Anna Reuterskiöld, Associate Nordea Debt Capital Markets. Foto: Nordea
Anna Reuterskiöld, Associate Nordea Debt Capital Markets. Foto: Nordea
Kreditmarknaden

Rekordstort intresse för sociala obligationer

Coronakrisen sätter nytt fokus på sociala obligationer och Nordea välkomnar utvecklingen.

Uppdaterad 2020-04-09
Publicerad 2020-04-08

Sociala obligationer, det vill säga obligationer som finansierar projekt eller tillgångar som gör social nytta, har i coronakrisens fotspår fått ett stort uppsving. 

Investerarkollektivets intresse för sociala obligationer utställda av exempelvis Nordiska investeringsbanken (NIB), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Världsbanken har varit mycket starkt.

På Nordea förväntar sig Anna Reuterskiöld på Debt Capital Markets, Sustainable bonds, att fler sociala obligationer är att vänta på en marknad som tar sikte mot att möta coronakrisens negativa effekter. Ett stort intresse för obligationerna, trots rådande förutsättningar, ligger till grund för analysen.

– Vi har sett ett rejält uppsving i intresset för sociala obligationer. På svenska obligationsmarknaden utgör nu sociala obligationer rekordhöga drygt 30 procent av totalt emitterade sociala, gröna och hållbara obligationer på senaste tiden, motsvarande siffra globalt är omkring 20 procent - en otroligt stor ökning jämfört med tidigare.

– På Nordea ser vi ett klart institutionellt intresse för tillgångsklassen, inte minst från många livbolag, säger Anna Reuterskiöld, Associate Nordea Debt Capital Markets, Sustainable Bonds.

Hon menar att ökningen av andelen sociala obligationer tyder på marknadens förmåga att fokusera på den för närvarande mest akuta hållbarhetsfrågan, även om baksidan blir att mer långsiktiga utmaningar temporärt inte får lika stort utrymme. Gröna obligationer är fortsatt dominerande men har delvis hamnat i skymundan när det institutionella kapitalet letar sig till finansiella instrument som kan bekämpa den nuvarande coronakrisen.

I den svenska marknaden finns ett större intresse allmänt för gröna, sociala och hållbara obligationer än i andra obligationsmarknader. Senaste året har ungefär 20 till 25 procent av alla obligationer utställda i svenska kronor varit gröna, sociala eller hållbara. Motsvarande siffra för andra marknader som är bra på grönt, socialt och hållbart är omkring 7 procent.

– Gröna obligationer tror jag snabbt kommer bli lika intressanta som tidigare när coronakrisen är över. Just nu är det ett större fokus på att bekämpa coronaviruset och rädda ekonomin, men de mer långsiktiga miljöutmaningarna kommer föranleda att gröna obligationer återtar de marknadsandelar man för närvarande tappar till förmån för sociala obligationer. Men trots det har vi senaste tiden sett gröna obligationer från välkända emittenter som Vasakronan.

Senaste tidens oroligheter på marknaden för företagsobligationer har också påverkat utvecklingen.

–  Obligationsmarknaden såg en tidigare likviditetsbrist i mars, på de svenska marknaderna för gröna, sociala och hållbara obligationer var det exempelvis helt tyst på primärmarknaden 19 till 25 mars.

– När marknaden sedan kom igång igen såg vi ändrade priser. Sociala, gröna och hållbara obligationer har också flyttats, men verkar stå emot krisen bättre än andra obligationer. Ofta när marknaderna störs och tillfälligt stängs är emittenter som exempelvis EIB först ut när den öppnar igen.

Hon vidhåller att sociala obligationer, till skillnad från gröna obligationer, nästan alltid har en lokalt värdeskapande effekt, varför intresset fortfarande är rekordhögt.

– I dessa kristider ökar intresset för institutionella investerare att gynna de samhällen som de verkar i. De vill kunna visa sina intressenter att de försöker förbättra situationen. Sociala obligationer har i regel alltid en lokal effekt till skillnad från exempelvis gröna obligationer som ger en hållbar utveckling globalt.

På Nordea menar de att utvecklingen också ska ställas i relation till investeringar i mindre hållbara tillgångsklasser.

– Jag tror att investerarkollektivet och slutkonsumenter i allt större utsträckning väljer de aktörer som är hållbara vilket leder till att intresset för mindre hållbara investeringar minskar. Det kommer i framtiden handla mindre om vilken typ av rabatt som en social, grön eller hållbar obligation kan ge på obligationsmarknaden och mer om vilket extra premium mindre hållbara bolag kommer behöva betala, förutsatt att de alls är välkomna av investerarna att emittera obligationer.

– I slutändan handlar det om utbud och efterfrågan. Samtidigt som intresset för gröna, sociala och hållbara obligationer ökar minskar aptiten allmänt för icke-hållbara produkter. Efter krisen kommer vi troligtvis se att gröna, sociala och hållbara obligationer klarat sig bättre än de som är mindre hållbara.

Anna Reuterskiöld menar att det är klokt att centralbankerna agerar i detta läge som vi befinner oss i, men att framtiden kommer utvisa hur det närmare faller ut.

Parallellt med det ökade intresset för sociala obligationer ser Anna Reuterskiöld också ett ökat intresse för så kallade ‘Target Linked Bonds’, obligationer som utställs med fasta mål för vad som ska åstadkommas, istället för vad pengarna används till som för klassiska gröna, sociala och hållbara obligationer.

– För investerarkollektivet och deras investerare blir det mer attraktivt att kunna härleda vilken direkt nytta investeringarna ger och säkerställa en förflyttning i fler bolag brett. De sociala och miljömässiga skälen till investeringar går i dag allt mer hand i hand med de ekonomiska, säger Anna Reuterskiöld, Nordea Debt Capital Markets.

Platsannonser