö, chef för företagsmarknaden, Danske Bank Sverige.
Dags se på digitalisering långsiktigt, inte som tillfällig ”transformation”
Digital transformation är bättre än ingen digitalisering men leder tanken fel. I stället behöver företag se digitalisering som en löpande och långsiktig process, som på sikt ger bättre utfall för företag. Det är dags för fler företag att anamma ”digital acceleration”! Det skriver Philip Carl, Nordenchef på it-tjänsteföretaget Endava
Matbordspolitiken tar avstamp i paprikapriset
Det är dags för Sverige att gå Frankrikes väg och förbjuda matbutiker att slänga mat som passerat bäst-före-datumet. Det skriver Robin Rushdi Al-sálehi, grundare och vd, Vakansa.
"Ytterst beklagligt att regeringen inte tar ett tydligare ansvar"
Sverige tappar placeringar i Transparency Internationals årliga korruptionsindex och hamnar på sin lägsta placering sedan 2011. Antalet rättsfall och dömda för korruptionsbrott ökade också under 2022. Parallellt lägger regeringen – förvånansvärt nog – ned sin utredning om korruption. Även om företagen är medvetna om riskerna behöver de bättre utbildning och uppföljning. Det skriver Mattias Hedwall och Axel Eriksson på den globala advokatbyrån Baker McKenzie.
Det kan bli dyrt för företag att inte underbygga sin gröna marknadsföring
Ett nytt förslag till EU-direktiv ställer krav på att företag på ett korrekt sätt ska underbygga, kommunicera och oberoende låta verifiera sina miljöpåståenden i sin marknadsföring. Företag som inte följer direktivets krav kan bland annat riskera konfiskering av intäkter från försäljning av produkter som har marknadsförts genom greeningwashing och höga böter; upp till minst 4 procent av årsomsättningen. Detta är välkommet och kommer att gagna både konsumenter och företag, skriver Ingel Hirv och Matilda Nyman på den globala advokatbyrån Baker McKenzie.