Enligt Norges försvarschef genomför Ryssland cyberangrepp mot Norge och andra Natoländer varje dag. Bedömningen delas i praktiken av svenska myndigheter, som under det senaste året gått allt längre i att offentligt peka ryssarna som avsändare bakom liknande attacker mot Sverige.
"Ryska cyberangrepp varje dag" säger norska försvarschefen
Norska försvarschef Eirik Kristoffersen är bekymrad över den digitala konflikt som är i full gång: ”Varje dag är det cyberangrepp mot Norge och andra Natoländer.”
”Vi vet att Ryssland står bakom några av angreppen. De gör det troligen för att testa oss. Både sammanhållningen i Nato och i de enskilda medlemsländerna”, säger han till norska Dagbladet.
Ingen risk för invasion
Norrmän behöver inte vara rädda för att ryska trupper ska korsa gränsen i norr, säger Kristoffersen. Så länge kriget i Ukraina pågår är Ryssland fullt upptaget på annat håll och saknar militär kapacitet att strida på flera fronter samtidigt.
Han tillägger att han själv inte ligger sömnlös av oro för en invasion.
Pågått i flera år
Norge har egen, konkret erfarenhet av den typen av angrepp. Redan 2020 pekade norska regeringen offentligt ut Ryssland som ansvarigt för ett dataintrång i Stortinget, där flera ledamöters mejlkonton hackades.
Och 2022 slog den proryska hackergruppen Killnet ut norska myndighetswebbplatser, inklusive BankID och Arbetsmiljöverkets motsvarighet, i vad säkerhetsexperter beskrev som en politiskt motiverad hämndaktion kopplad till kriget i Ukraina.
Ryssland attackera även Sverige
Mönstret Kristoffersen beskriver går igen i svenska myndighetsuttalanden. Säkerhetspolisen konstaterade i sin lägesbedömning i mars i år att ”Ryssland är det största hotet mot Sverige”, och att landet blivit alltmer riskbenäget och offensivt i sitt agerande.
Säpo kopplade samtidigt ihop cyberhotet med fysiskt sabotage och konstaterade att man sett försök till just förstörande cyberangrepp, om än inga bekräftade fysiska sabotage mot kritisk infrastruktur.
BankID utsatt
Kritisk svensk infrastruktur som banker och BankID har utsatts för angrepp. Samma sak med viktiga samhällsfunktioner som SvT eller som förra året ett värmeverk. Alla verksamheter som är viktiga i det dagliga livet verkar utgöra mål för ryska cyberangrepp.
Och bara i förrgår meddelade Säpo att man stoppat en separat rysk underrättelseoperation riktad mot Sverige, med syfte att sprida misstro mot landet och undergräva förtroendet för svenska institutioner.
Varför ökar attackerna?
Förklaringen som svenska underrättelsechefer själva ger är att Ryssland betalar ett högt pris för kriget i Ukraina, vilket gjort landet mer riskbenäget snarare än mer försiktigt.
”Hybridkrigföring är inte någon snällare form av krigföring. Det är att skada och försvaga våra samhällen och sammanhållningen inom Nato och EU”, säger Thomas Nilsson, chef för svenska Must, till SVT.
Nöta ned förtroende mellan länder och medborgare
Precis som Kristoffersen betonar svenska bedömare att hotet i dag främst rör sig under tröskeln för öppen väpnad konflikt. Ett sätt att pressa och testa motståndare utan att utlösa den typ av respons ett konventionellt anfall skulle kräva.
Målet är alltså inte i första hand att orsaka fysisk skada i varje enskild attack, utan att gradvis nöta ner förtroendet mellan Natoländer och mellan medborgare och de egna institutionerna. Och att testa om väst faktiskt reagerar samlat, eller om varje land hanterar hoten var för sig.
