Euron eller skattesänkningar? När Liberalernas Cecilia Rönn tvingas välja sin absolut viktigaste reform för nästa mandatperiod överraskar svaret.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Euron eller skattesänkningar? När Liberalernas Cecilia Rönn tvingas välja sin absolut viktigaste reform för nästa mandatperiod överraskar svaret.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Cecilia Rönn har jobbat inom processindustri och tillverkningsindustri, drivit eget företag och utbildat sig till maskiningenjör och ekonom.
Men det var först när hon blev riksdagsledamot för snart tre år sedan som hon började greppa de stora ekonomiska frågorna.
Hon lyfter sin företrädare Carl B. Hamilton som en betydande förebild med en lång karriär inom forskning och ekonomi som lärt henne mycket.
Nu står hon inför vad hon själv kallar ett svårt val mellan två centrala reformer: en bred skattereform eller ett valutabyte till euro.
Om intervjun
Realtid har bjudit in samtliga riksdagspartier till studion för att prata om partiets ekonomiska politik. De får besvara liknande frågor och gess tillfälle att berätta hur de ser på svensk ekonomi inför valet 2026.
Liberalerna är först ut och framtida intervjuer med övriga partier publiceras löpande.
Vid folkomröstningen om euron år 2003 låg kronkursen på ungefär 8,60. Nu ligger den på 11 och varit uppe på 12 kronor, berättar Rönn.
”Vi har alla blivit fattigare på att vi har stannat kvar i våra svenska krona. Det är dyrare för företag att importera och vi är väldigt import- och exportberoende”, konstaterar hon.
För företagen skulle ett valutabyte innebära mer än bara stabilitet i växelkursen.
”Vi kan attrahera externt kapital från andra länder lättare, för att det blir mer lönsamt att investera i Sverige”, förklarar Rönn.

Dessutom skulle Sverige få bättre konkurrenskraft på den internationella marknaden.
Men det finns också en annan dimension i resonemanget – en som handlar om Sveriges position i en orolig värld.
”Jag tror det är jätteviktigt att vi också blir en del av Europas ekonomiska gemenskap och får ett mycket större inflytande”, säger hon.
Under de senaste åren har tillväxten stått still och arbetslösheten ligger högt. Företag och hushåll brottas med ökade kostnader.
”Det är jätteproblematiskt”, medger Rönn.
Liberalerna satsar på forskning, utbildning, infrastruktur och fossilfri el för långsiktig tillväxt. Staten måste ta ansvar, menar partiets ekonomisk-politiska talesperson.
Men byråkrati och regelkrångel måste enligt henne också minska.
”Det behöver bli lättare och billigare att anställa och driva företag”, konstaterar Rönn – som vill se en sänkt bolagsskatt och en bred skattereform där alla åtta riksdagspartier deltar.
Storbanken UBS har konstaterat att Sverige har de största ekonomiska klyftorna i Europa.
”Det tycker jag verkligen vi behöver göra något åt för att få fler människor kunna bygga sin förmögenhet”, säger Rönn.
Men hon vill också nyansera bilden. När det gäller årsinkomst är Sverige fortfarande ett av de mer jämställda länderna, vilket hon menar beror på ett bra välfärdssystem.
Lösningen ligger i att göra det mer lönsamt att utbilda sig, att arbeta och att kunna bygga sitt privata kapital och sparande.
Trots att Liberalerna är ett litet parti har partiet fått genomslag för flera reformer.
Under mandatperioden har skattefritt sparande på ISK höjts till 300 000 kronor, marginalskatterna har sänkts, 3:12-reglerna har ändrats och växa-stödet har utvecklats.
”Även om vi är ett litet parti så har vi gjort stor skillnad och det vill jag gärna fortsätta göra”, säger Rönn.
ANNONS
Det öppnar just nu i Stockholm restauranger i en takt som får 90-talet att se ut som en lång lunchpaus. Samtidigt pressas branschen från två håll, avslöjar Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling i Realtid TV. Resultatet är en krogscen som blir både bättre och mer nervös. Hopp och förtvivlan i samma kvarter Stockholm har alltid …
Svenskarnas syn på den egna ekonomin är dyster. Trots utsikter om skattelättnader, högre löner och sänkt matmoms planerar hushållen att dra ner på allt från sparande till barnens fritidsaktiviteter. Ekonomijournalisten David Ingnäs menar att den psykologiska rädslan nu utgör ett större hot mot Sveriges återhämtning än de rent geopolitiska riskerna. En oväntat dyster prognos för …
Den geopolitiska oron och Donald Trumps återkomst i Vita huset kastar långa skuggor över världsekonomin 2026. Nationalekonomen Lars Calmfors varnar nu för att Europa måste förbereda sig på ett långvarigt tillstånd av amerikansk oförutsägbarhet och en ekonomisk politik som saknar intellektuell förankring. Trumps ekonomiska politik döms ut Lars Calmfors skräder inte orden när han analyserar …
Front Ventures har på kort tid gått från fintechinriktning till att bli en aktiv investerare i försvarssektorn. Bolaget fokuserar i dag på onoterade svenska och ukrainska försvarsbolag och har byggt upp en portfölj i takt med den snabba utvecklingen i branschen. Fokus ligger på bolag som redan har en fungerande produkt, men där nästa steg …
Trots att Sverige producerar mer el än vad landet förbrukar, tvingas svenska konsumenter se elpriset stiga i takt med de globala naturgaspriserna. Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, förklarar att paradoxen grundar sig i en komplex och sammanflätad europeisk energimarknad där fossila bränslen i Syd- och Centraleuropa sätter priset för alla. Elpriset pressas av en …