Annons

Annons

_U4A3870.jpg

RI:s reform innebär att utbildningstiden för revisorer sänks från åtta till sex år. Det kommer att påverka revisionskvalitén, menar kritiska forskare och lärare.

"Sänkta krav kan inte vara en kvalitetshöjning"

Högskolesektorn ser fram emot en konstruktiv dialog om innehållet i framtidens revisorsutbildning. Men beslutet togs för fort och riskerar att få konsekvenser för revisionskvalitén, säger Fredrik Nilsson, professor vid Företagsekonomiska institutionen i Uppsala.

Realtids granskning förra veckan avslöjade att Revisorsinspektionens (RI) utbildningsreform antogs trots massiv kritik från universitet och högskola.
 
Nu är reformen ett faktum och företrädare för akademin betonar att de ser fram emot en konstruktiv dialog tillsammans med branschorganisationen FAR om innehållet i den framtida revisorsutbildningen. Men farhågorna om vilka konsekvenserna kan bli kvarstår. 

Fredrik Nilsson är professor i företagsekonomi, särskilt redovisning, vid Uppsala universitet och ordförande i Svenska Revisionsakademin samt ledamot i RI:s examensråd varnar för oförutsedda effekter:


– Jag menar att man hade vunnit på att det här hade fått ta betydligt längre tid så att man hade kunnat göra en gedigen konsekvensanalys av förslaget. Förändringarna kommer att få stora långsiktiga konsekvenser.
 
Vilka konsekvenserna blir får nu tiden utvisa, men några slutsatser kan redan dras:
 
Revisionsbyråerna kommer att få ta ett ökat ansvar för utbildningen. När utbildningstiden förkortas kommer byråerna att få lägga ytterligare resurser på att förbereda sina revisorsassistenter för revisorsexamen som kommer att vara oförändrad.
 
En möjlighet är att byråerna fortsätter att rekrytera studenter med minst en kandidatexamen i företagsekonomi, även om det inte längre är ett krav för att bli revisor.
 
I så fall kanske reformen mer ska ses som ett sätt att inte stänga dörren för unika fall där en revisionsbyrå vill rekrytera någon med en annan profil in i revisionsyrket.
 
– Men då får man ställa sig frågan om man ska göra undantaget till huvudregel. Att skapa flexibilitet måste ställas mot signalvärdet det innebär att ta bort kravet, säger Fredrik Nilsson.
 
Han vidhåller att en minskning av den obligatoriska utbildningstiden från åtta till sex år inte kan kallas för något annat än en sänkning av kraven.
 
– Det är olyckligt att man sänker kraven när det gäller utbildningens längd. Jag kan inte se hur man kan, allt annat lika, säga att sex år är bättre än åtta, säger Fredrik Nilsson.
 
Att kritiken från universitet och högskola är så massiv tror Fredrik Nilsson beror på att det bedrivs mycket forskning inom området redovisning och revision, vilket innebär att det finns stor kunskap om sakfrågorna och ett starkt engagemang för revision som en samhällsviktig funktion.
 
– Vi är övertygade om att utbildningen har mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av professionen och det är svårt att se att de här förändringarna inte riskerar att påverka revisionskvalitén, säger Fredrik Nilsson samtidigt som han betonar att sektorn nu vill medverka till att utbildningen utvecklas så bra som möjligt.
 
Den 27 juni ska Fredrik Nilsson och andra representanter för universitet och högskola möta branschorganisationen FAR för att diskutera innehållet i framtidens revisorsutbildning. Syftet är att lärandemål ska antas, men från högskolesektorns sida vill man hitta ett annat begrepp.
 
– Det kan vara komplicerat att använda begreppet lärandemål eftersom det är ett begrepp som redan i dag används inom universitet och högskola, vilket kan leda till begreppsförvirring, säger Fredrik Nilsson.

Gunilla Eklöv Alander, universitetslektor i företagsekonomi vid Stockholms Universitet berättar om ett förslag till alternativt begrepp:
 
– Vi som blivit ombedda att delta [från akademin, reds anm] kommer att förespråka att vi inte använder ordet lärandemål utan i stället använder begreppet kompetensprofiler, säger hon.
 
Det viktigaste är ändå innehållsdiskussionen, menar forskarna:
 
– Vi har en positiv och konstruktiv inställning till dialogen. Vi vill ju mycket hellre vara med i samtalet än sitta och titta på, säger Fredrik Nilsson.
 
Även Gunilla Alander betonar vikten av att ha en konstruktiv inställning framåt:
 
– Nu är det som det är och tänk vad bra att vi äntligen får en dialog om revisorsutbildningen. Det här är en efterlängtad chans att diskutera revisorsutbildning tillsammans. Det ska bli väldigt intressant och spännande att se vad vi kan komma fram till, säger Gunilla Eklöv Alander.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons